Justitiekansler Tuomas Pöysti har fastställt att det inte finns juridiska hinder för att nominera Antti Kaikkonen till försvarsminister. Det har lämnats in två besvär till justitiekanslersämbetet, säger Pöysti till nyhetsbyrån STT.
Kaikkonen dömdes till villkorligt fängelse för missbruk av förtroendeställning år 2013.
– Det är över fem år sedan brottet begicks och ifrågavarande person har inte gjort sig skyldig till brott sedan dess.
Justitiekanslersämbetet har mottagit ett tiotal klagomål gällande de tillträdande ministrarnas lämplighet. Utöver Kaikkonen gäller klagomålen statsminister Antti Rinne, justitieminister Anna-Maja Henriksson och arbetsminister Timo Harakka.
Ärlighetskrav för att förebygga skada av intressen
Paragraf 60 i grundlagen förutsätter att ministrarna ska vara ärliga och framstående finska medborgare. Efter ett inkommet klagomål är det upp till justitiekanslern att ta ställning till huruvida ministern anses vara pålitlig eller inte.
Justitiekanslern bedömer ärlighet från fall till fall, men brott som visar på oärlighet inom politisk verksamhet bedöms alltid strängare.
– Ärlighetskravet finns till för att försöka förhindra att en oärlig person kan skada viktiga intressen och statsrådets verksamhets legitimitet, förklarar Pöysti.
Statsminister Antti Rinne har också en dom i bakfickan. Han dömdes år 2018 till böter i hovrätten för att ha ordnat en olaglig strejk under sin tid som ordförande för fackförbundet Pro år 2011.
Juha Lavapuro, professor i offentlig rätt vid Åbo universitet, anser att en dom kan vara hinder för att åta sig en ministerpost ifall domen är färsk. Han påpekar att det trots allt är två mandatperioder sedan Kaikkonens dom.
– En politisk uppgift handlar om ett politiskt förtroende. Det här förtroendet är mätt genom två demokratiska val, säger Lavavuori.
Källa: STT