Där populismen frodas, finns också vaccinationsmotstånd. Populismen breder ut sig i Europa som ett resultat av misstroende mot den politiska eliten, samtidigt som tron på det övriga etablissemanget, till exempel inom vetenskap och kultur, också vacklar. Det här visar en ny omfattande studie gjord i Europa.
Det finns ett starkt samband mellan politisk populism och vaccinationsmotstånd.
Det visar en undersökning gjord vid Queen Mary University i London. Forskare Jonathan Kennedy som sammanställt forskningen, säger till Svenska Yle att det tydligaste sambandet hittas i Italien.
- Där fick de populistiska partierna ett understöd på cirka 45 procent i EU-valet 2014, och nästan var femte av de italienare som deltagit i den europeiska undersökningen om vaccinering var skeptiskt inställda till vaccinationer.
Man ansåg att vaccinationerna var ineffektiva och läkemedelstillverkarna lurendrejare.
Också i Frankrike och Grekland är populistiska partier framgångsrika samtidigt som vaccinationsmotstånd är vanligt.
I USA vet vi att president Donald Trump träffat kända vaccinationsmotståndare och uttryckt sympatier för deras sak, till exempel på Twitter.
Idag har han fått revidera sin åsikt då mässlingsfallen ökat drastiskt.
Att det finns ett tydligt samband mellan högerpopulism och vaccinationsskepticism betyder inte att det ena tydligt orsakar det andra. Däremot är det stor sannolikhet att de båda fenomenen dyker upp samtidigt eftersom det i grunden handlar om ett misstroende mot etablissemanget, expertisen och eliten.
Populistiska partier eller politiker har ofta åsikter som är färgade av starka ställningstaganden rörande speciella områden, och man är oftast negativt inställd till det etablerade och rådande systemet.
Samtidigt sprider sig mässlingen just nu kraftigt i Europa, uppger världshälsoorganisationen WHO.
Enligt WHO anses inte mässlingen längre vara utrotad i länder som Storbritannien, Grekland, Tjeckien och Albanien.
Nästan 90 000 fall av mässling har upptäckts i 48 länder, mellan januari och juni i år, vilket är en fördubbling sedan i fjol.
Organisationen uppmanar alla europeiska länder att nu satsa på sina vaccinationsprogram.
Misstro mot etablissemanget
Kennedy presenterade sin undersökning i början av året i forskningsartikeln "Populist politics and vaccine hesitancy in Western Europe: an analysis of national-level data" som publicerades i European Public Health.
Forskningen är inte baserad på indviddata, det vill säga man har inte kunnat se om det är samma människor som röstar på ett populistiskt parti som per automatik också är vaccinationsmotståndare.
Däremot har man kunnat fastslå att ju starkare populismen i ett land är, desto fler ställer sig skeptiska till vaccination.
- Den gemensamma nämnaren är en misstro mot etablissemanget, det politiska, vetenskapliga, kulturella, säger Kennedy.
Ifall du misstror den politiska eliten, misstror du alltså ofta även den vetenskapliga expertisen.
För att förstå den grundläggande orsaken till den här utvecklingen, måste vi se på vad det är som driver de populistiska partierna, uppger Kennedy.
- Populistiska partier ser tudelat på världen. På ena sidan har vi folket, som dessa partier säger sig representera. På andra sidan har vi etablissemanget, eliten, som ses som korrupta, arroganta och lögnare.
Liknande mekanismer
Vaccinationsmotstånd och politisk populism drivs således av liknande mekanismer; ett misstroende gällande elit och expertis.
Ann-Cathrine Jungar som är lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, forskar om högerradikala partier i framför allt Norden och Europa.
Hon säger att de här mekanismerna också kan ses beträffande andra samhällsfenomen. Man misstror inte enbart den medicinska expertisen, utan även exempelvis den pågående klimatkrisen.
- Det handlar om en misstro mot olika etablerade sanningar. Det som lyfts är kontextuellt bundet och dyker upp beroende på vilka frågor som de högerradikala partierna plockar upp.
Det handlar ofta om frågor där det råder en stor enighet bland etablerade politiker eller det som populisterna beskriver som ett "etablissemang".
Där det finns stor enighet och därför lite ifrågasättande kan populistiska ledare mobilisera ett motstånd
Forskare Ann-Cathrine Jungar
Precis som Kennedy påpekar Jungar att det kan handla om allt från kultur, vetenskap och politik.
- Där det finns stor enighet och därför lite ifrågasättande kan populistiska ledare mobilisera ett motstånd, visa att vi är dom som utgör en opposition som ifrågasätter de etablerade sanningarna, säger Jungar.
Hon ger som exempel det senaste riksdagsvalet där Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho vid vissa tillfällen presenterade sig som den enda som ifrågasatte klimatvarningarna.
- Man försöker hitta en nisch där man har en väldigt entydig position och där man kan presentera sig som det enda alternativet.
Jungar påminner om att det dock även finns andra grupper som ifrågasätter vacciner, till exempel antroposofer, walldorf-anhängare.
- Det är alltså en mycket bredare rörelse än enbart ett uttryck för missnöje.
Norden lite annorlunda
I Finland är vaccinationstäckningen bland småbarn födda år 2016 mycket god.
På nationell nivå är cirka en procent av barn födda mellan åren 2012-2015 helt ovaccinerade då de uppnår tre års ålder, uppger man på Institutet för hälsa och välfärd THL.
Regionala skillnader kan dock observeras i täckningen för alla vaccinationer. Här sticker Österbotten mest ut.
Bland de i Österbotten som inte vaccinerat sina barn, kan man dock inte se att populistiska partier skulle ha något särskilt stort understöd.
- Stämmer, för det betyder inte att man behöver vara missnöjd med allt även om man är vaccinationsmotståndare, säger Jungar.
Hon påpekar att man exempelvis kan ha egna erfarenheter i kombination med att ha hört andra berättelser, som gör att man blir vaccinationsmotståndare.
- Det här i kombination med en misstro mot det som presenteras som etablerade sanningar.
Den gemensamma nämnaren är en misstro mot etablissemanget
Forskare Jonathan Kennedy
Också Kennedy är insatt i att det finns ett populistiskt parti i Finland som har ett stort understöd. Men vad beträffar vaccinationsmotståndet i Finland, hänger det mera ihop med religiösa övertygelser.
- Samma fenomen kan man se i exempelvis USA, säger Kennedy.
Han säger att speciellt inom religiösa grupper kan man hitta högre nivåer av sjukdomar som skulle gå att vaccinera sig mot.
- Man kan gissa att de trots att de inte nödvändigtvis röstar populistiskt, delvis är skeptiskt inställda till exempelvis myndigheter och mainstreamsamhället, säger Kennedy.
Konspirationsteorier
Kennedy nämner att det finns data som visar att människor som röstar populistiskt i större utsträckning än andra tror på konspirationsteorier.
Konspirationsteorierna kan handla om allt från just vaccinering, klimatkrisen, att HIV skulle ha orsakats av CIA till att förintelsen inte ägt rum.
Man tror att världen styrs av krafter som agerar i det dolda.
Vaccinationsmotstånd är bara ett symptom på en mycket större samhällssjukdom
Forskare Jonathan Kennedy
För att råda bot på den samhälleliga tudelningen, den ekonomiska marginalisering som drabbat många människor i västra Europa och misstroendet mot vetenskaplig fakta, tror Kennedy att det krävs åtgärder på en mera grundläggande nivå.
- Vaccinationsmotstånd är bara ett symtom på en mycket större samhällssjukdom, säger Kennedy.
Han säger att fakta om vaccineringens framgång talar sitt tydliga språk, men att det inte är detta som vaccinationsmotståndarna i första hand vänder sig mot.
- Motvilligheten kommer från att de inte känner sig inkluderade, att de känner sig svikna av samhället. Därför hyser de en stark misstänksamhet mot bland annat myndigheter.
Dialog, inte häxjakt
Jungar påminner om att kopplingen mellan populism och vaccinationsmotstånd dock aldrig är hundraprocentig.
Det är inte automatiskt så att alla populister är emot vaccin, men sannolikheten för att man är det är större än i övriga fall eftersom det i grunden finns en misstro mot etablissemanget.
Där Kennedy tänker att vaccinationsmotståndarna redan vet all fakta men ändå känner en stark motvillighet mot att acceptera det, tror Jungar däremot att det är just fakta och upplysning som krävs.
- Den här häxjakten man har sett på personer som är skeptiska till vacciner är inte fruktbar.
Hon efterlyser en friare diskussion där man förklarar istället för att utmåla skeptikerna som vaccinationsmotståndare, mindre vetande och faktaresistenta.
Undersökningen utgick från EU-valet 2014 där man hade resultat från 24 olika länder man sedan jämförde med resultaten från projektet Vaccine Confidence Project.
I samband med projektet har man frågat över 65 000 personer i 67 länder i EU-området om deras åsikter om vaccineringens relevans, effektivitet och säkerhet.
WHO har listat vaccinmotståndet som en av de tio största hoten mot den globala hälsan 2019.
De slår fast att motståndet mot att vaccinera sig finns i vissa befolkningsgrupper i många länder.
Detta riskerar att vända den nedåtgående trenden för många svåra infektioner som kan förebyggas med vaccin.