För första gången någonsin är vindkraften i år den viktigaste energikällan i Tyskland. Samtidigt står ändå utbyggnaden för tillfället så gott som stilla. Nya strängare regler för var möllor får byggas, i kombination med allt mer utbredda protester bland befolkningen har lett till att vindkraften kämpar med en hård motvind.
Den nästan 200 meter höga vindmöllan producerar el i den kalla decembervinden.
Förutom de tre möllorna, som är placerade uppe på höjden nära den lilla byn Altzirkendorf, kan jag från platsen där jag stå se ytterligare två andra vindkraftsparker.
Här i de norra delarna av Bayern står vindmöllorna ändå inte ännu värst tätt och flera medborgarinitiativ i regionen kämpar hårt för att det ska förbli så.
– Många tror att de gör enbart gott när de vill ställa upp möllorna och gå in för grön energi.
– Det är först i efterhand, som de märker hur stor belastning möllorna är för människor och natur, säger Bettina Stickling från medborgarinitiativet Bürgerinitiative Windparkfreie Heimat – Rund um den Rauhen Kulm.
Stickling vill framför allt lyfta fram det infraljud som möllorna ger upphov till och som hon själv säger sig lida av.
”Avskräckande exempel”
Medborgarinitiativet har genom sina protester nått en första framgång. Planerna på att bygga sex vindmöllor i närheten av vulkanberget Rauher Kulm är åtminstone för tillfället lagda på is.
Femton kilometer bort i skogen Hessenreuther Wald går planeringen däremot vidare.
Också här kämpar ett av Tysklands för tillfället över 1 100 medborgarinitiativ för att stoppa bygget av de tretton möllorna.
– Vi är hundratusentals, ja miljoner människor som drabbas av den här förstörelsen. Vi kämpar för vår hembygd och den natur vi har, säger Hermann Popp som är en av de protesterande invånarna i området.
– Så som vi bygger ut vindkraften tror jag att Tyskland kommer att vara ett avskräckande exempel för andra länder, fortsätter Popp.
Bland miljöorganisationerna är man förstås medveten om att också vindkraften medför problem, men om Tyskland vill ersätta kärn- och kolkraften så som man har planerat, så finns det få andra val.
– Utbyggnaden måste fortsätta, men på ett sätt som beaktar naturen och miljön, säger Herbert Barthel från miljöorganisationen BUND.
– Det måste samtidigt också vara möjligt att emellanåt stoppa vissa projekt, fortsätter Barthel.
Branschen talar om kris
I hela Tyskland står för tillfället omkring 30 000 vindmöllor.
I år räknar vindenergins centralorganisation Bundesverband WindEnergie med att möllorna producerar så mycket el som aldrig tidigare.
Det nya rekordet betyder bland annat att vindkraften går förbi brunkolen som viktigaste energikälla i landet.
År 2019 beräknas vindkraften stå för 24 procent av produktionen, medan brunkolen kommer upp till 20 procent.
Siffrorna till trots, betonar centralförbundet BWE ändå att vindkraftsbranschen är i kris – det byggs helt enkelt inte tillräckligt många nya vindmöllor.
Förutom de allt mer utbredda protesterna hänger det här enligt förbundet också ihop med byråkratin gällande byggnadsloven.
Som ett nytt hot ser man också att det helt enkelt börjar ta slut på utrymmet där vindmöllorna kan byggas.
Ny avståndsregel
Bakom det här ligger den tyska regeringens och ekonomiminister Peter Altmaiers planer på att införa nya regler för hur nära bebyggelse vindmöllor får sättas upp.
Enligt det omstridda förslaget ska möllorna i framtiden inte få placeras närmare än en kilometer från närmaste bebyggelse, vilket förstås leder till problem i ett tättbefolkat land som Tyskland.
Enligt vissa uträkningar, från bland annat den tyska miljömyndigheten Umweltbundesamt och Fraunhofer-institutet skulle den nya regeln leda till att upp till mellan 40 och 50 procent av de för vindkraft möjliga ytorna skulle falla bort.
Ekonomiministerns förslag har kritiserats såväl bland miljöorganisationerna som bland industrilobbyn BDI.
I spekulationerna kring den nya regeln heter det bland annat att kristdemokraten Altmaier med sina planer vill motarbeta det högerpopulistiska AfD, som i de östra delarna av landet har hittat vindkraftsmotståndet som ett politiskt tema.
Delstater får själva bestämma
För medborgarinitiativen i norra Bayern spelar de nya avståndsreglerna ändå ingen roll. Varje delstat får i framtiden själv bestämma om man omsätter den nya regeln eller inte.
I Bayern gäller redan nu den strängare 10H-regeln, som säger att avståndet till närmaste bebyggelse måste vara minst tio gånger vindmöllans höjd.
– Också med den här regeln kommer möllorna ändå för nära husen, säger Bettina Stickling.
Å andra sidan finns det i Tyskland också delstater som sannolikt kommer att gå in för kortare avstånd och mindre strikta regler.
Det här gäller bland annat delstaterna Schleswig-Holstein och Niedersachsen där vindkraften är en viktig ekonomisk faktor.
”Vi når knappast målen”
Som en del av energireformen, som går under namnet Energiewende, har Tyskland satt upp som mål att 65 procent av elen år 2030 ska komma från förnyelsebara energikällor.
Om det här verkligen kommer att lyckas är ändå ett stort frågetecken.
– Som det nu ser ut kommer vi knappast att nå målen. Vi bygger för lite av såväl sol- som i synnerhet vindenergi, säger Herbert Barthel på naturskyddsorganisationen BUND.
– Personligen vet jag inte hur man ska förklara det här för de skolelever och ungdomar som varje fredag demonstrerar för den här saken, fortsätter Barthel.
Enligt vindkraftsmotståndarna måste lösningen ändå vara en annan än att ställa upp nya vindmöllor.
– En energireform som ska vara grön och ekologisk bör enligt min åsikt också ta människor och natur i beaktande, säger Bettina Stickling.
– Hela Energiewende är för mig endast en floskel. En plan som har ställts upp utan minsta tanke på om den överhuvudtaget kan genomföras, säger Hermann Popp.
I den nuvarande situationen ser han också en konflikt mellan stad och landsbygd.
– I storstäderna vill man så gärna njuta av grön el, medan det nu är vi ute på landsbygden som får dras med konsekvenserna, säger Popp.