I det färska regeringsprogrammet finns det mycket som signalerar att konst och kultur värdesätts mer än förr. Samtidigt ges det inte många direkta löften, exakta tidtabeller eller prislappar, säger Gunvor Kronman, VD på Hanaholmen kulturcentrum.
– Värdemässigt är det ett tolerant, öppet och kulturvänligt Finland som man målar upp i regeringsprogrammet. Med tanke på att värdegrundsfrågorna i politiken blivit så tydliga och polariserade är det positivt att man anser att kulturen ska ha en större roll i samhället än vad den haft, säger Kronman.
– Det som gladde mig personligen är att man vill värna om Rundradions oberoende och stärka dess roll bland alla finländare. När jag pejlar det här med den värdemässiga diskussionen som pågår i Danmark, där man redan har skurit ner public service bolagens förutsättningar att verka brett och hur man diskuterar public service roll i Sverige, är det här en tydlig signal om hur den nya finska regeringen ser på public service.
I regeringsprogrammet står det bland annat att man på lång sikt strävar efter att öka kultur- och konstanslagens andel av statsbudgeten till en procent från nuvarande 0,8.
Systemet med statsandelar för utövande konst ska också göras om, vilket är en reform som måste göras nu konstaterar Kronman.
– Många av de kriterier som avgör hur stort statsstöd man får för en teater eller ett museum är inte de mest relevanta i dag. Man har arbetat länge med den här reformen och det har funnits många olika åsikter om den - vilka som ska inkluderas och vilka som ska exkluderas. Till exempel vill man i det nya regeringsprogrammet ge fria grupper större möjligheter att få stöd.
Flera goda svenskspråkiga besked
Kronman konstaterar att regeringsprogrammet också är glädjande ur en svenskspråkig synvinkel då Svenska Teatern omnämns som en nationell huvudscen och man skriver att teaterns ställning ska tryggas. Det är också glädjande att understöden till Folktinget som under förra regeringsperioden minskade nu igen ska höjas.
Men något som dock säkert kommer som en besvikelse för särskilt Helsingfors stad är att det inte ges ett direkt löfte om ett nytt Arkitektur- och designmuseum, säger Kronman.
Ett annat bekymmer som Kronman ser i programmet gäller förslaget om källskatt som skulle beröra stiftelser i hög utsträckning.
– I Finland finansieras traditionellt en stor del av konst och kultur av privata stiftelser. En källskatt på fem procent betyder en direkt femprocentig nedskärning i bidragen som de finlandssvenska fonderna stödjer kulturfältet med, säger Kronman.
– Nu har man ett beslut om att utreda huruvida källskatten ska höjas. Där har jag själv svårt att se hur detta ska genomföras utan att i praktiken skära ner bidragen till konst och kultur med fem procent.
Många fina ambitioner, men färre konkreta löften
Överlag anser Kronman att det finns många positiva ambitioner i programmet men att det kunde få finnas mer konkreta löften och mer utförliga bestämmelser.
– När det gäller kulturturism som näring hade jag hoppats på så mycket konkreti som möjligt. Enligt alla prognoser är turismen på snabb frammarsch i Finland av olika orsaker. Det finns mycket outnyttjad potential som också kommer kultursektorn till glädje om man gör en nationell satsning på det.
– Här borde man tänka stort, man borde samla aktörer och göra stora saker. Så som vi gjort med Amos Rex, Ode och Musikhuset - allt har visat sig vara lönsamma investeringar på sikt vad gäller att stimulera besöksnäringen i vår huvudstad.