I maj fick elektrikern och Hangöbon Kim Nylund en rejäl överraskning då han gjorde ett betydande fynd från andra världskriget. I en gammal ventilationskanal i Smörmagasinet i Hangö hamn hittade han omkring tusen gamla dokument från våren 1944 då stora trupper från den tyska armén befann sig i Hangö.
Läs mer om själva dokumenten och deras betydelse här.
Hur gick det till när du hittade pappren, Kim Nylund?
- Restaurangen Smörmagasinet ville uppdatera belysningen i ett av sina lager. För att göra det var jag tvungen att fästa kablarna i en gammal luftkanal som är gjord av trä. Den går under taket längs med hela byggnaden, men är inte i bruk.
- För att inte skruva sönder någonting öppnade jag en lucka i kanalen och kände efter att där inte var någon järnarmering. Då kände jag de här pappersbuntarna i stället.
De tyska stämplarna fick mig att tänka om där kunde ligga en laddad Luger
Vad tänkte du då?
- Först tänkte jag att någon har gömt undan skräp. Men när jag putsade bort dammet och började bläddra så märkte jag att det inte var frågan om skräp. Jag satte undan pappren försiktigt och fortsatte att känna efter i kanalen.
- Den här gången mer varsamt för de tyska stämplarna fick mig att tänka att det kunde ligga en laddad Luger (pistol) som jag av misstag kunde avfyra. Jag tog ner allt som jag kände och fortsatte mitt arbete.
Vad gjorde du sedan?
- Jag bläddrade igenom pappren - nog är man ju nyfiken när det kommer upp något så här gammalt. Jag förstod att det varit där en längre tid.
Hur såg pappren ut när du hittade dem?
- En del var i sämre skick för de hade lagts underst i ett hörn och blivit vikta och pressade med åren. Men det mesta var i gott skick. Bläcket såg nästan ut som det hade skrivits i går.
Jag hade ingen aning om att dokumenten var så sällsynta
Hur mycket läste du i pappren?
- Jag snabbläste. Där stod siffror, budget och information om inköp.
Vad tänkte du att du ska göra med pappren?
- Jag visste att de måste lämnas in någonstans för det kunde vara viktigt. Men jag hade ingen aning om att de var så sällsynta och att det inte hittats mycket liknande tidigare.
- Jag ringde till Hangö museiverk (Hangö museum) men det var så tidigt på morgonen att ingen svarade. När jag var klar med arbetet lämnade jag istället in pappren till hamnkontorets kansli och bad dem föra det vidare. De förstod också genast allvaret i det hela.
Jag tror mina fingeravtryck finns på nästan alla sidor
Fick du sedan reda på att pappren hade kommit fram till Hangö museum?
- Ja, det fick jag. Jag fick uppdateringar om hur det hade gått och att det var ännu större än vi hade trott.
Hur känns det att det var just du som råkade hitta pappren?
- Nog är det spännande. Jag var den första som höll i dem. Jag tror mina fingeravtryck finns på nästan alla sidor.
Hur väl känner du själv till det att tyskarna hade läger i Hangö under andra världskriget?
- Inget mer än vad som berättades i skolan. Och inte kommer man ju ihåg allt. Men visst är det ju ett intresse som ligger kvar.
Tror du ett sådant här fynd kan öka intresset för den egna stadens historia?
- Åtminstone för mig. Jag har googlat en del efteråt och har inte hittat något liknande på internet. Så jag förstår att det inte fanns några kopior på det som står i pappren.
Letade du mera eller vet man nu att de papper du hittade är allt som fanns där?
- Det vet man inte. Man resonerade att dokumenten har blivit instuckna i kanalen för att gömmas. Men kanalerna är så stora att det kan ju till och med vara nån som missade sista färjan och gömde sig själv dit tillsammans med pappren.
Ett fint dammlager fungerade som en skyddande hinna
Tror du man borde kolla igenom alla kanaler i Smörmagasinet nu?
- Visst tror jag det skulle löna sig. Men nog kan det också bara bli tidsfördriv.
Hur hade pappren bevarats så väl under alla dessa år?
- Luftkanalerna har inte varit i användning så det har varit både lufttätt och ljustätt. Och så har det lagts ett fint dammlager på som fungerat som en skyddande hinna.
Har du berättat för många att just du hittade dokumenten?
- Nej, bara ett fåtal personer. I början förstod jag inte hur viktigt det var. Och inte vill man ju skryta heller.
Tur att du kollade grundligt innan du började skruva.
- Ja, det är nog en grundgrej man gör främst för att skydda sina egna verktyg. Men nu var det något annat jag skyddade.
Marica Hildén intervjuade Kim Nylund om hur det historiska fyndet gjordes.
Du kan lyssna på intervjun med Kim Nylund här:
