På Nylands förbunds uppdrag har specialsakkunnig Christina Gestrin utrett hur social- och hälsovården ska tryggas för de svenskspråkiga i Nyland, i samband med regeringen Sipiläs vård- och landskapsreform. Reformen föll, men arbetet är fortsättningsvis relevant, säger Gestrin.
Projektet Nyland 2019 avslutas i slutet av juni och resultatet presenteras på ett seminarium på torsdagen i Helsingfors. Målet har varit att utreda och föreslå åtgärder för att trygga den svenska servicen inom social- och hälsovård i landskapet Nyland.
Att regeringen Sipiläs reform tidigare i vår föll påverkar enligt Gestrin inte de förslag på åtgärder som projektet presenterar.
- Vi har hela tiden jobbat för att vår plan ska kunna tillämpas oberoende av hur organisationen kommer att se ut.
Tillräckligt med personal ett måste för fungerande service
Gestrin är nöjd med skrivningarna i regeringsprogrammet beträffande service på svenska – vikten av att ordna vård på svenska som håller samma nivå som på finska betonas på flera ställen.
- Man säger också att särlösningar ska vara möjliga för att kunna garantera en jämlik vård. Det finns väldigt bra skrivningar som stöder det arbete vi har gjort.
Gestrin betonar att språket måste betraktas som ett utgångsläge när planeringen för hur vården ska organiseras läggs upp.
- I det kontinuerliga arbetet är det jätteviktigt att det finns mätare och kriterier – och tillräckligt med personal.
Det viktiga är att kartlägga språkkunskaperna hos personalen och organisera verksamheten så att språkkunskaperna beaktas
Personalbristen är ett av de stora problemen inom social- och hälsovården – många uppger att det är svårt att få tag på svenskspråkig personal, säger Gestrin.
Enligt henne behöver arbetsgivarna bli skickligare redan i rekryteringsskedet och skapa direkta kontakter till de utbildningsenheter som utbildar svenskspråkig personal.
Större befolkningsunderlag ger bättre service
Viktigt är också att utveckla ett samarbete över kommungränserna, säger Gestrin. Den nya regeringen vill införa 18 landskap som har hand om vården. Det vinner de svenskspråkiga invånarna på, tror Gestrin.
- På det sättet får vi ett större befolkningsunderlag, och då är det också lättare att organisera hela vårdkedjor på svenska, säger hon.
- Det viktiga är att kartlägga språkkunskaperna hos personalen och organisera verksamheten så att språkkunskaperna beaktas, till exempel som i Helsingfors där man koncentrerar den svenska social- och hälsovården på basnivå till vissa servicepunkter.
Helsingfors stad har flyttat nästan all svenskspråkig familjeservice till det nya familjecentret i Berghäll. Under samma tak finns nu bland annat talterapi, handikappservicen, barnskyddets öppna vård och rådgivningstjänster.
Tredje sektorn viktig - men offentliga sektorn måste ta större ansvar
Antti Rinnes (SDP) regering vill fortsatt driva igenom en social- och hälsovårdsreform med landskapsmodellen. Till skillnad från regeringen Sipiläs reform, där den privata sektorn hade fått en betydande roll i produktionen av vårdtjänster, ligger betoningen i Rinnes reform på den offentliga sektorn, med den privata sektorn som komplement.
Gestrin anser att det är bra att det är den offentliga sektorn som bär det huvudsakliga ansvaret social- och hälsovård. Vad gäller språkfrågan ser Gestrin att den privata sektorn, särskilt tredje sektorn, spelar en viktig roll.
- I regeringsprogrammet står det att man kommer att kunna använda en personlig budget och servicesedlar. Det betyder att det i vissa fall går att använda privata och tredje sektorns tjänster på ett bra, kompletterande sätt.
Vi tycker nog att den offentliga sektorn måste ta ett större ansvar
Utan de tjänster som den tredje sektorn producerar på svenska skulle det offentliga inte klara sig, menar Gestrin.
- Redan nu står den tredje sektorn för en stor del av de svenskspråkiga tjänsterna. Det är något vi tittat närmare på och vi tycker nog att den offentliga sektorn måste ta ett större ansvar.
- Tredje sektorn kan inte producera alla tjänster som behövs. För att få multiprofessionella team som ibland behövs till exempel inom barnskyddet eller psykiatrin, så är det viktigt att den offentliga sektorn bättre planerar sin verksamhet så att klientens rätt till vård på sitt modersmål förverkligas.
Många brister i svenskspråkig vård i nuläget
Projektet Nyland 2019 har i samband med sin utredning också kartlagt hur servicen på svenska fungerar i Nyland i dag. Enligt Gestrin finns det stora variationer mellan kommunerna – i Östnyland och Västnyland var läget något bättre, medan det i huvudstadsregionens städer fanns en hel del brister.
Till exempel uppgav över 70 procent av de tillfrågade i Esbo att de inte blivit betjänade på svenska under sitt senaste besök på en hälsocentral. Läget var nästan lika illa i Kyrkslätt.
- En stor del av de svenskspråkiga i Nyland får inte sin lagstadgade rätt till service på modersmålet uppfyllt i dag.