Frågan om förlängd arbetstid är brännhet i förhandlingarna på arbetsmarknaden, och därför har en specifik dom fått stor uppmärksamhet. Enligt domen från Västra Nylands tingsrätt får arbetsgivaren inte tillämpa konkurrenskraftsavtalet på arbetstagare med kontrakt där arbetstiden är inskriven.
I det här färska fallet handlar det om en arbetstagare som hör till Ingenjörsförbundet och som arbetar inom konsultbranschen. I hans arbetskontrakt fanns en veckoarbetstid på 37,5 timmar. Den förlängdes av arbetsgivaren till 38 timmar, med hänvisning till konkurrenskraftsavtalet.
Arbetsgivaren hänvisar till att ett lokalt avtal hade slutits mellan facket och arbetsgivaren, som bestämde hur konkurrenskraftsavtalet skulle tillämpas på arbetsplatsen.
Domstolen ger arbetstagaren rätt i att arbetsgivaren inte fick förlänga arbetstiden, eftersom det enskilda arbetskontraktet är det som ska gälla i första hand. Man får tillämpa lokala kollektivavtal bara om det ger arbetstagaren bättre villkor än i arbetskontraktet, men inte tvärtom.
Ett ganska klart fall, bedömer expert
Domen är inte särskilt överraskande, bedömer professor emeritus Niklas Bruun, som är specialist på arbetsrätt.
- Den är ganska klar. I det här fallet hade man mer eller mindre exakt kommit överens om hur många timmar den här högre tjänstemannen skulle arbeta. Och det här kan man ju inte ändra på med ett lokalt kollektivavtal, utan i så fall borde man ha kommit överens med personen ifall han går med på att jobba mera, säger Bruun.
Fallet är intressant eftersom det betyder att en stor mängd arbetstagare kan ha fått förlängd arbetstid på felaktiga grunder, efter att konkurrenskraftsavtalet slöts.
Niklas Bruun bedömer att i synnerhet högre tjänstemän kan ha råkat ut för det här. Det beror på att arbetstiden oftare är inskriven i de enskilda arbetskontrakten.
I teorin kan 100 000 högre tjänstemän ha jobbat för mycket
De högre tjänstemännens förhandlingsorganisation YTN uppskattar att över 100 000 personer kan ha arbetskontrakt där arbetstiden är inskriven.
Det betyder att den förlängda arbetstiden inte kan påtvingas dem, i motsats till de arbetstagare vars arbetstid bestäms av kollektivavtalet.
YTN har fått några tiotal förfrågningar av andra arbetstagare i motsvarande situation som det aktuella rättsfallet.
Facket anser att det här är ytterligare ett argument för att förlängd arbetstid inte ska skrivas in i kommande kollektivavtal.
Niklas Bruun tror att domen kommer att ha en viss inverkan på diskussionen om förlängd arbetstid.
- I det här sammanhanget har ju facket varit kritiskt mot den överenskomna arbetstidsförlängningen. Man kommer säkert att använda ett sådant här fall som argument, eftersom systemet kan leda till oklarheter i fortsättningen, säger Bruun.