För rapartisten Hanna Lagerström har poesi och skrivande fungerat som terapi under hennes tonår. Nu, med en socionomutbildning i bagaget, försöker hon skriva texter som kan vara till stöd för andra och är aktuell med en ny EP.
Det är en regnig höstdag när Hanna Lagerström dyker upp i biblioteket i en hotellbar i Vasa. Hon har precis kommit tillbaka från Helsingfors där hon spelat in en ny EP med fyra låtar.
Trots att hon debuterade med singeln ”Min tur ti gaa” för nästan fyra år sedan, har hon bara släppt en låt till förrän nu.
– Kvalitet framom kvantitet. Det är viktigt för mig att det jag släpper faktiskt är bra, att jag inte producerar bara för att producera, berättar Lagerström som säger att hon därför inte vill göra musik professionellt.
Även om hon inte släppt så många låtar har hon, med sitt lugna men stadiga flow och genomtänkta och känslosamma texter på dialekt, ändå fått en del uppmärksamhet för sin hiphop.
Något hon inte var beredd på när hon släppte "Min tur ti gaa".
– Den låten var ganska personlig och betydde mycket för mig. Och när folk då till exempel påpekar att man använder fel ord, för att det inte är dialekt, känns det som att någon trampar på ens hjärta.
Från Runeberg till Eminem
Rappare var inget som Lagerström hade tänkt bli, istället var det passionen för poesi som förde in henne på hiphop.
På Instagram skriver hon bland annat att innan Silvana Imam identifierade hon sig med Edith Södergran, och innan Eminem var Runeberg hennes main man.
– Runeberg gillar jag jättemycket. Det är på något vis rap i min värld med rytmen i texten och rimmen. Lägg på ett beat så kan vi rappa Fänriks Ståls Sägner, skrattar hon.
”Blivit en besatthet att kunna sätta ord på alla känslor”
Skrivandet har varit viktigt länge i Lagerströms liv, speciellt under tonåren när dikterna fungerade terapeutiskt för henne.
– Jag har varit hjärtsjuk hela livet och på något sätt har skrivandet varit terapeutiskt, ett sätt att hantera saker och skriva om svåra saker man inte kan prata om med människor.
Nu försöker jag mer att sätta ord på känslor åt andra människor, som kanske inte själva kan sätta ord på sin situation eller sina känslor
Hon är snart färdigutbildad socionom, något som också påverkat hennes skrivande. Om skrivandet tidigare var terapeutiskt för henne själv försöker hon idag skriva texter som kan vara terapeutiska för andra.
– En stor del av min vardag handlar om orättvisor i samhället. Så nu försöker jag mer att sätta ord på känslor åt andra människor, som kanske inte själva kan sätta ord på sin situation eller sina känslor. Utan att för den saken ha tolkningsföreträde för någon annans situation, men lite som ett stöd.
Tror du folk i samhället skulle må bättre ifall flera skrev?
– Absolut. Jag tror också att det gör mycket för någon form av emotionell intelligens. Man blir mycket bättre på att sätta ord på sina känslor i andra sammanhang också, som i kommunikationen med andra människor.
– För mig har det nästan blivit en besatthet att alltid kunna sätta ord på alla känslor och exakt hur jag känner.
Inspirerad av metoo
Viljan att skriva texter som kan vara till stöd för andra syns också på Lagerströms nya EP, med till exempel låten "Näst sist" som är inspirerad av metoo.
– Jag brukar kalla den för hämndlåten. Lite ”Don't fuck with me”, en kamplåt för alla som känner sig påtrampade och behöver en sådan låt.
Kom int hit å lilla gumman me fö ja e störr än de lär de he
Hanna - Näst Sist
Hon berättar att hon försökt skriva låtarna så att de tillsammans ska bilda en berättelse, även om de har olika teman och olika stilar.
– Två låtar är mer åt det lågmälda och organiska jordnära soundet, men sen har jag två låtar som är lite hårdare och mer aggressiva och lite mer åt traphållet.
Började rappa på dialekt
Lagerström är uppvuxen i Korsnäs och Närpes och hennes texter är också starkt influerade av dialekterna från de trakterna.
Även om hon skrivit poesi länge, så var det först i och med rappen som dialekten kom med i skrivandet.
– Det var någonting nytt och jätteroligt för på dialekten blir det direkt annorlunda när samma ord inte rimmar och så har du helt andra ord som plötsligt rimmar.
Leder det till nya kombinationer?
– Absolut, man märker om man rimmar mycket att man fastnar i vissa rim. Jag rimmar alltid till exempel på still och till, och kommer inte ifrån det. Men på dialekten fick jag nya vägar att gå.
Köm la svärton i fogan milan foltche å knogan
Hanna - Vindan viender
Just rimmandet är en hjärtesak för Lagerström och för att ge några exempel så plockar hon fram några papper ur sin väska med texter.
– Direkt från studion, säger Lagerström.
Hon liknar rimmandet med klädstilar. Det ska se ut som att man bara har kastat på sig något och så råkar det se bra ut, fastän det ligger mycket arbete bakom det.
– Det ska låta naturligt, som att det bara råkar rimma. Det är mycket petande för att få det att passa ihop.
– Som ”Köm la svärton i fogan milan foltche å knogan”. För mig betyder det ungefär vem som skapat hatet mellan människor som gör att de börjar slåss med varann. Det låter som något som hittats på i farten, men det har jag jobbat hårt med för att det ska låta lättare än vad det är.
Lyssna på Hanna Lagerströms nya EP "Vill" som släpptes 30 november.
Lyssna på Hannas musik och intervjun med henne här:
