Det är tidig morgon i september och jordbrukare Juha Ääri i Säkylä står och följer med då strukturkalk sprids ut på hans åker.
Metoden är för honom helt ny.
- Jag kände inte till strukturkalk, men jag anmälde mitt intresse då jag fick höra om det här kalkningsprojektet, säger Ääri.
Hans åkrar hör till ett avrinningsområde i Satakunta där jordbruksarealen är väldigt stor. Ett par kilometer västerut ligger sjön Pyhäjärvi som är sydvästra Finlands största och viktigaste sjö.
Det största hotet mot Pyhäjärvi och de närliggande vattendragen är en alltför stor yttre näringsbelastning, därför vill lokala aktörer nu minska näringsbelastningen från åkrar genom att sprida ut strukturkalk på cirka 40 hektar mark.
Stiftelse vill hjälpa till
Initiativet kom från Pyhäjärvi-stiftelsen vars mål bland annat är att förbättra vattendragens tillstånd i regionen. Tack vare donationer och projektpengar kostar strukturkalkningen ingenting för Juha Ääri.
- Via vattenprov ur de närliggande dikena kommer vi att följa med hur näringsbelastningen förändras, dessutom vill vi ge metoden uppmärksamhet så att också andra jordbrukare får information, säger Henri Vaarala från Pyhäjärvi-stiftelsen.
Gips eller kalk?
Miljöministeriet har i år beviljat 20 miljoner euro för gipsbehandling av åkrar för att minska fosforavrinningen till vattendrag.
Gipsbehandling kan inte användas på åkrar som ligger på sjöars avrinningsområden. Därför passar strukturkalkningen utmärkt på åkrarna kring Pyhäjärvi.
Men den som vill strukturkalka sin åker måste bekosta kalkningen själv, vilket enligt kalkproducenterna har ansetts vara orättvist.
Inklusive frakt och spridning kostar strukturkalkning i dag cirka 400-500 euro per hektar - det är ändå en satsning som lönar sig i längden berättar Anne-Mari Aurola, produktutvecklingschef vid Nordkalk.
- Gipsbehandling höjer inte åkerns pH-värde men det gör behandling med strukturkalk. Strukturkalk passar speciellt bra för lerjordar med minst 15 procent lera och förhindrar att fosforn sköljs bort från åkrarna med regnvattnet. I stället binds fosforn i växterna och ger bättre skörd, säger Aurola.
