En robot som påminner minnessjuka klienter i Sibbo om att ta medicinerna, videosamtal i Lovisa och ett datorprogram som optimerar hemvårdarens rutt i Borgå - nya tekniska hjälpmedel ska underlätta vardagen för både hemvårdare och klienter.
Det är ett stort jobb för kommunerna att välja ut vilka hjälpmedel som ska köpas in, prövas, och bli en del av någons vardag.
- Det är inte enkelt, det kan jag säga. Det finns utbud på hur mycket som helst, säger Borgås tf servicechef Krister Lindman.
Mycket handlar om samarbete. Enligt Lindman för man hela tiden öppna diskussioner med andra kommuner samt jämför olika lösningar.
- Och så måste man själv läsa på och undersöka, säger han.
Enligt en ny undersökning gjord av forskare vid Helsingfors universitet upplever många vårdare teknologin som problematisk och svårhanterlig. Hemvårdarna som vi talat med i den här artikeln är ändå nöjda med sina nya tekniska hjälpmedel.
Enligt Svenska Yles enkät, utförd i mars, har största delen av landets tvåspråkiga kommuner tagit i bruk olika tekniska hjälpmedel inom hemvården.
De allra vanligaste är måltidsautomater och gps-armband, men hit räknas också till exempel dörrlarm, trygghetslarm och blodsockermätare.
Det nya på marknaden tycks vara videokontakt och läkemedelsrobotar - någonting man har tagit i bruk också i Lovisa och Sibbo.
Roboten påminner om piller
I Sibbo har man infört en läkemedelsrobot, eller läkemedelsdispenserare, som ska se till att minnessjuka klienter får i sig sina mediciner.
Inom hemvården i Sibbo, Borgå och Lovisa använder man så kallad dosdispensering.
Hemvårdarna delar inte ut medicinerna till klienterna för hand utan de kommer färdigt packade i små plastpåsar, en för varje gång som pillren ska tas.
En del minnessjuka klienter behöver ändå hjälp av en hemvårdare för att komma ihåg att ta sina mediciner. Det här hoppas man i Sibbo att roboten ska sköta i fortsättningen.
- Tanken med det här är att vi ska kunna sätta tiden på annat än att dela ut mediciner, säger hemvårdaren Filippa Olenius.
Färre besök
Vissa klienter har haft hemvården på besök varje gång pillren ska ätas, vilket tar tid och resurser från annat vårdarbete.
Om roboten fungerar för klienterna så behöver hemvårdarna i fortsättningen enbart fylla på maskinen med två veckors mellanrum.
Hos dem som behöver hjälp också med annat än medicinerna minskar roboten nödvändigtvis inte på antalet besök.
Det är ändå lättare att planera och optimera rutterna om vårdaren inte måste vara hos en viss klient en exakt tid varje dag bara för att kolla att medicinen tas.
Läkemedelsroboten har testats i ett år, och nu har man skaffat flera robotar. Sammanlagt har Sibbo nu 25 läkemedelsrobotar, varav en kommer att bli kvar som reserv.
Inom södra Sibbos hemvårdsområde där hemvårdaren Filippa Olenius jobbar har man tre maskiner kvar att dela ut.
- Det tar lite tid eftersom man måste fundera på vilka klienter som kan dra nytta av det här och vilka det passar åt, säger hon.
Videosamtal ger trygghet i Lovisa
I Lovisa får vissa av klienterna ta emot virtuella besök av hemvården. Där har man tagit i bruk videosamtalstjänsten Video Visit.
Man började testa tjänsten i april efter att hemvårdskoordinator Nina Lehtola hörde om den på en mässa.
Tanken med videosamtalen är att öka trygghetskänslan för klienten.
Videosamtalen passar många - även dem som har begynnande minnessjukdom så länge de klarar av att ta emot instruktioner.
- Vi har märkt att det är speciellt bra för sådana som känner sig lite ensamma och otrygga hemma, säger Lehtola.
Både hemvårdens personal och klienter har gillat samtalen, och nu ska man prova på att använda tjänsten också för fysioterapi och rehabilitering.
- Fysioterapeuterna har redan testat hur det ser ut att visa upp olika rörelser via skärmen, säger Lehtola.
Hemtjänsten i Lovisa har 25 pekplattor varav 21 används för vanliga videosamtal. De resterande fyra har öronmärkts för fysioterapi och rehabilitering.
Vi har märkt att det är speciellt bra för sådana som känner sig lite ensamma och otrygga hemma
Lovisas hemvårdskoordinator Nina Lehtola
För de flesta klienterna är videosamtalen ett komplement till de vanliga, fysiska hemvårdsbesöken.
Videosamtalen har ersatt fysiska besök för endast ett fåtal klienter.
Diskuterar dagsaktuella händelser
Lovisabon Markku Paronen tar emot videosamtal varje vardagseftermiddag. Han och vårdaren brukar tala om olika aktuella ämnen.
- Under riksdagsvalet diskuterade vi politik och när det var fotbolls-VM pratade vi om det, säger Paronen.
Han anser inte att tjänsten är nödvändig, men gillar att använda den. Hemvården besöker honom också fysiskt varje dag.
När vårdare Hanna Siljander ringer upp Paronen fortsätter de diskussionen där de slutade senast.
Siljander brukar göra många av samtalen. Hon jobbar på hemvårdens huvudkontor, så hon har nära till hands att gå till samtalsrummet och sätta på sig hörlurarna.
- Man lär känna klienterna när man ofta talar med samma personer. Man behöver inte fundera på praktiska saker eller utföra vårdåtgärder samtidigt. Man kan fokusera mera på att umgås, säger Siljander.
Nytt dataprogram i Borgå
Också i Borgå funderar man på att börja med läkemedelsrobotar och videosamtal, men först måste man få grunden i skick.
- I Borgå har vi kanske varit lite efter med de här tekniska lösningarna. Många andra kommuner är mycket längre hunna än oss. Därför satsar vi ganska hårt på tekniska lösningar det här året, säger tf servicechef Krister Lindman.
I höst tar hemvården i Borgå i bruk ett nytt optimeringsprogram, alltså ett dataprogram som planerar hemvårdarnas rutter.
Att ha mera tid för kunderna är vårt fokus med det här arbetet
Borgås tf servicechef Krister Lindman
Genom välplanerade rutter ser man till att alla vårdare har ungefär lika mycket arbete samt optimerar tiden de kan använda hos klienten.
Man har också tidigare använt ett optimeringsprogram men det visade sig inte fungera så bra.
- Det nya programmet är bättre på att beakta avståndet mellan kunderna och beaktar personalens måltider och pauser bättre, säger tf servicechef Krister Lindman.
Smartare rutter = mer tid för kunder
Programmet räknar också ut i vilken ordning kunderna ska besökas. I fortsättningen kanske färre personer kan jobba med att dela ut arbetet, och sätta tiden på kunderna i stället.
- Att ha mera tid för kunderna är vårt fokus med det här arbetet, säger Lindman.
Enligt en utredning gjord av företaget Procomp har arbetet hittills varit ojämnt fördelat.
Det är också Procomp som har utvecklat optimeringsprogrammet som nu tas i bruk.
Enligt Lindman är utredningen inte bara till för att försöka sälja in programmet.
- De föreslår mycket annat för oss också, till exempel har vi för lite personal på jobb och för få rutter på kvällar och veckoslut. Det här betyder att vi kommer att ändra flera saker inom vår organisation, säger Lindman.
Vissa av hemvårdens klienter kan få nya egenvårdare i och med ruttförändringarna. Det nya optimeringsprogrammet tas i bruk stegvis.
Tekniska utmaningar
- När det används mer teknisk utrustning inom vården så för det också med sig utmaningar, säger Krister Lindman.
En sådan utmaning är risken för tekniska problem.
Senast för ungefär en vecka sedan, natten mellan den 26 och 27 juni, uppstod tekniska problem med datorprogrammet Hilkka som används som grund både för ruttoptimering, rapportering och statistik i många kommuner.
Hilkka används också i Borgå. Det nya ruttoptimeringsprogrammet som tas i bruk i höst ersätter inte Hilkka som helhet, endast ruttoptimeringstjänsten.
Problemet åtgärdades snabbt av programmets leverantör, men ännu några dagar efteråt var mobilappen lite långsammare än vanligt.
Som en följd fick hemvårdarna inte information om ändringar i schemat lika snabbt som de brukar, enligt Lindman.
Det ledde till att åtminstone en klient i Borgå, vars anhöriga tog kontakt med Yle Östnyland, besöktes av sin vårdare senare under dagen än vad som planerats.
Oftast brukar tekniska problem ändå inte synas hos klienterna.
- Tekniska problem påverkar oftast personalen som delar ut arbetet, de kommer inte åt att dela ut jobben, säger Lindman.
Eftersom jobben ofta delas ut redan en vecka i förskott, och sällan samma dag de ska utföras, hinner problemet åtgärdas i tid.
För säkerhets skull kopieras dessutom allt, så om systemet faller går det att skriva ut rutterna och arbetsuppgifterna på papper.
- Det är en trygghetsfaktor. Inget datasystem är 100 procent säkert. Ingen blir utan vård, säger Krister Lindman.