Det är nu dags för en sammanfattning av tekniktrender som har synts i finländarnas liv under 2010-talet. Mycket har förändrats – kanske till och med överraskande mycket.
1. Delningsekonomi
Tjänster såsom Uber och Airbnb har blivit populära under det senaste årtiondet. De gör det relativt billigt och smidigt för oss konsumenter att beställa en taxi eller kortvarigt hyra en lägenhet av en annan privatperson. Samtidigt har det blivit lättare att kunna extraknäcka.
Men Mats Nylund, överlärare i mediekultur vid yrkeshögskolan Arcada, påpekade år 2015 i en intervju för Svenska Yle att delningsekonomin också kan vara illa för samhället när den kanaliserar pengar till utlandet och skapar fler otrygga jobb.
– Jag är kanske mest oroad för är monopoliseringstendensen i delningsekonomin, som syns hos Airbnb och Uber och i viss mån också Amazon och Ebay och sådana här aktörer, sa Nylund år 2015.
2. Molntjänster och data
Under 2010-talet har molntjänster blivit vardag på många områden – alltså IT-tjänster som erbjuds över internet.
Det fungerar med hjälp av enorma datacenter. Bland annat storföretagen Amazon, Microsoft och Google har storsatsat på det här området.
Google investerade till exempel 200 miljoner euro i ett stort datacenter i Fredrikshamn som öppnade i september 2011. Just nu håller företaget på att bygga ytterligare ett center på orten, för 600 miljoner euro.
Nuförtiden kan en massa beräkningar ske i molnet vilket innebär att enskilda apparater inte alltid behöver vara så kraftfulla eller ha så mycket eget minne.
Men det är inte alltid helt problemfritt med molntjänster.
– Nästan alla företag använder externa molntjänster. Somliga okontrollerat och utan beslut att utlokalisera till molnet, och många köper upp molntjänster alltför lättvindigt utan att kontrollera eller fundera på vem som är leverantör eller underleverantör, sa IT-säkerhetsexperten Kim Westerlund år 2012.
3. Artificiell intelligens
Stora datacenter har också inneburit att det har blivit möjligt att hantera mycket stora datamängder.
Det är en förutsättning för att maskininlärning - en vanlig tillämpning av artificiell intelligens eller AI - har tagit ett stort steg framåt.
Maskininlärning går ut på att man kan träna ett datorsystem att lösa en uppgift genom att mata det med en stor mängd exempel. Och användningsområdena är många.
AI används av Googles sökrobot och de rekommendationssystem som finns hos Spotify och Netflix för att de ska kunna anpassa sig till individuella användare.
Men artificiell intelligens kan till exempel också tränas att lägga märke till trender inom ekonomin, att flytta lådor i fabriker, att diagnostisera patienter inom sjukvården och att snabbt känna igen en viss person i en stor folkmassa på stan.
AI-system har också besegrat världsmästare i e-sport, och vunnit i det svåra asiatiska brädspelet go. Finlands enda proffsspelare på go, Antti Törmänen, sa för två år sedan att han inte låter sig nedslås av det här.
– Det finns robotar som kan springa snabbare än löpare i de olympiska spelen. I slutänden är det kampen mellan människor som är intressant, och AI-framsteget kan ge oss som spelar go ny information om hur det kan löna sig att spela, sa Törmänen.
4. Digitala assistenter
Utvecklingen i artificiell intelligens har kommit så långt att det har blivit möjligt att styra apparater med rösten.
För ett år sedan blev det till exempel möjligt att lyssna på en del av Svenska Yles audioinnehåll via röstkommandon.
– Oftast finns det ett nyckelord man använder för att väcka apparaten och så börjar man tala och säger till exempel "hej", "prata med Svenska Yle", och "lyssna på nyheter", berättade konceptutvecklare Micke Hindsberg.
Men röststyrningsteknologin är ännu ung. Den förstår egentligen inte vad du säger, utan reagerar på olika nyckelord och fraser.
Misstag är tills vidare ganska vanliga, och det kan vara roligt eller pinsamt när systemet förstår fel.
Företaget Amazon lanserade sin digitala assistent Alexa, i form av apparaten Echo, år 2014.
Google och Apple kom också med konkurrerande produkter. Digitala assistenter har blivit mindre och billigare, och de har också integrerats i mobiltelefoner, högtalare och tv-apparater med mera.
De kan styra allt möjligt i hemmet - allt från lampor till värmeelement och tvättmaskiner.
Samtidigt har användare också varit kritiska till att det som sägs i hemmet har kunnat läcka ut till utomstående - till exempel till personer som jobbar för Amazon, Google eller Apple.
5. Allt snabbare mobilnät
Det första fjärde generationens mobilnät, eller 4G som det också kallas, lanserades i Finland redan år 2010. Eller egentligen handlade det om en teknik som kallas för LTE, som var klart snabbare än 3G.
Det dröjde ändå flera år innan de flesta finländare fick LTE-abonnemang och nya mobiler så att de faktiskt kunde använda de snabbare nätverken.
Men hastigheterna var i flera år ofta lägre än det operatörerna lovade. Till exempel år 2016 sjönk de faktiska hastigheterna rejält på många orter – från 31 till 25 megabit per sekund, enligt en sammanställning som Svenska Yle gjorde.
Utvecklingen överraskade inte Patric Östergård, professor i informationsteori vid Aalto-universitetet, eftersom finländarna använde allt mer mobildata, och då blir det en utmaning för nätverken.
– Användningen av mobilt internet går upp 40-50 procent per år, och operatörerna måste hänga med, och det är inte lätt, kommenterade han.
På 2020-talet kommer 5G-tekniken att göra det lättare att höja hastigheterna betydligt, men det kommer också att kräva betydligt fler mobiltelefonmaster.
5G har lanserats på några begränsade områden i vårt land; framför allt i större städer.
6. Snabbare och mer energieffektiva apparater
Under det senaste årtiondet har utvecklingen av digitala apparater gått kraftigt framåt.
Surfplattor såsom Apples Ipad, vars första version lanserades i april 2010, dök upp och har blivit många finländares huvudsakliga uppkopplade apparat.
Men samtidigt har smartmobiler blivit allt populärare i alla åldrar, medan surfplattorna har tappat i popularitet.
Också datorkomponenter, såsom processorer, har blivit mycket mer energieffektiva, och så kallade SSD-minnen, som saknar rörliga delar, har gjort datorer avsevärt snabbare.
Men utan större tekniksprång så börjar gränsen komma emot när det gäller hur snabba digitala apparater kan vara.
– Man är ju nere nu i en storlek på en transistor som kan räknas i hundratals atomer, så det är en fysikalisk gräns som börjar närma sig helt enkelt, påpekade Per Stenström, professor i datorarkitektur vid Chalmers tekniska högskola, i en nyhet år 2016.
7. Effektivare laddningsbara batterier
Små och kraftfulla apparater har också blivit möjliga tack vare att de laddningsbara batterierna har blivit mycket bättre under 2010-talet. Orsaken är litiumjon-tekniken som har betydligt högre energitäthet än tidigare generationers laddningsbara batterier.
Batteripriserna har samtidigt sjunkit avsevärt.
Det här har skapat en mobil och trådlös revolution med bättre batteritid i allt från mobiler och surfplattor till elsparkcykar, elcyklar, drönare och elbilar.
8. Kroppsburen teknik, och självmätande
Vi tillbringar allt mer tid framför olika skärmar, och det kan ha negativ inverkan på vår hälsa.
Som motreaktion har nya tekniklösningar utvecklats - till exempel smarta klockor och andra sensorer - med löften om att hjälpa oss att motionera, sova och må bättre.
Teemu Arina pekade på en graf som visade hur hans hjärtfrekvens hade varierat under de senaste veckorna.
Han påpekade att om han hade sett en viss varningssignal i grafen i tid så hade han kunnat vila tillräckligt, och minskat sin risk att insjukna i influensa. Men han märkte inte det och blev istället sjuk.
9. Billigare gentester och förebyggande hälsovård
Miljontals människor världen över har låtit analysera sin arvsmassa. Tröskeln har blivit lägre eftersom priset har sjunkit massvis under 2010-talet.
En konsument kan i nuläget ta ett ganska så heltäckande gentest för under 100 euro. Men tolkningen av testet är inte alltid så enkel.
Särskilt gentester man kan göra hemma fokuserade oftast på endast ett fåtal gener per sjukdom och experter påpekade att risken för att insjukna i vissa sjukdomar därför ska tolkas med en nypa salt.
Tuomo Tikkanen, som då var ordförande på Finlands psykologförbund, påpekade att man alltid borde konsultera en läkare i samband med att man tar ett gentest.
– Om man bara gör det för sig själv och ensam så finns det ingen som kan tolka vad resultatet egentligen innebär, och det kan vara psykologiskt ganska komplicerat för en individ, sa han år 2013.
Sommaren 2019 talade Svenska Yle med Samuli Saviala som väljer att köpa individuell förebyggande hälsovård. Den baserar sig till exempel på hans gener.
10. Att titta på videor on-demand
Att titta på videor på nätet – när man vill – har blivit betydligt vanligare under 2010-talet, särskilt bland under 45-åringar. Men under senare år också bland äldre.
Till exempel strömningsstjänsterna Netflix, HBO och Youtube lockar stor publik.
Samtidigt har Yle Arenan legat i topp bland finländarna under i stort sett hela årtiondet.
Till exempel årets videor från självständighetsfirandet på slottet har startats mer än 1,1 miljoner gånger, vilket är betydligt mer än tidigare år.
