Veronika Honkasalo får hatiska meddelanden mitt i natten och Abdirahim Husu Hussein får ta emot dödshot och våldsamma fantasier. Också inrikesminister Maria Ohisalo talar ut om näthatet "Läser man inläggen förstör det helgen", säger hon.
I dag publicerade fyra forskare en rapport om hur näthat påverkar politiker. I den kommer det fram att en tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och hälften av riksdagsledamöterna har utsatts för näthat.
Här berättar tre politiker om hur näthatet drabbar dem.
Honkasalo: Polisen ville att jag skulle dra anmälan tillbaka
För riksdagsledamoten och kommunpolitikern Veronika Honkasalo har hatiska inlägg riktade mot henne blivit vardag. Hon representerar Vänsterförbundet och försvarar ofta papperslösa och asylsökande i den offentliga debatten.
– Ofta är det män, som har mitt i natten letat information och hittar Veronika Honkasalo, och plötsligt tänker att de måste skicka hatprat till mig, säger Honkasalo.
– Men det är nytt att om det händer något i samhället, något fruktansvärt där någon asylsökande har varit involverad, så får jag hatiska inlägg. Fastän jag inte ens har varit involverad på något sätt. Det är också hemskt konstigt.
Honkasalo försöker ofta kontakta personerna och ringer upp dem. En gång ledde samtalet till att personen till och med köpte hennes bok.
Men det hör till ovanligheterna. Det vanliga är att ett visst obehag finns där, också inför debattillställningar om till exempel invandring. Då kan en rädsla hänga över en, om att någon som har varit hotfull skulle visa sig där på riktigt.
Några gånger har Honkasalo polisanmält ett inlägg. Senast handlade det om hot om sexuellt våld mot henne och ett hot som också riktade sig mot hennes barn.
– Det var intressant att polisen som utreder fallet ringde sex månader senare och försökte få mig att ge upp fallet. Han sade att "Du förstår väl att det är helt omöjligt för oss att få reda på varifrån meddelandet har kommit", berättar Honkasalo.
Hon drog inte tillbaka sin brottsanmälan.
Honkasalo ser det som ett demokratiproblem att politiker som försvarar till exempel asylsökandes rättigheter måste utstå näthat. Hon skulle önska att fler politiker stod upp för mänskliga rättigheter så att några få politiker inte skulle behöva bära hela bördan.
Husu Hussein: Jag får dödshot och våldsamma fantasier skickade till mig
Abdirahim Husu Hussein är stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors och representerar Socialdemokraterna. Han får ofta hatiska meddelanden skickade till sig. Ofta kan de innehålla dödshot.
– Det kan vara utskrivna fantasier om vilket som är det bästa sättet att döda mig, säger Husu Hussein. På grund av hoten har Centralkriminalpolisen haft kontakt med honom.
Senast fick han ett meddelande efter att afghansk asylsökande tog livet av sig i Nykarleby.
– Någon skickade ett hot där hen önskade att det skulle ha varit jag som tog livet av mig, berättar Hussein.
Han säger att det påverkar honom och han väljer när han går in och läser meddelandena, eftersom dagen blir förstörd. Han märkte det senast under valkampanjen.
– Det påverkar. Jag tankade en bensinbil av misstag med diesel under valkampenjen. Jag tror att det inte beror på annat än det här. Jag får mindre nattsömn och känner ensamhet.
Också Husu Hussein önskar att fler politiker skulle ta avstånd till näthatet.
– Var finns värdeledarskapet, varför säger man inte saker högt, utan enbart när det är val? Det är samma känsla som om man är mobbad i skolan. Det blir en känsla av att jag inte orkar skriva mera, säger Hussein.
Han är alltjämnt mycket aktiv i Helsingforspolitiken, i motsats till många andra med invandrarbakgrund. I undersökningen kommer det fram att tröskeln för invandrare att engagera sig är hög, på grund av näthatet.
Ohisalo: Alla runt omkring påverkas av näthatet, i riksdagen och på ministeriet
Också inrikesminister Maria Ohisalo berättar om det näthat som riktas mot henne. Det ökade betydligt då hon lämnade forskarrollen och blev politiker på heltid. Ju mer makt och synlighet, desto mer hatiska kommentarer.
Hela hennes stab får ta del av det. I riksdagen går riksdagsassistenten Petra Laiti igenom e-posten och tar emot samtal - många av dem är hätska och osakliga. Medarbetarna på inrikesministeriet får utstå hatiska inlägg.
– Också andra personer som arbetar runt politikern blir påverkade. Det syns också här på ministeriet.
Hon säger att hon ibland gör misstaget att gå in i e-posten för att se vad som har städats bort.
– Då är veckoslutet förstört, säger Ohisalo.
Som minister oroas hon över utvecklingen.
– Man ser redan nu att representanter för myndigheter och också forskare inte gärna deltar i den offentliga debatten.
– Det här påverkar samhällsdebatten och det är just det som de här personerna har som mål. Vi vet att språk är makt, säger Ohisalo.
Målinriktade hatinlägg kan kriminaliseras
Ohisalo berättar om de här erfarenheterna i samband med inrikesministeriets pressträff. För att komma åt problemet kommer ministeriet att ge riktlinjer till polisen för att man ska prioritera de här brottsanmälningarna, ge resurser och se till att fler fall leder till åtal.
Också lagstiftningen ska ses över. På finska talar man om "maalittaminen". Det handlar om att göra en prerson till måltavla för hatiska inlägg, alltså riktade aktioner. Inrikes- och justitieministeriet ska reda ut om man kan kriminalisera den verksamheten.
Till sist säger Ohisalo med lite ironi:
– Det är klart att när jag pratar om det här så blir jag ännu mer utsatt under de närmaste dagarna.