En tydlig majoritet av personer som bor i Finland och har arabiska som modersmål uppger att de är beredda att försvara landet med vapen. Det här framkommer i rapporten Samma land, skilda världar som visar att värderingarna mellan olika minoritetsspråkgrupper i Finland varierar.
I och med att allt fler utlänningar flyttar till Finland ökar behovet av att förstå de olika språkgruppernas värderingar. Forskningen hjälper oss att förebygga konflikter, tillrättalägga orättvisor och utveckla tjänster.
Det här är orsaker till att man nu har sammanställt en omfattande forskningsrapport om attityder och identiteter hos personer som tillhör de arabiska-, engelska-, estniska-, ryska och somaliska språkgrupperna.
Publiceringstillfället för rapporten öppnades av en person som själv tillhör en språkminoritet.
Det var Nasima Razmyar (SDP) som är född i Kabul, Afghanistan och numera biträdande borgmästare i Helsingfors, som höll det första anförandet på den välbesökta tillställningen på Helsingfors stadshus.
Razmyar tog tillfället i akt att berätta om sin egen bakgrund.
– Medan jag själv integrerades via den finländska skolan var det den finländska simhallsbastun som integrerade min mamma.
Razmyar poängterade att myndigheterna kan göra mycket, men samtidigt är de sociala kontakterna viktiga för att människor ska känna sig välkomna i Finland.
– Det finns stora skillnader i hur olika språkgrupper integreras. Ett resultat som framkommer här och som vi ska fästa uppmärksamhet vid är att medan varje engelskspråkigt barn uppger att de har en finskspråkig vän, har endast hälften av de somaliska barnen det.
Försvarsviljan hög hos dem med arabiska som modersmål
Samtidigt är den somaliska språkminoriteten den mest politiskt aktiva. Det har antagligen att göra med att de har bott här längst. Det här visar att det inte är helt lätt att dra enkelspåriga slutsatser utgående från undersökningen.
Utgångspunkterna för de olika språkgrupperna skiljer sig eftersom deras erfarenheter varierar.
Det framkommer till exempel i svaren på frågan om man är beredd att försvara Finland med vapen.
Bland personerna som har arabiska som modersmål, av vilka 60 procent kom från Irak, uppger hela 51 procent att de "fullständigt håller med" påståendet "Om krig bryter ut är jag beredd att försvara landet med vapen". Därtill uppger 37 procent att de ”delvis håller med”.
Bland dem med estniska och ryska som modersmål är det betydligt färre som håller med det här påståendet.
Sociologen Burhan Hamdon som har arabiska som modersmål och är verksamhetsledare för Håkansböle internationella förening var på plats för att kommentera rapporten.
Han säger att försvarsviljan bland personer med arabiska som modersmål antagligen har att göra med att många av dem har personliga erfarenheter av krig.
– De känner därför tacksamhet för att de lever i skydd från faror som de själva upplevt, och det här syns i försvarsviljan.
Den här uppfattningen får stöd av forskaren Jussi Westinen som varit med och sammanställt rapporten.
– Frågan kan tolkas både som en symbolisk fråga och som en konkret fråga. Om man har kommit från länder där det funnits krig och konflikt så påverkar det nog attityderna.
– Samtidigt är det en lite svår fråga för våra grannar. Det syns också i och med att personerna som ville ge ett svar på den frågan var färre bland dem.
Estnisk- och engelskspråkiga utgör motpoler
Hur stor tilliten är till det politiska systemet och myndigheter som polisen måste också ses utgående från vilken bakgrund de som svarar har.
Hamdon menar att de arabisktalande kan anse det bäst att inte ta alltför stark ställning i till exempel politiska frågor. Det här eftersom de kan ha erfarenheter från sina hemländer där det kan vara riskabelt om svaren kommer i fel händer.
De känner därför tacksamhet för att de lever i skydd från faror som de själva upplevt, och det här syns i försvarsviljan
Burhan Hamdon
Men i vissa värdefrågor är skillnaderna tydliga.
– Det som framkommer är att personer med estniska som modersmål hade mer nationalistiska värderingar, säger Westinen. Till exempel är de mer kritiskt inställda till migration inom Europa än de övriga tillfrågade.
Endast 19 procent av dem uppgav att de var helt av samma åsikt på frågan om fri rörlighet är till mer nytta än skada. Bland de engelskspråkiga var motsvarande siffra 63 procent.
Överlag bedömer Westinen att de engelskspråkiga på många punkter utgjorde en motpol till de estnisktalande.
Det syns till exempel på svaren till påståendet Att vara finländare är inte bundet till personens etniska bakgrund.
På den frågan svarade 42 procent av de engelskspråkiga "helt av samma åsikt" och 26 procent "delvis av samma åsikt", medan 10 procent uppgav sig vara av "helt annan åsikt".
Bland personerna med estniska som modersmål svarade 13 procent att de vara av "helt samma åsikt" och 28 procent att det var av "delvis annan åsikt". 19 procent uppgav att de var av "helt motsatt åsikt".
Rapporten Samma land, skilda världar - undersökning av värderingar och attityder hos fem språkgrupper i Finland har sammanställts av pl.dr. Ville Pitkänen, po. dr. Pasi Saukkonen och pol.dr Jussi Westinen.