Speciellt unga föräldrar och mammor är i fara att bli utbrända. Risken ökar dessutom om familjen är låginkomsttagare.
– Jag minns inte så mycket från den tiden, på något sätt klarade jag mig. Babyn var med och jag gjorde det jag måste. Jag gick helt enkelt på autopilot, säger Susanna Posio när hon minns sin vardag för tre år sedan.
Borgåbon Posio hade precis fött sitt andra barn när hennes man fick ett jobberbjudande som han inte kunde tacka nej till.
Mannen flyttade om vardagarna till Kajana och Posio blev ensam hemma med en liten baby och en tvååring.
Samtidigt insjuknade Posios mamma i bröstcancer och hennes pappa genomgick två stora knäoperationer.
Barnens farföräldrar bodde längre bort och hjälp i vardagen fanns inte längre att få på samma sätt som tidigare.
Posio började bli utbränd men insåg det inte själv.
– Jag såg det inte som något underligt. Jag tänkte att det är så här ska det väl vara, alla mammor är väl utmattade, säger Posio.
Utbrändheten ledde till semester från familjen
Posio började dessutom träna intensivt. Paret skulle snart gifta sig och Posio ville vara i form till bröllopet.
Enligt instruktioner från sin personliga tränare länkade Posio och gick på gym sju till nio gånger i veckan.
– Minstingen följde med på löpturerna. Min äldre sköttes tre dagar i veckan och på något sätt ordnade jag det så att jag tränade väldigt mycket. Om jag inte var nöjd med mina resultat åt jag mindre. Till slut lämnade jag bort alla kolhydrater, det bidrog säkert till att jag inte orkade med vardagen.
Ett par månader efter bröllopet skadade Posio foten på gymmet och ordinerades sex veckors tvångsvila. För en aktiv människa var det en helt ny situation.
– Jag vet inte när jag senast skulle ha stannat upp på det sättet. Jag tror att det var då som jag började fundera på min situation och vad som hade hänt.
Några månader senare när Posio var på besök hos grannen brast det.
– Det enda jag fick sagt var att jag var jättetrött. Jag grät säkert i åtta timmar hemma hos grannen. Vi diskuterade och funderade vad som borde göras.
Posio gick hos läkare och psykoterapeut, de var överens om att hon var i akut behov av vila. Hon fick diagnosen mellansvår depression och föräldrautbrändhet.
Maken och barnen for i väg i tio dagar och Posio övade sig på att sova med hjälp av sömnmedicin.
– Målet var att sova när som helst, det viktiga var att jag sov.
I början var det lätt. Posios tillstånd blev så dåligt att hon inte orkade göra något. Många dagar låg hon bara i sängen och grät.
Tanken om att andra har krav på dig leder till utmattning
För första gången någonsin har det i Finland forskats i orsaker som bidrar till föräldrautbrändhet.
Sammanlagt deltog 1 725 föräldrar i forskningen som inleddes våren 2018 vid Jyväskylä universitet.
Forskningen utredde bland annat vilka bakgrundsfaktorer som bidrar till utmattning hos föräldrar.
Man utredde hur mängden barn, barnens ålder och åldersskillnad, föräldrarnas ålder och kön, typ av familj och familjens ekonomiska situation påverkar.
Det är förälderns ålder och kön, om det finns barn med specialbehov, arbetslöshet eller en svag ekonomisk situation, av bakgrundsfaktorerna som har betydelse.
Om en förälder har tillräckligt med ork är det ingen skillnad om man har ett eller sex barn. Om föräldrar inte har tillräckligt med ork kan ett barn vara för mycket
Forskare Matilda Sorkkila
Den mest betydande faktorn som bidrar till utmattning är att föräldrar upplever ett utomstående prestationstryck.
Risken för utmattning växer ytterligare om föräldern har som vana att ställa alltför höga krav på sig själv.
Enligt forskningen är en sådan dubbelperfektionism den största risken för att en förälder ska uppleva utmattning.
Kommer kraven från andra mammor, samhället eller något helt annat?
Matilda Sorkkila
Utomstående prestationstryck upplevs främst hos mammor, som för övrigt har större risk att lida av utmattning än pappor.
Forskare och doktoranden Matilda Sorkkila säger att forskningen visar att mammamyten fortfarande existerar.
– Finns det ett stort krav på mammor i dag och riktar sig kraven faktiskt mot mammor? Eller är det här något som mammor bara intalar sig på grund av till exempel sociala medier eller internetforum?
- Kommer kraven från andra mammor, samhället eller något helt annat? Det är inte klart, men mammor upplever att det väntas mycket av dem, säger Sorkkila.
Forskningen visar också att yngre föräldrar löper större risk att uppleva utbrändhet än äldre. Ju yngre en förälder är desto större risk för utmattning.
Enligt Sorkkila är det överraskande. Hon hade tänkt att yngre föräldrar har mer energi och har lättare att vaka om nätterna.
Sorkkila tror att det kan ha att göra med att yngre föräldrar känner en större konflikt mellan den egna fritiden, chansen att förverkliga sig själv och ansvaret som familjelivet innebär.
– Äldre föräldrar är på ett sätt mer redo att slå sig ner och de har redan fått leva sitt egna liv.
Enligt Sorkkila är det också överraskande att mängden barn inte verkar inverka på föräldrarnas utmattning.
– Om en förälder har tillräckligt med ork är det ingen skillnad om man har ett eller sex barn. Mängden har ingen betydelse utan det handlar istället om andra faktorer. Om föräldrar inte har tillräckligt med ork kan ett barn vara för mycket, säger Sorkkila.
Utbrändhet kan ha allvarliga konsekvenser
Forskningsprojektet är en del av ett större projekt mellan 42 länder. Finland är ändå det enda landet där man hittat en koppling mellan en dålig ekonomisk situation och utmattning hos föräldrar.
- Det är väldigt intressant att man bara har hittat kopplingen i Finland. Kanske stressen och ångesten kring försörjning bidrar till föräldrautbrändhet, säger Sorkkila.
Föräldrautbrändhet har först de senaste åren erkänts som ett tillstånd. Sorkkila får ofta frågan om inte föräldrar tidigare har varit utbrända.
– Det är såklart möjligt att det är något som nu först gör att föräldrar lider av utbrändhet. Det är också mycket möjligt att föräldrar tidigare har upplevt utbrändhet. Det har bara inte undersökts, dessutom har det varit tabu att som förälder erkänna att man är utbränd. Man har bara varit tvungen att orka.
Enligt Sorkkila ter sig föräldrautbrändhet på fyra olika sätt:
- En trötthet som inte går om även om man vilar
- Att man fått nog av att vara förälder
- Känslomässig distansering mot sina barn
- En upplevelse av att man inte är en lika bra förälder som tidigare
Enligt forskningen upplever över hälften av finländska föräldrar utmattning eller en trötthet som bidrar till att de inte vill ha flera barn.
I värsta fall kan utbrändhet hos föräldrar ha allvarliga konsekvenser för föräldrarna eller till och med för barnen.
– Det har visat sig att det finns en koppling mellan föräldrautbrändhet och tankar om självmord, konsumtion av berusningsmedel och konflikter i hemmet. Dessutom är risken stor för att det urartar i våld riktat mot barnet.
Enligt en belgisk forskning är utbrändhet från föräldraskap orsaken bakom 31 procent av barnmisshandel medan arbetsutbrändhet bara ansvarar för en procent.
Föräldraskap är inte en tävling
Sorkkila säger att diskussionen om föräldraskap bara kretsar kring barnen. Det talas mycket om vad det betyder att vara en bra förälder, men man glömmer bort att tala om hur man som förälder mår bra och får stöd.
– Det är ett stort misstag att bara tala om barnets välmående. Om föräldern inte mår bra mår inte heller barnet bra. Föräldrar som har helt slut på energin orkar inte göra det som krävs för att barnen ska växa, utvecklas och lära sig.
Det talas också mycket om att diskussionen om föräldraskap är för negativ. Många tvekar när det handlar om att bilda familj eftersom fantasin om familjelivet är dyster.
– Det handlar inte om att man inte skulle få glädje och lycka av att ha barn, tvärtom handlar det om att många föräldrar blir ensamma, de har inget stöd och blir utbränd av kraven de har på sig.
I samband med forskningen har det utvecklats en enkät som ska hjälpa vårdcentraler att upptäcka om någon lider av föräldrautbrändhet, så att de kan få det stödet som behövs.
Enligt Sorkkila skulle det vara bra om man på vårdcentraler redan under graviditeten granskar vilka typer av stödnätverk den kommande föräldern har och vad som kan öka stressen.
Dessutom borde man påminnas om att föräldraskap inte är en tävling. Man har inga prestationskrav och man ska inte jämföra sig med andra föräldrar.
– Man borde lära mammor självmedkänsla och barmhärtighet, så att alla kan hitta sitt egna sätt att vara förälder, säger Sorkkila.
En natt förändrade Susanna Posios liv
Sakta men säkert fick Susanna Posio tillbaka sina krafter. Sedan kom en natt då hon inte kunde sova, som förändrade allt. Hon hittade en artikel där en kvinna hade hittat intresse för positiv psykologi.
Orden fastnade i Posios huvud och ett halvår senare inledde hon sina studier i positiv psykologi.
– Det var helt livsförändrande för mig när jag hittade positiv psykologi. Jag har fått fantastiska redskap som hjälper mig i vardagen, säger Posio glatt.
Posio ville dela med sig av vad hon lärt sig och i januari grundade hon ett eget företag, som hon hoppas kan hjälpa alla som lider av utbrändhet.
Hon har hållit flera föreläsningar och ordnat undervisning och flera evenemang, för företag och i skolor.
Posio som själv arbetat som lärare har börjat skriva en bok med en kollega som ska ge lärare verktyg för att orka med arbetet.
– Det har ingen skillnad varför man är utmattad, utbränd eller deprimerad. Vem som helst kan ha nytta av det här. Nu talas det redan mycket om arbetsutbrändhet och hur livet har blivit så hektiskt. Människor har slut på energi helt enkelt, säger Posio.
Det viktigaste som Posio lärt sig via positiv psykologi är självmedkänsla. Enligt Posio talar folk om sig själv på ett sätt som de inte skulle tala om andra.
– Jag har själv alltid varit väldigt pedant. Jag har haft väldigt stora krav på mig själv och varit hård mot mig själv. Självmedkänsla har varit en väldigt stor sak för mig och det går att öva upp den.
En annan sak som hjälpt Posio är att bemöta känslor på ett nytt sätt. Man kan sätta stopp för känslor och man behöver inte alltid förstärka dem.
– Jag har alltid levt med känsla. Om jag var ledsen har jag förstärkt den känslan genom att sätta på ledsen musik. Nu kan jag sätta stopp för vissa känslor och inte förstärka dem. Det har varit en stor hjälp.
Posio har också lärt sig att lyssna på sig själv. Det har hjälpt henne att få en balans i vardagen. Nu mår hon mycket bättre. Hemma hos familjen är det väldigt fridfull stämning.
– Jag minns inte när jag senast har mått så här bra och känt mig så här lugn. Jag kan ta hand om mig själv på ett helt annat sätt. Om jag mår bra så mår min familj också bra, säger Posio.
Artikeln baserar sig på artikeln Uupumus pakotti äidin sairauslomalle omasta perheestään – Uusi suomalaistutkimus: Muiden odotukset suurin syy vanhemmuudessa uupumiseen av Hanna Terävä