”I’m the Queen of fucking everything” skriker Jonas Gardell rakt i mitt ansikte. Därefter skrattar han hysteriskt. Säger att jag är en idiot som inte förstår att skilja på sanning och osanning. Låt intervjun börja.
Jonas Gardell hade ett mycket speciellt förhållande till sin mor Ingegärd Gardell. Han var den yngsta sonen och hans ankomst till världen blev väldigt dramatisk. Under förlossningen fick mamman en bukhinneinflammation som upptäcktes för sent.
Den nyfödde sonen läggs på hennes bröst så hon ska få en chans att vara med sin son en liten stund innan hon dör. Hon tittar in i den lilla bebisens ögon och tänker att den här hjälplösa lilla kraken inte har en chans att klara sig utan mig, så hon bestämmer sig för att inte dö riktigt ännu.
Det var så vi möttes i skarven mellan liv och död och det skulle alltid påverka vår relation
Jonas Gardell
— Mamma lever sedan 47 år till tills hon äntligen på min födelsedag bestämmer sig för att dö. I vad man skulle kunna kalla ”en 47 år uppskjuten bukhinneinflammation”.
“Gyllene morgon, gyllene morgon”
Det är också dagen då Jonas Gardell påbörjar boken om sin mor, Till minne av en villkorslös kärlek. Det var år 2010 den 2 november.
— Mamma var en dominant kvinna som visste hur man tog plats. Jag hade tänkt skriva en bok om utvecklingen i Sverige från 70-talet till i dag. Men mamma kapade boken. Det kändes som om hon stod vid mitt skrivbord och slog ihop två kastrullock och ropade ”gyllene morgon, gyllene morgon” och så sa hon ”den här dumma boken ska inte handla om Sverige, den ska handla om mig”.
Bertil Gardell, pappan, sticker och lämnar familjen utan pardon. Jonas går i lågstadiet.
Jonas är noggrann med att påpeka att han aldrig var någon favoritson för sin mamma, hon älskade alla sina fyra barn lika högt. Däremot var han morsgrisen. Mammas ögonsten.
— Jag var den utvalde, den hon höll på att dö ifrån. Jag intog en speciell ställning i vår familj. Mamma skämde bort mig.
Mamman insjuknar i demens
På äldre dar insjuknar Ingegärd i demens och börjar samtidigt tilltala sina barn som idioter varje gång de ifrågasätter henne. Men förvisso var Ingegärd en mycket egensinnig och samtidigt påfrestande människa redan tidigt i livet.
— ”Idiot” skrek hon. ”Vad har du gjort i dag mamma?” ”Ja, som alla vet var det jag som ledde de allierades styrkor, höggravid genom Alperna.” Vågade man ifrågasätta detta så utbrast hon ”Idiot, du var väl inte där, hur kan du då veta hur det gick till?” Och det hade hon ju onekligen rätt i. I Alperna hade mamma Ingegärd också hittat Mark som krigsbarn och hämtat honom till Sverige. Onekligen.
Onekligen var för övrigt ett ord Ingegärd använde sig av titt som tätt. Det betydde varje gång att hon ljög som fan påpekar Jonas.
Tycker du att din mamma och pappa var bra föräldrar?
— Nej, eller mamma var en bra förälder för hon älskade så villkorslöst men samtidigt var hon oerhört självisk och självcentrerad och emellanåt också en relativt grym förälder trots att hon var så kärleksfull. Ett av mina mål med boken var att låta en kvinna ta plats. Kvinnor brukar oftast reduceras till en eller två egenskaper. Och oftast tillskrivs de egenskaper i förhållande till en man. Män får alltid vara mycket mer komplexa och motsägelsefulla. Så jag ville tillskriva Ingegärd det, hon skulle få vara allt det männen får.
Ingegärd är charmerande, intressant, intelligent men hon är också självisk, småsint och grym i en kombination
Jonas Gardell
Ett exempel är ur Jonas barndom då han utsätts för en våldtäkt som tonåring. Det kan mamma Ingegärd inte ta för det ser hon som en svaghet och familjen Gardell har inga svagheter.
– Vi är inte så svaga att vi blir våldtagna. Mamma skickar mig följande dag till skolan med orden ”det här får du aldrig berätta för någon och nu ska vi aldrig mer nämna det.” Och det gjorde vi inte heller. Det är ju oacceptabelt. Skulle något liknande hända mina tonåringar skulle jag bli helt galen, jag skulle gå totalt sönder.
Ingegärd Gardell vill vara fri
Ingegärd Gardell föddes år 1926. Tillsammans med sina syskon för föräldrarna dem till en läkare som mäter deras skallar och efter en liten stund kommer han med ett utlåtande vad dessa barn är ämnade att bli och vilka yrken de har att välja mellan. Eller vad flickor kunde bli på den tiden.
Det var folkskollärarinna, sekreterare eller sjuksköterska – alltså serviceyrken. Ingegärd accepterade först att hon skulle bli folkskollärarinna. Men så sattes hon att sticka tumvantar och mamma Gardell hatar att sticka tumvantar.
Samtidigt upptäckte hon att männen på seminariet inte var tvungna att sticka tumvantar och då gick det helt enkelt inte längre.
Så länge männen icke stickar, stickar icke jag
Jonas Gardell
Den stunden fick omvärlden för första gången kännas vid Ingegärds livsmotto: ”Jag måste vara fri, jag måste vara fri.” Enligt Ingegärds egen utsago återvände hon aldrig till sina studier som folkskollärarinna.
Man väljer själv vad man vill tro på
Men då Jonas Gardell gjorde research för boken träffade han på en gammal studiekompis till Ingegärd. Käckt berättade hon att hon lärt känna Ingegärd på en gemensam kurs de gått. Jonas invändningar om att mamman inte hade kunnat bli folkskollärarinna för hon måste få vara fri fnyste den äldre kvinnan åt. ”Vad pratar du om? Hon jobbade som lärarinna i flera år”.
— Okej, sade jag då bara.
Jonas Gardell fnittrar till.
— Legender och historier var något som uppskattades väldigt högt i min familj. Alla var sådana fantastiska sagoberättare. Det är något som jag fört vidare till min familj. Du väljer själv vad du tror på. Och var alltid lojal till berättaren.
Jag talar alltid sanning. Man måste bara bestämma sig för att tro på mig
Jonas Gardell
Jonas Gardell iscensätter sin egen död
Boken Till minne av en villkorslös kärlek inleds med att Jonas Gardell är med i en trafikolycka. Den unga och lovande författaren kör ut och dör i en rondell utanför Örebro endast 35 år gammal. En uppdiktad inramning.
Hur mycket är sant av biografin?, frågar jag.
Strax därpå händer följande.
— Idiot, skriker Jonas Gardell rakt i ansiktet på mig. Har du inte förstått någonting?
— Där ligger en man, död i ett bilvrak och jag tycker hemskt synd om honom. Sedan kommer en polisman och påstår att det är han bögen Jonas Gardell. Väldigt sorgligt på det hela taget. Och den begravning som hålls i slutet av boken för Jonas Gardell är så verklig att jag betraktar den som en händelse som har hänt i verkligheten. Och så är det ju också, säger Jonas och stirrar mig stint i ögonen.
Jag känner mig lätt omskakad samtidigt som jag inser att det är precis det Jonas vill. Att jag ska tappa fattningen lite, komma ur balans. Men bara för ett litet kort ögonblick. Han ler finurligt mot mig som för att testa mig. Kanske. Onekligen är det så.
"I’m the Queen of fucking everything."
Det handlar främst om rätten till att äga sin historia, rätten till sin egen sanning. Att få cykla till Nordpolen utan att bli så jävla ifrågasatt hela tiden
Jonas Gardell
Barndomen präglas av förakt mot svaghet
I sin frenetiska kamp om att få vara fri vägrade Ingegärd att visa sig svag genom att ta emot hjälp Det gjorde att familjen Gardell växte upp med ett förakt för svaghet.
– Det är något som jag gjort en totalomvändning mot i mitt föräldraskap. Jag älskar att ta emot hjälp från alla håll och kanter. Jag har lärt mig att det inte är den som är starkast som vinner. Att ta emot hjälp är ett tecken på mänsklig storhet och det försöker jag också lära mina barn.
Lyssna på intervjun med Jonas Gardell här