Finland är världens näst värst IBD-utsatta land. De inflammatoriska tarmsjukdomarna sprider sig snabbt och drabbar allt oftare också barn. Men trots okunskap om både bakomliggande orsaker och medicinering, går det att leva ett normalt liv. Det har inte minst flera idrottare bevisat.
Blodig diarré, magsmärta, viktnedgång, trötthet. Bland annat.
Allt fler finländare drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Sammanlagt är det i dagsläget redan över 50 000 personer som lider av de vanligast förekommande IBD-varianterna Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Siffran växer med 2000 varje år.
– Det hör till de snabbast växande sjukdomarna i Finland, berättar Ulla Suvanto som är verksamhetsledare för föreningen Crohn ja Colitis ry.
– Ökningen har varit fullständigt enorm under de senaste decennierna. I början av 2000-talet hade vi 20 000 diagnoser i Finland, nu redan 50 000 och om tio år är vi uppe i 70 000.
Pargasbon Michaela Lindström insjuknade för tolv år sedan.
– I början kände jag att det var skämmigt att prata om mina magproblem. Jag var 25 år och mer osäker än vad jag är i dag. Men nu talar man om IBD på ett helt annat sätt, säger Lindström i Sportliv.
Allt fler barn insjuknar
Suvanto upplever att diskussionsklimatet förändrats framför allt under senaste dryga fem åren. Kända personligheter, bland annat flera toppidrottare, har öppet berättat om sin sjukdom och bidragit till att sudda ut tabustämpeln.
– En annan bidragande orsak är sociala medier, där speciellt unga modigt delar med sig av sina erfarenheter. Det ökar vetskapen och gör det också lättare för att andra prata ut.
Klassificeringsgränsen för en folksjukdom går vid en procent av befolkningen. I en del åldersgrupper är gränsen redan passerad, så småningom också för hela Finlands befolkning.
De insjuknade är vanligtvis mellan 15 och 35 år.
– Men det kan drabba vem som helst vid vilket skede av livet som helst. Det är inte bara en sjukdom för unga vuxna längre. Det som är beklagligt just nu att barn är en tydligt växande åldersgrupp, säger Suvanto.
Orsaken ett mysterium
I relation till befolkningsmängden är IBD-förekomsten i Finland näst störst i hela världen bakom Färöarna. Norden och överlag västländerna hör till de mest utsatta.
Men vad ligger då bakom denna sjukdom?
Ingen vet.
Gener eller levnadsmiljö? En överhygienisk vardag eller barndomens överdrivna antibiotikakurer? Eller bara otur?
Kanske lite av alla, kanske inte.
Det finns i dagsläget inga entydiga svar på vad som orsakar IBD. Forskning pågår i såväl Finland som annanstans, men hittills har ingen vattentät gemensam nämnare gått att hitta.
– Det man åtminstone vet är att det inte smittar och att man inte kan förorsaka den själv. Framför allt föräldrar till barn som insjuknar kan lätt börja fundera om de gjort något fel. Svaret är nej. Just nu tyder inget på att sjukdomen kunde gå att förebygga, så det är helt onödigt att skylla på sig själv, säger Suvanto.
Suvanto skjuter också ner påståendet att den utvecklade diagnostiken skulle ligga bakom ökningen i antalet insjuknade. Ökningen är alltför våldsam för att förklaras enbart med de snabbare och mer exakta diagnoserna, konstaterar hon.
”Det har varit räddningen”
Den förväntade livslängden bland IBD-patienter skiljer sig inte från befolkningen i övrigt – ifall man tar hand om infektionen. Risken för tjocktarmscancer är något förhöjd, men inte märkbart om allting sköts rätt.
Att hitta passlig medicinering kan ändå vara svårt. För Michaela Lindström dröjde det över tio år innan hon fick sjukdomen under kontroll. I början fick vissa mediciner henne att kräkas blod.
– Medicinerna har gett mig alla möjliga bakterieinfektioner och bieffekter och följdsjukdomar under årens lopp. Det har varit ett evigt sökande. Men nu har vi hittat en biologisk medicin som verkar funka för mig. Det har varit räddningen, säger Lindström.
Det handlar inte om några komplicerade saker, rör på dig, ät möjligast mångsidigt och sov tillräckligt. Ta hand om dig själv.
Ulla Suvanto
En sista lösning, om inga mediciner får bukt på infektionen, är att operera bort delar av tarmen och anlägga en stomi. Men inte heller en operation hindrar längre ett i praktiken normalt liv.
– Stomierna och all teknik runtomkring har utvecklats oerhört mycket. Det har skett stora förändringar bara under de senaste åren, säger Ulla Suvanto.
För Lindström fungerar löpningen som ett redskap mot sjukdomen. Suvanto uppmuntrar alla insjuknade att hitta sin egen optimala vardag i kampen med IBD.
– A och O är att lyssna på sig själv och sin kropp. Men givetvis, när den akuta fasen slår till orkar du bättre om din grundkondition är god. Det handlar inte om några komplicerade saker, rör på dig, ät möjligast mångsidigt och sov tillräckligt. Ta hand om dig själv.
Behöver inte ge upp sina drömmar
Det finns också flera konkreta exempel på att IBD och idrott på högsta nivå är möjliga att kombinera. Under de senaste åren har flera finländska elitidrottare, i första hand ishockeyspelare, klivit fram.
Den största IBD-förkämpen framför allt inom hockeykretsar är Teemu Ramstedt. Av aktiva FM-ligaspelare lider också Lauri Korpikoski, Jari Sailio och Jesse Saarinen av IBD.
Bland tidigare hockeystjärnor med IBD finns spelare som Raimo Helminen och Esa Keskinen, och från andra grenar ex-kulstötaren Conny Karlsson.
– Att såna här förebilderna öppet berättat om sin sjukdom har en ofantlig betydelse, framför allt för många unga och deras föräldrar, menar Suvanto.
– Tänk på en 15–16-åring som insjuknar. De här toppidrottarna bevisar att du kan leva ett helt normalt liv och uppnå precis vad som helst. Trots att du har en livslång sjukdom behöver du inte ge upp sina drömmar. IBD innebär inte slutet.
Se Sportlivs minidokumentär om ultralöparen Michaela Lindströms kamp mot IBD:
Mer information om IBD hos Crohn ja Colitis ry i Finland och Mag- och tarmförbundet i Sverige.