Flera länder i EU har gått in för att begränsa försäljningen av glyfosat. I juli i år blev Österrike det första landet i EU som godkände ett totalförbud mot användningen av växtgiftet.
I Finland har bönderna tid fram till år 2022 innan förbudet träder i kraft. Men ännu har inga resurser lagts på att informera och diskutera saken bland jordbrukarna.
- Det är som att ingen tror att det kommer att bli av, och jag tror att det blir svårt eller omöjligt utan ett ersättande medel, säger Tom Jansson, spannmålsodlare på Kimitoön.
Glyfosat är en herbicid, ett växtdödande medel, som finns i till exempel Roundup. Det dödar alltså inte enbart ogräs utan alla växter det kommer i kontakt med.
Europeiska kemikalieverket och livsmedelsorganet EFSA anser att medlet är säkert, och så sent som år 2017 blev försäljningstillståndet förlängt till 2022 inom EU.
Växterna absorberar glyfosat systemiskt, vilket innebär att det efter upptagning snabbt transporteras runt till växtens alla delar.
Plantan dödas genom att glyfosat hindrar bildning av vissa aminosyror i växtens enzymsystem.
Sådana aminosyror återfinns inte i djur och människor och påstås därför vara ofarlig.
Men forskning har visat att bland annat bakterier som återfinns i magen på insekter dör av kemikalien. Det skriver till exempel Suomen kuvalehti om (bakom betalmur).
I vissa länder besprutas själva grödan med glyfosat så att de ska torka jämnt. Monsanto, som äger Roundup, har till och med utvecklat produkter som är resistenta mot glyfosat och som går under namnet Roundup ready. Att bespruta grödorna direkt är förbjudet i Finland.
- Man sprutar före sådd och efter skörd för att kunna starta från tomt bord så att säga. Men åkrarna behöver inte nödvändigtvis besprutas alla år, och man kan variera doseringen enligt behov, säger Tom Jansson.
Inom jordbruket har man satsat mycket på att ha obrutna marker och man har velat att bönderna ska undvika att plöja i mån av möjlighet för att minska näringsläckaget. Det blir svårt utan glyfosat, tror Jansson.
- Vissa arbetar ju helt utan att plöja och direktsår efter skörd och besprutning. Dessa bönder måste skaffa sig nya maskiner, vilket blir dyrt. Dessutom innebär mera bearbetning och körningar ute på åkrarna ökade kostnader, vem ska stå för dem? frågar han sig.
Tror inte på ett förbud
Också enligt Mats Nylund, centralförbundsordförande för svenska lantbruksproducenterna, diskuteras praktiska åtgärder efter förbudet tämligen lite.
- Om jag säger det enkelt så skulle ett förbud av glyfosat kräva ett ersättande preparat. Just nu ser vi inget sådant på marknaden så min tolkning är att försäljningstillståndet förlängs ytterligare, säger Nylund.
Enligt honom finns det inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att glyfosat skulle behöva förbjudas över huvud taget.
- Det här med förbuden bygger mer på känslor än på vetenskap. Finlands riksdag behandlade så sent som 2018 ett medborgarinitiativ som man gick igenom noggrant. Då kom man fram till att det inte fanns tillräckligt stora risker med ämnet för att förbjuda det, säger han och fortsätter:
- Min bedömning är att det inte kan förbjudas i nuläget då inga alternativa preparat finns. Om det skulle bli ett förbud så blir sannolikt en av konsekvenserna att gårdar med liten markbearbetning kommer att minska kraftigt, och det i sin tur kan leda till mer näringsläckage.
Hur farligt glyfosat är för människor råder det delade meningar om också inom EU-parlament.
Då EU godkände att från och med 2022 totalförbjuda användningen av växtgifter som innehåller glyfosat föll rösterna 355 - 204. Sammanlagt 111 röster lades ned.
Ekologiskt jordbruk är redan glyfosatfritt
Sjölax gård i Kimito har drivits ekologiskt i tre år. Enligt jordbrukaren Christer Jägerskiöld innebär ett jordbruk utan växtgifter en hel del eftertanke och markbearbetning.
- Nu har jag till exempel en gammal vall som brutits upp. För att bli av med ogräs harvar jag åkern flera gånger och utarmar på så vis ogräset. Det gäller att inte harva för tidigt, men inte heller för sent för då har växten hunnit dra ner näring i rötterna, säger han.
Under åren tycker han att han har blivit bättre och skickligare på att bedöma hur och när åkrarna ska bearbetas. Det gäller också att ha en logisk växtföljd.
- För det konventionella jordbruket kan jag tänka mig att rotationen kan bli ett problem. Jag har ju boskap som äter foder från mina vallar, men rena spannmålsodlare kanske inte har någon nytta av att så in vallar annat än för gröngödslingen, säger Jägerskiöld.
Fröogräsen är enklare att hålla efter med bra grödor och radhackning, medan rotogräs som tistel och vitrot skapar mer utmaningar.
- Rätt växtföljd är A och O. Efter den första skörden har man gott om tid att bearbeta marken innan höstgrödan ska sås in. Då har man några månader tid på sig att få ogräsen uttorkade vilket har jättebra effekt på bland annat vitroten som är ett problem inom ekologiskt jordbruk.
