Antalet högutbildade i Finland växer, men långsamt enligt en färsk OECD-rapport. Siffrorna som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har tagit fram varslar om att det kan bli omöjligt att nå det mål Finland har satt upp.
År 2030 har Finland satt som mål att hälften av 25 till 34-åringarna ska vara högutbildade. Nu har ungefär 41 procent en högskoleexamen.
Medan Finland fram till och med i fjol hade lyckats öka mängden högutbildade med 3 procentenheter var ökningen uppe i 9 procentenheter i de övriga OECD-länderna.
- Det går för långsamt, säger undervisningsråd Jukka Haapamäki vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Finland borde alltså lägga i en högre växel, för att nå målet.
Jukka Haapamäki vill inte ta ställning till om Finland kommer att nå det nationella målet, men om vi ska närma oss målet snabbare listar han följande åtgärder: inled högskolestudierna vid yngre ålder, öka mängden som tas in till högskolor och universitet, locka utländska studeranden till Finland och utexaminera i raskare takt.
Varför är takten trög?
I OECD-rapporten förklaras den trögare högskoleutbildningen med en krass och selektiv intagning till finländska högskolor och universitet.
Det här i sin tur är kopplat till vilka finansiella förutsättningar staten ger till utbildning och hur utsikterna ser ut på den framtida arbetsmarknaden.
Den obligatoriska värnplikten för männen och den frivilliga för kvinnor ses också av OECD som en delorsak.
Att studerande kommer in genast efter andra stadiets utbildning är långt vanligare i de övriga OECD-länderna - cirka 40 procent - medan två av tre studerande i Finland får sin ansökan avslagen, när de söker till kandidatutbildning.
Slutligen är det endast 19 procent av dem som har lämnat skolbänken som genast inleder högskolestudier.
Högre utbildning = betydande fördelar
Antalet doktorander har i Finland hållit sig på en jämn nivå, cirka 1 900 medan det i det övriga OECD-området finns ett ökat intresse för doktorandstudier och antalet har vuxit.
OECD konstaterar i sin rapport att Finland hör till de länder där det är mest lönsamt att satsa på högre utbildning. De utexaminerade i Finland förtjänar i genomsnitt in mer under sin yrkesverksamma tid än i de övriga OECD-länderna.
Att människor i Finland är högutbildade ses inte av OECD enbart i ekonomiska termer. Det ger också utdelning i form av social verksamhet och hälsa och de högutbildade deltar aktivt både i kultur- och sportaktiviteter och fortbildar sig, slår OECD fast i sin rapport.
Fler utländska högskolestuderande
Också om antalet utländska studerande utgör en liten del bland högskolestuderande har procenten gått upp från 6 till 8. Under åren 2010-2017 låg genomsnittet på 6 procent inom OECD-området.
Av alla nordiska länder har Finland överlägset flest studerande från Asien - 39 procent. Knappt en tredjedel kommer från Europa och de studerande från Ryssland utgör 11 procent.
Lärarna nöjda
I all grundutbildning är minimiantalet undervisningstimmar för de finländska lärarna i genomsnitt 100 timmar färre per år än för deras kollegor i övriga OECD-länder.
De finländska lärarna i grundskolan och gymnasierna tjänar mer än sina övriga OECD-kollegor i början av sin karriär, men medan deras kollegor får högre lön i och med att erfarenheten växer och yrkeskarriären får fart stämmer det inte in på de finländska lärarna.
Skillnaden i årslönen kan bli uppemot 11 000 amerikanska dollar, knappt 10 000 euro.
Bland de finländska lärarna uppger ändå 92 procent att fördelarna uppväger nackdelarna, jämfört med 76 procent av deras OECD-kollegor.
Mer än varannan finländsk lärare anser också att deras yrke är uppskattat i samhället, medan ungefär var fjärde lärare i övriga OECD-området delar deras uppfattning.