Fredliga demonstranter har marscherat i städer runt om i Frankrike. Marscherna hör till de största demonstrationerna på flera årtionden i Frankrike.
Fackförbunden har uppmanat järnvägsarbetare, läkare, lärare och många andra kommunalt anställda att demonstrera mot president Emmanuel Macrons pensionsreform.
I morgon kommer detaljerna i pensionsplanerna att presenteras.
I Bordeaux och Marseille har tusentals demonstranter burit flaggor och plakat med texten: "Vi måste göra oss av med Macron".
Demonstrationer har ägt rum också i Rennes, Lyon, Nantes och Paris.
I Paris har kravallpolis rört sig längs Champs Elysees i centrum. Barrikader har placerats ut på gator som leder till presidentens och premiärministerns ämbetsrum.
Eftersom en stor del av kollektivtrafiken inte fungerar har det rått kaos på olika håll i landet. I Paris har skolor varit stängda i dag och ungefär 20 procent av flygen har varit inställda. Raffinaderier har inte kunnat distribuera bränsle.
Facket visar inga tecken på att backa
Kritiken mot pensionsreformen handlar om att människor både i den privata och offentliga sektorn kommer att tvingas arbeta under en längre tid och få en mindre pension än nu.
Facket har inte visat något tecken på att backa i sin kamp mot Macrons reformplaner.
- Jo, pensionssystemet måste reformeras men man behöver inte rasera det, säger Philippe Martinez, ledare för facket CGT till France 2. Enligt Martinez är facket ute efter solidaritet.
President Macron anklagas för att vara ute efter att försvaga det sociala skyddsnätet i Frankrike.
Händelserna under de närmaste dagarna får utvisa om Macron kan leverera den ekonomiska och sociala förändring som han anser att är nödvändig för Frankrike för att landet ska kunna konkurrera med stormakter som Kina och USA.
- Det handlar inte nu enbart om pensionssystemet. Det ligger mycket mera bakom det hela. För Emmanuel Macron är det viktigt att inte förlora ansiktet. Han vill visa att han har förmåga att reformera landet, säger Christopher Dembik, ekonom vid banken Saxo i Paris till nyhetsbyrån Reuters.
Blir det en kompromiss?
Strejken hör till de största sedan 1995 då premiärminister Alain Juppe efter flera veckors strejker tvingades avstå från sina planer på att reformera pensionssystemet. Juppes regering återhämtade sig aldrig ordentligt efter den förlusten.
- Ju närmare jul strejkerna rör sig desto besvärligare blir det för Macron att inte gå med på kompromisser, bedömer Dembik.
Samtidigt blir det svårt för facket i längden att hålla fast vid strejkerna eftersom folket stöd kan börja svikta till följd av det bristfälligt fungerande samhället
- Det här strejkandet kan inte pågå för alltid eftersom folket får nog av det, säger Jean-Francois Vincent till nyhetsbyrån Reuters.
- Macron ger inte upp eftersom det skulle visa att han är svag. Men han kommer att gå med på eftergifter.
Källor: Reuters, AFP, AP