Den största delen av Finlands klimatpåverkan kommer från hushållen. S-gruppen har utvecklat en app med vilken deras kunder kan spåra klimatavtrycket efter sina inköp.
Klimatkalkylatorn tar jordbruksproduktion, bearbetning, paketering och transport i beaktande. Det vill säga allt som produkten varit med om ända fram till butikens dörrar.
En enskild konsument rår inte mycket på själva storskaliga klimatförändringen, men nästan 70 procent av utsläppen i Finland produceras av hushållen. Om alla ändrar sina vanor har det en stor inverkan.
Med hjälp av olika klimatkalkylatorer kan konsumenter få en uppfattning om den inverkan de har på klimatet. I de flesta uträkningar matar man själv in sin data vilket kan ge en snedvriden uppfattning.
– Vårt mål är att erbjuda redskap åt kunderna så att de kan kontrollera och minska sitt klimatavtryck, säger Lea Rankinen, företagsansvarig chef vid SOK.
Appen kan för tillfället åskådliggöra hur mycket frukt och grönsaker man har köpt, samt hur många plastkassar och alkoholmängden man inhandlat. I augusti kommer en funktion där man mer specifikt kan se sitt klimatavtryck indelat i olika kategorier.
– Där kommer att synas till exempel fisk, kött, frukt, grönsaker och så vidare. Det vill säga alla största varukategorier, vad kunden har köpt och hurudant klimatavtryck man skapar, säger Vesa Riihelä, produktägare vid SOK.
Enligt Riihelä har "Mina köp" redan 150 000 användare och växer varje månad med 25 000–30 000 användare.
Klimatavtrycket är svårt att räkna ut
Naturresursinstitutet Luke har varit med och hjälpt S-gruppen med uträkningarna om klimatavtrycket.
– Vi har försökt skapa ett sätt att räkna ut klimatavtrycket där alla varor går att jämföra – vi har inte räknat ut nya siffror utan använt oss av den data och forskning som redan existerar om diverse produkter, säger Lukes forskare Hannele Pulkkinen.
Enligt Pulkkinen är det inte så lätt att räkna ut klimatavtrycket.
– Det finns väldigt mycket data om hur stort klimatavtrycket av en individuell produkt egentligen är. Vi har förenklat denna data och dessutom avgränsat vårt fokus till just S-gruppens produkter.
Den största inverkan på klimatet har produkten i början av produktionen.
– Mycket talas det om paketering och transport, men deras inverkan är jämförelsevis ganska liten. Det är råvarorna som inverkar mest.
Lea Rankinen säger att satsningen delvis beror på att kunderna i en enkät sade att klimatfrågor intresserar dem.
– Klimatfrågor blev lika viktiga som social- och hälsovårdsfrågor för våra kunder. De flesta är intresserade av utsläppen som deras inköp producerar.
– Vi håller på utveckla möjligheten för ett hushåll att kunna kolla på sitt gemensamma utsläpp. Vi hoppas också kunna införa ett sätt för våra kunder att sätta upp mål för sig själv, säger Riihelä.
Forskarna är inte övertygade
Marja Salo, forskare vid Finlands miljöcentral tycker att idén bakom kalkylatorn är intressant.
– Alla lösningar som får folk att tänka efter är självklart bra, särskilt när det kan inverka på privatpersoners val i vardagen.
Också Senja Laakso, forskare vid Centret för konsumentforskning tycker om idén.
– De flesta klimatberäkningar som privatpersoner kan göra på nätet ger en ganska bred bild. När man ser precis hur ens egna inköp inverkar på klimatet får konsumenten en mer konkret uppfattning.
Ingen av forskarna vill ändå spekulera ifall informationen kommer att ändra på konsumenters val.
– De som använder sig av klimatkalkylatorer har redan gjort ett aktivt val att ändra på sin vardag. Frågan är hur man får den stora mängden människor som inte vill använda liknande applikationer att ändra på sina vanor, säger Laakso.
– Jag tror inte att konsumenterna kommer att ändra på sina vanor trots att de har informationen om utsläppen i fickan, säger Salo.
Salo jämför applikationen med produkters näringsinnehåll.
– Vi har länge haft produkters näringsinnehåll tydligt märkt på förpackningen. Jag har funderat på om det sist och slutligen har räddat oss från livsstilssjukdomar. Trots att vi har massor med information så hjälper inte bara det. Vi behöver flera sätt att sprida informationen till folket.
Artikeln baserar sig på Yle Uutisets text: "Suurin osa Suomen ilmastopäästöistä tulee kotitalouksien kulutuksesta - S-ryhmän uusi laskuri ei kaunistele asiakkaan hiilijalanjälkeä" av Saga Mannila.