Forskardoktor Jani Sormunen drar ett vitt lakan efter sig i skogsbrynet nära simstranden på Runsala i Åbo. Det räcker med att dra lakanet en fem meters sträcka över trädens rötter.
Terrängen på Saro udde är ett av de permanenta undersökningsplatserna inom Åbo universitets fästingsforskningsprojekt. Sormunen misstänker att vädret är för fuktigt för fästingarna, men snart finns det en stor mängd svarta prickar på lakanet.
Han drar lakanet över marken en gång till. Det fastnar två vuxna honor och åtta mindre nymfer.
- Från människans synvinkel är nymferna farligare, för de är svårare att lägga märke till. I medeltal bär större individer på mera skadliga bakterier eller virus, men de är också lättare att lägga märke till och därför lättare att avlägsna från huden, säger Sormunen och plockar fästingarna från lakanet med hjälp av en pincett.
De mindre fästingarna ligger stilla på lakanet, medan de vuxna honorna dansar omkring som små spindlar. Sormunen påminner om att fästingar faktiskt är spindeldjur.
Finns flest på Runsala
Att det fastnar rikligt med fästingar på lakanet här är ingen slump.
- På basen av våra undersökningar kan man konstatera att det i Åbotrakten finns flest fästingar på Runsala. Den här sommaren har det funnits i medeltal 15,4 nymfer per hundra kvadratmeter. Som högst var antalet i augusti, då fanns det ungefär 25 nymfer per hundra kvadratmeter.
Fästingarna är fortfarande aktiva, trots att temperaturen sjunker. De förblir aktiva ända tills det blir ordentligt med köldgrader.
Antalet fästingar varierar något under sommarmånaderna. Det finns mycket fästingar under försommaren, i maj och juni. Juli är lugnare, medan antalet ökar igen i slutet av sommaren, i augusti och september.
I södra Europa finns det mest fästingar på försommaren, men enligt Åbo universitetets undersökning är högsäsongen i Finland under augusti och september.
Kolla dig själv och husdjur
Oberoende av hur noga man granskar blåbärsriset, ser man inte fästingarna spatsera omkring i naturen.
Eftersom fästingarna är aktiva långt in på hösten lönar det sig att kolla sig själv och sina husdjur då man vistats i naturen.
- Då man står här mitt på stigen och inte rör någon växtlighet, är risken för att få en fästing liten. Men genast då man kliver av stigen, finns det mängder med fästingar. Man ska absolut kontrollera sin hud och förse husdjur med ett fästinghalsband, säger Sormunen.
Vi vet alla att det finns fästingar i skogen, men många förvånas över att de är så pass vanliga också i stadsparker.
Jani Sormunen har också undersökt parker i Helsingfors med sitt lakan. I Åbo finns 25 undersökningsplatser och i Helsingfors finns det 11.
- I Helsingfors är Brunnsparken och Observatiorieberget fria från fästingar, men på exempelvis Fölisön finns de nog.
På Runsala har lakanet dragits ungefär 500-1 000 meter på fyra olika platser, fyra gånger i månaden. Räknar man ihop alla 36 undersökningsplatser blir det över 100 kilometer som lakanet dragits över marken.
Tre forskare har deltagit i fältarbetet. Nästa sommar ska lakanet också dras längs marken i Jyväskylä, Joensuu, Tammerfors och Uleåborg.
Trivs i fuktig skugga
- Det finns ingen specifik levnadsmiljö där fästingarna trivs. Men marken bör vara mossig eller bestå av döda växtdelar, och lämpliga värddjur måste röra sig på området. Fuktiga, skuggiga platser faller fästingarna i smaken.
Antalet fästingar har ökat på alla de platser som ingår i Åbo universitets undersökning. Det märker man då man jämför med undersökningar från början av 2000-talet och 2013.
Förutom att man räknar antalet fästingar, testas de också för patogener i ett laboratorium. Patogener är något som framkallar sjukdom, exempelvis virus eller bakterier.
Vi forskare vet att det i dag finns en fästinghysteri.
Jani Sormunen
I sommar har Jani Sormunen tagit bort två fästingar från sig själv. Under hela undersökningstiden har han haft cirka tio fästingar som bitit sig fast.
Vaccineringen mot fästingburen hjärnhinneinflammation är i kraft och han håller noga koll på bettområdet efter tecken på borrelios.
- Vi forskare vet att det i dag finns en fästinghysteri.
Enligt honom ska man inte vara rädd för fästingar. Man ska bara komma ihåg att kolla efter fästingar efter skogsutflykten.
Undersökningen, som utförs vid Åbo universitets avdelning för biodiversitet, fortsätter långt efter fältarbetet. De vanligaste sjukdomarna är borrelia och TBE-virus.
- Dessutom undersöker vi ett antal potentiella patogener, som vi inte är säkra på om de framkallar sjukdom hos människor.
Jani Sormunen följer noga med statistiken för fästingburna sjukdomars spridning i registret för smittsamma sjukdomar.
Hittills i år har man i Egentliga Finland räknat till sex fall av TBE och 275 fall av borrelios.
- Ju flera fästingar det finns, desto mera problem får vi.
Klarar vintern under snön
Men en ordentlig vinter tar väl kål på fästingarna i alla fall? Det här är man fortfarande inte säker på, men det är något man hoppas klarnar i och med undersökningarna.
- Ett snötäcke skyddar fästingarna. Vi har också förvarat fästingar i en minus 20 graders frys för forskningsbruk och då vi tog fram dem levde de fortfarande. Luftens avkylningshastighet hade avtagit av någon anledning, så de hade gått i dvala och överlevt.
Det finns fortfarande mycket att undersöka kring fästingars beteende. Information om patogener som hittats i de fästingar som samlats in under sommaren 2019 får vi vid årsskiftet.
Artikeln baserar sig på Punkkien määrä kaupunkipuistoissa on lisääntynyt – Turun yliopiston puutiaistutkimus syynää seuraavaksi neljän uuden kaupungin puistot skriven av Minna Rosvall.