Det finns textilier som blir hundratals år. Samtidigt slängs helt oanvända textilier idag. Den hetsiga textilkonsumtionen fick Leili Mänder att agera.
Vet du om att du har ett textilberoende?
Leili Mänder
Hon är inte rädd att sticka ut hakan och säga det hon tycker.
- Jag brukar skämtsamt fråga personer som inte känner mig: “Vet du om att du har ett textilberoende?”. Vi tar textil så för givet idag. Priset motsvarar inte hur värdefull textilen är, säger Mänder.
Hon menar att vi har så mycket att vinna på att ta hand om all textil som redan producerats.
- Det handlar ju om att ta hand om jordens resurser.
Inspirerad av miljörörelsens aktivism har hon valt att kalla sig lagningsaktivist. Och i dag har hon närmare 10 000 följare på instagram.
Hon startade instagramkontot @lagningsaktivisterna för att sprida inspiration och höja vårt medvetande. Där delar hon sina och andras lagningar och håller liv i diskussionen.
Lagning intresserar
Förut kanske lagning av kläder var ett tvång eller förknippat med fattigdom och skam.
- Nu med det nya miljötänket kring hållbarhet i textilbranschen så går lagning igenom ett regimskifte. Från att ha setts som en nödvändighet eller ett tecken på fattigdom har det blivit något mera kreativt, lekfullt och eget.
Och Mänder lappar gärna kläder. Det är nästan mera lustfyllt än att sticka eller sy något nytt. Hon tycker man inte behöver vara så rädd att prova på. Lagning kan dessutom bli en inkörsport till annat hantverk.
- Lagningar kan vara så estetiska och kreativa. Att laga är mera kravlöst för det är mycket mindre som står på spel. Om man är beredd att slänga ett plagg och försöker laga det i stället har man ingenting att förlora.
Det behöver inte vara så svårt att komma igång med lagning av textil. För att göra arbetet enklare kan det vara bra att ha en ask eller verktygsback för sina lagningsattiraljer.
Synålar i olika längder och tjocklekar, sytråd i olika färg och grovlek, björntråd, broderigarn, strumpstoppare, lagningslappar, knappar och resårer är sådant man kan utrusta sig med.
Har man inte sytt sedan skoltiden kanske det kan kännas främmande att hålla en nål i sin hand, men kan en 6-åring lära sig kan en vuxen lära sig igen. Mänder tipsar om att biblioteken brukar ha en hel del böcker om lappning och textilvård.
Någon snabb revolution på textilfronten ser hon inte, det handlar om att långsamt och envist påverka attityder och konsumtionsvanor.
- Jag får ofta frågan om vi kan sy oss till en bättre värd och det kan vi inte på kort sikt. Men om vi på lång sikt blir duktigare på att ta hand om vår textil och förlänga livslängden på den i en stor skala, på strukturell nivå, då kommer det att få konsekvenser för produktionen av ny textil. Därför är det viktigt att ta hand om den textil vi har.
Leili Mänder använder själv helst vintagekläder och i hennes klädsamling finns allt från hundraåriga kimonon till klänningar från 1920-talet. Hon ser sig mera som en förvaltare av kläderna och tror att en stor del av plaggen kommer att överleva henne.
Men även om man går klädd i nyare kläder som inte har ett stort kulturellt eller historiskt värde tycker Mänder att man ska ta hand om sina plagg.
Hennes egna favoritlagningsprojekt är ett par yllestryumpor från efterkrigstiden. Dom är stoppade otaliga gånger i ett virrvarr av olika färger.
- För mig har de blivit mina njutningslagningsstrumpor, som jag lagar när jag känner att livet har blivit lite för mycket. De är så kravlösa att laga, säger Mänder.
