Filippo Grandi har styrt FN:s flyktingorgan UNHCR under den kanske svåraste flyktingkrisen någonsin, en kris som har visat hur bräcklig den globala flyktinghjälpen är. I en exklusiv intervju för Svenska Yle utlovar Grandi inget mindre än en revolution som ska rädda flyktinghjälpen.
– Den här gamla modellen för flyktinghjälpen vi talar om, om vi fortsätter att pressa den kommer den att brista, säger Filiippo Grandi då han sammanfattar varför hela systemet för flyktinghjälp måste göras om.
Grandi har suttit på posten som flyktingorganet UNHCR:s chef, en av hela FN:s tyngsta poster, sen januari 2016.
Medan det globala antalet flyktingar har fortsatt att stiga har Grandi fått se flyktinghjälpen utmanas på två fronter.
Dels tryter pengarna för att hjälpa flyktingar, dels står hela tanken om flyktinghjälp under politiskt angrepp.
På frågan om han någonsin förlorar hoppet svarar han som en van diplomat. Historien ger honom hopp.
– Det här är en mycket svår tid, speciellt då det gäller den politiska sidan, då det finns så mycket fientlighet mot flyktingar och migranter. Men vi har längs årtiondena sett många katastrofala flyktingkriser där vi ändå har hittat lösningar och vägar framåt.
– Därför tycker jag inte att man ska förlora hoppet, även om läget är mycket svårt nu, säger Grandi.
Pengarna tryter
Grandi menar att de politiska utmaningarna, främlingsfientligheten, har svåra effekter då rika länders exempel hotar att spridas till fattigare och fattiga länder som redan står värd för miljoner flyktingar.
Om alla stänger sina dörrar kan ingen hjälpas.
– Vad jag anklagar en del politiker för är att de beskriver flyktingar som hot mot jobb, boende, värderingar. Där har jag problem med politiken.
– Politiken kommer då in i flyktingfrågan i lagar, praktiker, i att hålla gränser öppna eller stängda, att inte rädda folk till havs eller skicka dem tillbaka, säger Grandi.
Den politiska utmaningen är stor, men den riktigt stora utmaningen är bristen på resurser.
Enligt Grandi handlar den inte i grunden om politiken även om klimatet för flyktinghjälp har blivit kyligare.
Han säger att det har blivit uppenbart att det finns ett större strukturellt problem i hur flyktinghjälp finansieras i och med de utdragna kriserna runt om i världen.
– Bristen på pengar är inte en politisk fråga. Bristen på pengar beror på att hela biståndsekonomin inte längre är lämpad för problemens storlek och den slags problem vi försöker svara på, säger Grandi.
En global angelägenhet
Enligt FN:s flyktingkonvention är flyktingfrågan något som hela internationella samfundet bär ansvar för, något Grandi beskriver som ett internationellt ansvar.
– Vi säger att det är ett internationellt ansvar, men verkligheten ser inte ut så, säger Grandi.
Den globala flyktinghjälpen har i stora drag byggt på att få, oftast mycket fattiga länder, står värd för majoriteten av världens miljoner flyktingar.
Vi säger att det är ett internationellt ansvar, men verkligheten ser inte ut så
Filippo Grandi
Ett litet antal rika länder står för lejonparten av pengarna för hjälpinsatserna.
– Få värdländer, få länder som donerar. Så vi måste börja med att övertyga fler länder att delta, antingen som värdar eller givare.
Bara att övertyga fler länder att delta kommer inte rädda systemet, förklarar Grandi, då både konflikterna och flyktingskapet de innebär idag är längre än förr.
Ond cirkel
Flyktingarna är beroende av mycket fattiga samhällens tålamod för sin överlevnad och tålamodet tänjs i nuläget till sitt yttersta på många håll.
– Det är sant, tyvärr, att det blir en ond cirkel då det är allt svårare att mobilisera resurser för de här långvariga flyktinginsatserna ju längre de pågår.
Ett exempel på det här är insatserna för de syriska flyktingarna i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet.
Förhållandena mellan många samhällen som står värd för flyktingar och flyktingarna har blivit kyligare, då världssamfundet inte längre skjuter till tillräckliga resurser.
– Samtidigt vet vi att tålamodet i värdländerna tryter då pengarna från internationella samfundet börjar sina eller uteblir. Och det gäller också många andra långvariga flyktingsituationer, säger Grandi.
– Vi har inte råd med att tålamodet tar slut, för det är vår viktigaste resurs för att skydda flyktingar, säger Grandi.
"Mitt jobb är att komma med lösningar"
Men mer än så vill Grandi inte fokusera på utmaningarna.
Systemet har inte ännu nått bristningsgränsen. Det finns alltså tid att få det på rätt köl.
– Jag vet att medierna i allmänhet fokuserar på det negativa, men jag vill fokusera mer på det positiva för mitt jobb handlar om att komma med lösningar.
Vad är då lösningen?
Grandi säger att det börjar med det Globala avtalet om flyktingar som slöts ifjol.
Avtalet för inte med sig fler regler eller skyldigheter, de som är inskrivna i FN:s flyktingkonvention från 1951 är lika relevanta idag som då.
Däremot för avtalet med sig nya modeller för finansieringen av flyktinghjälpen, modeller Grandi blir uppenbart entusiastisk över att förklara.
– Ett exempel! Den största utvecklingsinstitutionen i världen, Världsbanken, erbjuder i samband med avtalet nya finansieringsmodeller för länder som har stora mängder flyktingar. Och här är det frågan om mycket större resurser än bistånd jag kan hjälpa de här länderna samla in, säger Grandi.
Långsiktig hjälp
Skillnaden här är att man kan få finansiering på längre sikt.
– Då vi mobiliserar den här typens utvecklingsresurser är vi inte längre beroende av kortsiktig, årlig finansiering för mat, medicin och
boende, vilket så klart fortfarande är viktigt. Vi får dessutom långsiktig finansiering för utbildning, hälsa och så vidare, som också gynnar värdsamhällena, säger Grandi.
Men det är inte bara stater och institutioner som ska och håller på att aktiveras.
Grandi är entusiastisk över att den privata sektorn, fonder och storföretag som idag är globala aktörer som allt mer krävs på globalt ansvar, vill delta med kunnande, partnerskap och arbetstillfällen.
– Jag har nyss sett en lång lista på företag som har lovat att bidra med donationer, kunnande, partnerskap och genom att anställa flyktingar, säger Grandi.
På frågan om när det här ska bli verklighet säger Grandi att det ska ske under det dryga år han har kvar på posten.
Vill hinna se löftena bli verklighet
Startskottet för den här revolutionen inom flyktinghjälpen ska ljuda redan i december.
Då ska Grandi samla alla de här aktörerna, politiska ledare, biståndsorganisationer, akademiska experter och storföretag för att dela erfarenheter och idéer.
Men Grandi vill se att de nya metoderna börjar sättas i verket före han slutar på posten, alltså inom ett år.
– Vi vill att de kommer med löften i enlighet med den nya anda, de nya lösningar det globala avtalet utstakar.
– De ska stå på scenen och lova att vi gör det här och sen ska de också göra det, säger Grandi.
Grandi tänker göra sitt yttersta så länge han sitter på världens viktigaste post inom flyktinghjälpen för att planerna ska bära frukt, och i samma veva slå hål på det sätt som flyktingfrågan nu behandlas.
– Jag vill se de första löftena från Genève bli verklighet före det. Och jag vet att det kommer att ske!
– Jag vill komma ifrån narrativet om att vi inte klarar det, att det enda svaret är att bygga murar, att skicka tillbaka båtar och folk till konflikter. Istället vill jag komma till att det finns lösningar som gynnar alla, säger Grandi.