Ibland har artister och låtskrivare skapat sina största hits bakom ratten i bilen eller på toaletten. En miljonsäljande hårdrockhit skrevs på baksdan av en pizzakartong.
Det är något speciellt med att skapa under tidspress. Den vanliga självcensuren måste kopplas av och den första tanken som dyker upp i huvudet är oftast den rätta.
I frågesporter har man ofta en aning om det rätta svaret utan att egentligen veta varför. Sedan börjar man fundera och tveka och då blir det ofta fel.
På portugisiska finns en term, desenrascanco, som beskriver processen där man låter det undermedvetna skapa fritt och ofiltrerat.
Här följer några exempel på låtar som skapades så snabbt att självcensuren inte hann med.
Geezer just wasn't interested in your average 'I love you' pop song ... ...He had his ear to the ground, Geezer did
Ozzy Osbourne
Gruppen Black Sabbath skrev sin kändaste låt Paranoid efter att ha räknat minuter i studion och insett att det hittills inbandade materialet inte räckte till för ett album.
Gitarristen Tony Iommi knåpade snabbt ihop en snärtig intro och en rullande vers medan basisten Geezer Butler satte sig ner och började skriva en text.
När han fick en vers färdig gav han pappret åt Ozzy Osbourne som trots sin dyslexi lyckades sjunga in den på band. Under tiden skrev Butler nästa vers.
Hela processen tog 20 till 25 minuter. Paranoid är Black Sabbaths enda top ten-hit.
För somliga är det svårt att tugga tuggummi och gå samtidigt. Adele kan köra bil i London och skapa en Bond-signatur på samma gång
En Oscar, en Grammy, en Brit award och en Golden Globe.
Inte illa för en text som Adele skapade i huvudet medan hon körde bil mellan hemmet och studion i London efter att Paul Epworth spelat upp ett nytt musikstycke i telefonen.
När hon kom till studion skrev hon ner texten på ett papper och tio minuter senare var hon färdig.
Skyfall nådde förstaplatsen på listan i elva länder och är en av de bäst säljande digitala singlarna genom tiderna.
Strax efter midnatt en kväll år 1965
Eddie Holland: Snark..pust...(telefonen ringer)...Öh...hrmm...(telefonen ringer igen)...(#@*%#)...hallå!
Brian Holland: Vi behöver en text.
Eddie: Hrm, jasså...
Brian: Vi behöver den i morgon före klockan 11.00. Lamont (Dozier) och jag skrev just musiken till The Supremes nya single. Den skall heta I Hear a Symphony. Diana kommer till studion och sjunger in den.
Eddie: öh...är hon inte på turné?
Brian: Jo, men hon har ett par timmar tid här i morgon före hon skall åka vidare.
Eddie: Mhmm...nå, nu är jag ju ändå vaken...#@*%#...jag försöker få någonting till stånd...
I Hear a Symphony blev The Supremes sjätte etta på listan. Efter en sömnlös natt skrev Eddie Holland de sista textraderna samtidigt som han lärde Diana Ross att sjunga låten.
En parodi på en hit som blev en hit. Jani Lane, en gubbe från skivbolaget, en tuschpenna och en pizzakartong.
Det är inte så lätt att komma in i desenrascanco, tillståndet där man slår av mentala filter och låter kreativiteten flöda fritt och osjälvcensurerat.
Att medvetet sätta sig ner för att skriva en hit lyckas dessutom sällan.
År 1990 tyckte frisyrmetallgruppen Warrant att de hade tillräckligt med bra låtar för ett nytt album.
Det tyckte däremot inte gubben från skivbolaget som kom för att höra deras material. Han ville ha en hit i stil med Aerosmiths Love in an Elevator som han kunde prångla ut åt radiostationerna.
Warrants sångare Jani Lane satt sig ner och skrev halvt på skämt något som han själv såg som en parodi på en hårmetallhit bestående av alla klichéer han kom på.
Men gubben från skivbolaget blev ivrig och Cherry Pie kom med på albumet och blev också Warrants största hit vilket medlemmarna i gruppen som ju ville ses som seriösa musiker inte alltid var så nöjda med.
Utom då de gick till banken.
Jani Lane skrev texten på baksidan av en pizzakartong. I dag kan man se kartongen i en monter på Hard Rock Café i småstaden Destin i Florida.
Plötslig och oväntad inspiration i studion
Taylor Swift befann sig i studion då en obekant figur mitt i allt promenerade in. Det visade sig att han var bekant med hennes ex-pojkvän och hade hört att de kanske skulle återuppta sitt förhållande.
- Det kommer alldrig att hända! sade Taylor åt figuren som snart lämnade studion.
-Vad var det där frågan om? frågade producenten Max Martin.
När hon redogjorde för den korta konversationen tändes snabbt en gemensam glödlampa ovanför deras huvud. Taylor grabbade tag i sin gitarr och snart hade de en ny låt som hade fötts helt oplanerat.
We Are Never Ever Getting Back Together blev Taylor Swifts första listaetta.
Det här var bara några exempel på framgångsrika låtar som skapats då tiden var begränsad av olika orsaker.
Tydligen lönar det sig att skapa först och tänka sedan.
Tvivlar man och tänker för mycket i början av processen blir det svårt och resultatet kommer knappast att präglas av den magiska odefinierbara faktorn som de bästa låtarna har.
Och som det svenska ishockeylandslaget lärde sig redan på 80-talet: Ge inte upp, vad som helst kan hända under den sista minuten!