Det kostar en nätt summa men ger en bra språkkunskap, en god självkänsla, en massa nya vänner och man lär känna en annan kultur. Att åka som utbytesstuderande under andra året i gymnasiet lockar många unga.
Anni Siltanen är ordförande för organisationen AFS, och har själv erfarenhet av att vara utbyteselev. Hon spenderade ett år i Tyskland då hon gick sitt andra år i gymnasiet för 21 år sedan.
- Det gick riktigt bra, men jag hade en rejäl hemlängtan under början av vistelsen. Men som helhet var året en fin upplevelse, berättar hon.
Organisationen AFS skickar varje år ungefär 150 finländska studerande utomlands.
Noggranna intervjuer
- Varje elev intervjuas noggrant för att vi vill försäkra oss om att de vet vad de ger sig in på, säger Siltanen.
Ibland händer det att de rekommenderar att den unga kanske ska vänta något år med att åka, men de flesta får åka iväg.
Att åka som utbyteselev kostar pengar och det är klokt att fundera vad man vill få ut av sin vistelse. Att åka till något europeiskt land är billigare än att till exempel åka till USA eller Australien.
Ett utbytesår kostar omkring 10 000 euro och i den summan ingår i princip allt - flygresor, vistelsen i skolan, skolböckerna, försäkringar, boendet i familjen och allt administrativt kring resan.
Fickpengar behövs naturligtvis och vill man ägna sig åt någon hobby, står man själv för kostnaderna.
Att lära sig ett nytt språk är den vanligaste anledningen att åka iväg, men många är också intresserade att få lära sig om en ny kultur.
USA fortfarande populärast, men många åker också gärna till Japan
USA är sedan flera år tillbaka det absolut populäraste landet dit de unga vill åka. Också Sydamerika och Centralamerika lockar. Intresset för Japan har ökat de senaste åren, berättar Siltanen.
- De flesta har en klar bild om vilket land de vill åka till men vi hjälper gärna dem att tänka om, skrattar Anni Siltanen.
Då man skickat in sin ansökan, blivit intervjuad och godkänd börjar en väntan på att en lämplig familj hittas.
En viktig del är att förbereda sig mentalt för sitt utbytesår. AFS ordnar ett veckoslut där de unga får träffa andra som är på väg på utbytesår och där organisationen berättar om vad som komma skall.
Värdfamiljerna får inte betalt
Vanligtvis bor man under hela vistelsen i en och samma familj men ibland delar man upp det på två familjer, ett halvår var.
Ingen av de familjer som tar emot utbytesstuderanden får betalt för uppdraget. AFS vill att de ska göra det av rent och skärt intresse och inte för pengar.
Om det blir problem i familjen är det naturligtvis möjligt att byta.
- Varje utbyteselev får en lokal kontaktperson som bor i närheten och som man kan vara i kontakt med i allehanda frågor, poängterar Siltanen.
Blir man till exempel sjuk eller får andra oöverkomliga problem kan det hända att det blir aktuellt att komma hem tidigare än planerat.
- Men vi gör nog allt för att den unga ska fortsätta.
Omkring fem personer per år, av totalt 150, avbryter sitt utbytesår.
Vad göra då hemlängtan tar över?
Hemlängtan drabbar de flesta i något skede. De första månaderna brukar gå bra då allting är nytt och det händer så mycket, men sedan kan det hända att längtan hem smyger sig på.
Anni Siltanens råd då hemlängtan uppenbarar sig är att inte vara så ofta i kontakt med familjen hemma i Finland. Det är bättre att man koncentrerar sig på att leva i kulturen och med värdfamiljen man åkt till. Att prata om saken med värdfamiljen hjälper i många fall.
I dagens läge fortsätter man efter utomlandsvistelsen från samma skede i gymnasiet som då man åkte iväg. Man får egentligen inget till godo av studierna under utbytesåret.
- Vi inom organisationen jobbar för att det skulle bli en förändring på den punkten för ungdomarna går ju faktiskt i skola där och lär sig en massa nytt, funderar Siltanen,
Kontentan av utbytesåret
Då utbytesåret är slut medger de flesta att det stundvis har varit tungt men att de ändå inte skulle byta ut sitt år.
Siltanen säger att hon aldrig skulle vara där hon är i arbetslivet nu om hon inte varit som utbyteselev som 16-åring.
- Året visade att jag klarar mig ensam, det gav mig en bra självkänsla, och naturligtvis en flytande tyska, sammanfattar Anni Siltanen.
- Dessutom får man en massa nya vänner och en familj, som man kanske får på besök eller kan besöka.
AFS tar emot ungefär lika många utländska studerande som de sänder iväg. Till Finland kommer det unga från bland annat Thailand, Italien, Tyskland och USA. Organisationen letar ständigt efter nya värdfamiljer.
Utöver AFS finns också EF, och Rotary som skickar ut utbytesstuderande.