Vart är vi på väg? VART ÄR VI PÅ VÄG??!! Nej, jag är ingen "nyhetsjunkie" som med med fasa följer de nya turerna i regeringskrisen eller förundras över strejkvågen som sköljer över landet. Lite fundersam är man ju över världsläget också men det som får en att verkligen undra vart man är på väg är Sveriges, och därmed väl också Nordens, största frågesportsprogram. Jag är inte ensam där jag sitter som klistrad.
På fredag kväll kör trettionde säsongen av På Spåret igång. Ni läste rätt, trettionde! Programmet som är omåttligt populärt i Sverige med drygt två miljoner tittare har naturligtvis också en trogen publik i Finland.
Publik som troligtvis precis som jag inte i misstag skulle missa fredag kväll kl. 21. Som i den mörkaste tiden på året, när man famlar efter allt som kan lysa upp ens vardag, sukta efter sitt favoritnöjesprogram på tv. Som redan länge präntat in i ungarna att det värsta man kan göra är att tala när ledtrådarna ges på resorna. Som ler triumferande i soffan när man kan svaret medan de tävlande i Dressinen och Första klass river sitt hår, men som för mesta inte har så mycket att skryta med.
Får jag göra en grov generalisering så tror jag också På spåret för många är det enda nöjesprogram på tv som lockar. Tittarsiffrorna talar åtminstone för att jag inte är helt ute och cyklar. Nöjesprogram snurrar året runt på diverse kanaler men På spåret är det enda jag ser fram emot. För att det är en genialisk och unik programidé, och motsägelsefull nog för att det är så knäckande svårt.
Skall vi tala sändningstider så är det 21.00 på fredag kväll som gäller. På Yle Fem sänds visserligen programmet i broadcast söndagar kl. 18.30 men på Yle Arenan går programmet samtidigt som i Sverige. Och det är då man skall se det, punkt slut!
I det avseendet har det i förväg inspelade nöjesprogrammet På spåret mer auran av ett direktsänt idrottsevenemang. Skjuter man upp det så är det ju nån på sociala medier som avslöjat resmålen och då är det förstört.
Egentligen borde man ju införa ett förbud på att posta saker kring på På spåret på sociala medier. Vet åtminstone att min fru fått en tillrättavisning en gång av en vän i Frankrike när hon lyriskt på Facebook berättat att hennes hemknutar varit resmål i programmet. Kanske det bara är lättast att komma överens om att alla intresserade ser det fredagar kl. 21.
Nytt på musikfronten
Ett program som nått På spårets status ändrar man inte gärna i. Det finns helt enkelt ett värde i att saker är som de alltid varit och det är SVT också mycket medvetna om. Under trettio säsonger har programledaren bytts en gång, det säger väl det mesta.
Inför årets säsong märks säkerligen den största förändringen i musikframträdandena. Borta är Augustifamiljen under ledning av Stefan Sporsén som tillsammans med gästartister underhållit de senaste tio åren.
Istället blir det fyra olika band som får äran denna säsong - ett band per gruppspel och ett under finalerna. I matcherna i grupp 1 blir det Lada Egolaeva & Svenska Grammofonstudion som står för underhållningen, i grupp 2 Vaz, i grupp 3 Mando Diao och under finalerna Amason.
Jag tar för givet att musikframträdandena kommer att funka utmärkt - det brukar liksom göra det när våra västra grannar gör underhållning. Sen får vi se om det är ett koncept som kommer att hålla i sig eller produktionens sätt att sondera terrängen och se vilket band som kan ta över på lång sikt. Tror knappast det är nån som har svaret i skrivande stund.
Sist men inte minst, de tävlande
Några ord skall man väl skriva om de tävlande lagen också. Och skall jag säga nånting kritiskt om hela På spåret så får det väl bli just lagen. Det är ingen hemlighet längre att produktionen de senaste åren haft svårt att få deltagare och orsaken är det ingen idé att hymla med heller.
Det är helt enkel för många kändisar som är rädda att göra bort sig i den svåra frågesporten. Det gör naturligtvis att buketten tävlande inte blir så färggrann som man kunde hoppas.
Det är länge sedan man såg personligheter som den skrävlande Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren, duon Fredrik Wikingsson & Filip Hammar som ofta lämnade självcensuren i logen eller den allmänbildade men lite torra Stefan Holm.
Och det hjälper väl inte att vi som tittare inte egentligen bryr oss om vem som vinner så längde det är spänning och bra underhållning. Kändisarna är ändå svåra att locka och kan man ingenting blir det ju förstås inte bra underhållning heller.
Enda gången man brytt sig i vem som segrar är väl förresten när finlandssvenska Johanna Koljonen tog hem segern för tio år sedan. Personligen ser jag i alla fall mot att Johan Glans är med i årets upplaga. Ni andra hittar säkert era favoriter i listan nedan.
Vi bänkar oss nu på fredag då, kl 21. som traditionen bjuder. Jag vet att det under premiären också samtidigt pågår en fest på slottet men en liten paus från det minglet kan ju inte skada.
Det blir att ryta åt ungarna en gång att nu är det absolut tystnad som gäller. Ja, redan på tiopoängsnivån fast pappa ofta ser ut som en fågelholk när ledtrådarna ges och miljöerna svischar förbi. I nåt av säsongens program skall man väl lyckas vara bättre än de tävlande. Jag kan redan höra Kristian Luuks stämma. "Vart är vi på väg?"