Världens överkonsumtionsdag inföll i år den 29 juli. Det betyder att vi nu använt upp planetens resurser som borde ha räckt för hela året.
År 1970 var senaste gången konsumtionen var hållbar. Om alla skulle konsumera som finländarna skulle läget dessutom vara betydligt värre.
Överkonsumtionsdagen är den dagen på året då människans ekologiska fotavtryck har blivit så stort att det överskrider jordens årliga förmåga att producera förnybara naturresurser och hantera de växthusgasutsläpp som användningen av fossila bränslen orsakar.
Lite över halva året har nu gått när mänskligheten passerar gränsen planeten klarar av. Det här betyder att vi borde ha 1,75 jordklot för att upprätthålla vår globala konsumtion.
Grafiken visar att vi den 29 juli har gjort slut på jordens resurser för i år. Den 31 december kommer vi att ha använt så mycket resurser att det i år skulle ha behövts 0,75 jordklot till för att konsumtionen skulle vara hållbar.
Finland värsting i statistiken
Det är tur för vår planet att inte hela mänskligheten konsumerar på samma sätt som finländare. Finländare konsumerar nämligen över dubbelt mer än genomsnittet.
För Finlands del inföll överkonsumtionsdagen redan i början av april. Om resten av världen höll samma konsumtionstakt som vi, så skulle vi behöva 3,8 jordklot för att leva hållbart.
År 2018 rapporterade vi att 3,6 jordklot skulle behövas om hela världen använde naturresurser i samma takt som finländarna. Finlands ekologiska fotavtryck har alltså blivit större sedan i fjol.
Taina Nikula är konsulterande tjänsteman på miljöministeriet. Hon säger att det är dags för förändring om vi ska kunna vända om trenden.
- Resurserna borde räcka till hela året. Det betyder stora förändringar i vårt sätt att leva och producera olika varor. Speciellt i industriella länder finns det mycket som man måste ändra på för att kunna ta vara på naturresurserna, säger Nikula.
Nikula berättar att Finlands ekologiska fotavtryck hör till de största i världen när man beaktar befolkningsmängden.
- Finland producerar många varor och produkter som exporteras och så har vi ett kallt klimat, men det är inte hela sanningen. Vi konsumerar också mycket. Hälften av produkterna vi använder produceras i andra länder. Vårt ekologiska fotavtryck är ganska stort också utanför våra gränser, säger Nikula.
Vad kan Finland göra?
Förra året var ett rekordår när det kommer till den globala resursanvändningen. I år gäller samma siffror och ingen större förändring verkar vara på väg.
Taina Nikula ser det inte som en omöjlighet att Finlands ekologiska fotavtryck minskar under pågående regeringsperiod.
Resurserna borde räcka till hela året. Det betyder stora förändringar i vårt sätt att leva och producera olika varor.
Taina Nikula, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet
Enligt Nikula är Finlands EU-ordförandeskap en möjlighet att påverka klimatpolitiken och främja cirkulär ekonomi.
Nikula säger att hon ser en positiv trend inom unionen, men att alla medlemsländer måste vara eniga för att större förändringar ska kunna ske. Hon talar om att vi måste tänka större.
- Om vi vill ändra det ekonomiska systemet och hur vi använder naturresurser måste vi ha globala avtal och dialog med andra länder.
Det kan vara svårt att behålla samma levnadsstandard och samtidigt minska användningen av naturresurser. Det är inte i många länder där man konsumerar lika mycket som Finland.
- Om alla ska ha samma möjligheter att konsumera som vi så borde vi sänka våra krav, men det kanske är möjligt att konsumera annorlunda och behålla levnadsstandarden, berättar Nikula.
Den globala konsumtionen var senast hållbar år 1970
År 1970 inföll överkonsumtionsdagen den 29 december. Det var senast då som den globala konsumtionen var hållbar.
De senaste åren har förbrukningen av naturresurser bromsat in en aning, men det är ändå inte frågan om en omvändning. Förra året var första gången dagen inföll redan i juli.
Det är Global Footprint Network som räknar ut när överkonsumtionsdagen infaller. Uträkningarna baserar sig på statistik från FN.
De främsta orsakerna till att att överkonsumtionsdagen infaller så tidigt på året är energianvändningen inom industrin, utsläppen från trafiken och uppvärmningen av våra byggnader.
Utöver det är omvandlingen av skogar till foderodlingsmark en stor orsak.
Den internationella miljöpanelen IPBES publicerade tidigare i år en rapport som visar att mänsklig aktivitet märkbart har förändrat 75 procent av jordens yta.
Det här leder till att ekosystem försvagas och till att djurarter hotas av utrotning. När skogarna försvinner minskar också planetens förmåga att binda koldioxid.