Cellsignalering och cancer är viktiga forskningsområden vid Åbo biovetenskapscentrum. Enligt direktör John Eriksson har satsningen på centret betalat sig tillbaka.
Byggnaden där Åbo biovetenskapscentrum ligger blev klar 1992, men själva centret har funnits sedan 1989. I år firar man alltså 30-årsjubileum.
John Eriksson, som är direktör för Åbo biovetenskapscentrum, berättar att visionen för centret var att samla den tidens bästa teknologin på ett ställe, där det också fanns personal som kunde använda den.
Teknologicentret visade sig vara en succé. I dag jobbar här över 200 forskare med avancerad teknologi och utrustning värd flera miljoner euro.
- På många olika vis så har det betalat sig tillbaka, säger Eriksson.
I dag tampas man främst med brist på utrymme i centret.
- Det är inget stort problem, men det är ett bra problem. Att man har utrymmesbrist är en indikation på att saker och ting fungerar, säger Eriksson.
Flera viktiga upptäcker
På Åbo biovetenskapscentrum specialiserar sig forskare bland annat på cellsignalering. Som namnet antyder har det att göra med hur celler signalerar till varandra.
Man har till exempel gjort viktiga upptäcker gällande mekanismer som har att göra med cellernas kontakt med underlaget.
- Det här är väldigt viktigt i sjukdomstillstånd, i hudsjukdomar och immunologiska sjukdomar. Att man vet vad cellens fot är, och hur den greppar tag och släpper loss och så vidare. Det här har speciellt med cancer att göra, säger Eriksson.
Forskningsinriktningen på cellsignalering betyder att det hela tiden görs upptäckter som har med cancer att göra, berättar Eriksson.
- Så centret har tiotals patent gällande just innovationer av det här slaget, säger han.
”Teknologin är som lokomotiv för forskningen”
Den teknologiska utrustningen som används vid Åbo biovetenskapscentrum är högklassig och värd flera miljoner euro.
Men för att göra framsteg i forskningen krävs ändå kunniga människor som kan använda och förvalta denna teknologi på bästa sätt.
- Så man kan säga att teknologierna är som lokomotiv för forskningen, men det behövs väldigt skickliga lokförare och väldigt skickliga människor som sätter ut spåren för lokomotiven. Annars går de antingen till ingen nytta eller så går de åt helt fel håll, säger Eriksson.
Ekonomin den största prövningen
Finansieringen är enligt Eriksson den största utmaningen för Åbo biovetenskapscentrum, eftersom det handlar om miljonutrustning.
Det gäller att kontinuerligt göra sig känd och tävlingsduglig i ansökningarna för finansieringen av maskinerna.
- Där hjälper också den högklassiga forskningen som görs här. Ju flera synliga upptäckter och innovationer vi har, desto bättre klarar vi oss, säger Eriksson.
Eriksson berättar att det inom en snar framtid klarnar om ett läkemedelsforskningscenter kommer att placeras i Åbo, vilket skulle vara fördelaktigt för biovetenskapscentret.
- I så fall har vi ytterligare ett spår som förstärker vår verksamhet, säger Eriksson.