Det är viktigt att unga läkare söker sig till allmänmedicin och hälsocentraler för att kommuner som lider av läkarbrist ska kunna anställa läkare. Samtidigt vill regeringen att läkarantalet på hälsocentralerna ska öka med tusen läkare.
Unga hälsocentralsläkare vittnar om kronisk övertid, otillräckliga möjligheter att göra sitt jobb ordentligt och att patienter slussas från primärvården till akuten på grund av resursbrist. Bland de medicinstuderande som Svenska Yle har talat med känner man också till hur verkligheten är, och det väcker starka känslor hos de som studerar och funderar på var de vill jobba i framtiden.
Fredrik Ahlström är snart färdig läkare. Han blir klar inom några månader, men trots att han nu jobbar vid sidan om studierna på en hälsocentral ser han sig inte jobba på en hälsocentral i framtiden. Det faktum att man inte kan sköta patienterna så samvetsgrant som man egentligen vill tär på honom.
– Varendaste läkare är samvetsgrann och vill sköta sitt jobb så väl man bara kan, men då man konstant har bråttom så tär det nog på en på insidan då man är tvungen att stundvis sköta saker lite snabbare än man skulle vilja. Man har lite kortare mottagningstider än man skulle önska och en patient med flera diagnoser kan inte skötas på femton minuter, förklarar Ahlström.
Resursbristen syns på flera ställen, och det påverkar de som jobbar.
– Ur den enskilda läkarens, klinikens och studerandes perspektiv syns det att arbetsbördan helt enkelt är orimlig för tillfället vid många hälsovårdscentraler, säger Fredrik Ahlström.
Oundviklig övertid
Läkaryrket är ansvarsfullt och speciellt i början av karriären är det viktigt för unga läkare att få tillräckligt med tid för att sköta sitt jobb. På underbemannade hälsocentraler med stor arbetsbörda betyder det här att övertidstimmarna samlas – speciellt för yngre läkare som inte har samma rutin som äldre.
– Speciellt som ung läkare som inte är så van vid arbetsbilden och således är väldigt långsam, speciellt vad gäller praktiska detaljer, och hur saker går till i praktiken så går allting väldigt långsamt. Det leder i början till att man så gott som oundvikligen jobbar en hel del övertid, säger Benjamin Sundqvist som också studerar till läkare för sjätte året.
Benjamin jobbade på sommaren på en hälsocentral och för honom blev det en del övertid.
– I allmänhet hölls min arbetstid inom ramen för åtta timmar, men ibland blev det nog till och med flera timmar övertid. Jag klarade mig ganska lätt undan, men många av mina studiekompisar som också jobbade på hälsocentral i somras hamnade mer eller mindre regelbundet jobba två till tre timmar övertid varje dag, säger Benjamin Sundqvist.
"Jag ställer mig naivt positiv till hälsovårdscentraler"
Alexandra Kuhlefelt är femteårsstuderande, vilket betyder att hon ännu inte hunnit jobba vid en hälsocentral. Det är först efter femte året som läkarstuderande får börja jobba vid hälsocentraler.
Före det får de ändå jobba på sjukhus och bäddavdelningar i samråd med de stamanställda läkarna. Kuhlefelt har redan hunnit jobba på både akutmottagning och bäddavdelning.
Hon ser positivt på arbetet på hälsocentraler, trots att hon är medveten om problemen.
– Att jobba med allmänmedicin är en spännande specialitet. Problemet med allmänmedicin är att det vi lärt oss i teorin inte går att utöva i praktiken, eftersom hälsovårdscentralerna just nu inte fungerar ändamålsenligt på alla ställen.
Hon vet också att hon ska jobba nästa sommar på en hälsocentral.
– Jag ställer mig naivt positivt till att de hälsocentraler där jag kommer att jobba ska fungera väl. Jag vet att det finns många fina hälsovårdscentraler. Det är oroväckande att vi inte lyckas förbättra vår primärhälsovård, och att vi inte lyckats göra det på en väldigt lång tid, konstaterar Kuhlefelt.
Bildtexten till huvudbilden på Benjamin Sundqvist uppdaterades klockan 10.16 från att han "vill specialisera sig" till att han "vill specialisera sig i patologi, läran om sjukdomar..."