Den snöfattiga vintern gör att vintersporterna faller bort från skolgymnastiken. Eleverna får inte chans att åka skidor och skridskor. I Korsholms högstadium är många elever ändå glada över att få byta ut skidåkningen mot stavgång och innegymnastik.
Med raska tag ger sig en grupp åttondeklassare i Korsholms högstadium iväg på stavgång tillsammans med läraren Robert Bergkulla. En 7,5 kilometers runda ska avverkas under dubbellektionen på 85 minuter.
– Jag tycker att stavgång är helt okej, men hellre skulle jag skida, säger Leea Risku.
Risku gillar traditionella vintersporter och brukar både åka skidor och skridskor på fritiden när det finns snö.
Kompisen Mindy Hagen har däremot ingenting emot att vintersporterna fallit bort från skolgymnastiken.
– Jag tycker det är bra för jag tycker inte om att skida. Det är helt okej med en snöfattig vinter.
På skolgymnastiken har det blivit bland annat dans och inomhuslekar, vilket har passat Mindy Hagen bra.
– Det är skönt att vara inomhus.
Engla Österåker tycker att stavgång är helt okej som motionsform.
Inte heller hon saknar snön så mycket, men lite snö kunde det ändå gärna få komma, tycker hon.
Av vintersporterna föredrar Österåker skridskoåkning.
– Skida gör jag nog mest bara i skolan, men skrinna brukar jag göra några gånger per år hemma.
Stavgång populärt bland eleverna
Normalt är det skridsko- och skidåkning som står på programmet i Korsholms högstadium så här års - två gånger skridskoåkning och två gånger skidåkning för alla elever.
– Vi har stavgång som reservplan, men nu blir det nog mer innegymnastik än det skulle bli om det fanns snö, säger gymnastikläraren Robert Bergkulla.
Stavgången som motionsform är ändå populär bland högstadieeleverna, rentav populärare än skridsko- och skidåkning, säger han.
– Det är mer socialt. De får gå och diskutera i 85 minuter, en 7,5 kilometers länk.
Stavgång är också en riktigt bra motionsform med 20 procent högre puls än under normala promenader, säger Bergkulla.
– Eleverna använder armarna, axlarna och nackmusklerna. Det är bra träning då de annars sitter mycket framför skärmar nuförtiden. Med skrinning får de inte samma överkroppsträning.
Skolan har ett stavgångsset med stavar så att det räcker till alla elever, vilket gör det lätt att ta sig ut på stavgång.
– Men det gäller att faktiskt använda armarna och inte bara gå med stavarna, som många gör. Jag försöker gå igenom tekniken med allihop så att det blir rätt.
Efter två till tre år märker man att eleverna i samma årskurs har sämre förutsättningar att skida jämfört med tidigare årskurser, för att de haft snöfattiga vintrar
Robert Bergkulla har jobbat som gymnastiklärare i 25 år och säger att det kanske två vintrar varit så att eleverna knappt kunnat skida alls.
– Ibland har det varit så att januari varit utan snö, men sedan har det kommit massor av snö i februari istället. Då har vi tagit skidningen senare. Nog hoppas man ju alltid på snö.
I den nya läroplanen nämns inget om vintersporter
Jan-Erik Romar är akademilektor i gymnastikens och idrottens didaktik vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Han tycker att det är tråkigt att eleverna inte kan vara ute och utöva vintersporter.
– Speciellt yngre elever tycker om att skida och skrinna. Dessutom är det ju bra att få vara ute i frisk luft. Annars är eleverna inomhus största delen av dagen. Det är viktigt att få komma ut åtminstone på gymnastiktimmarna.
I den nya läroplanen sägs inget specifikt om vintersporter. Den enda obligatoriska grenen skolorna måste ha är simning.
– Det finns mål för olika motoriska färdigheter, men det är upp till varje skola att skapa sin egen läroplan. Men det klassiska med tanke på vår finländska kultur och våra årstider är ju att ha vinterundervisning ute, antingen på snö eller på is.
Oftast är det direkt efter jullovet som vintersportperioden brukar inledas i skolorna. Vintersportperioden brukar pågå fram till sportlovet.
Hur viktigt är det för elevernas fysik att de utövar just skridsko- och skidåkning?
– Konditionsmässigt hinner man ju inte göra så mycket på en gymnastiktimme i veckan. Men med en korrekt upplagd undervisning kan man som lärare skapa en inre glöd, en motivation till att vara ute och röra på sig med kompisarna eller föräldrarna efter skolan. Vi ger ramar och förutsättningar för att kunna vara ute också på fritiden och njuta av Finlands natur vintertid.
Skrinning i ishall inte ett alternativ
Romar säger att lärare som tidigare varit med om att undervisa under snöfattiga vintrar säger att man märker efter några år att elevernas färdigheter i vintersporter blir sämre.
– Efter två till tre år märker man att eleverna i samma årskurs har sämre förutsättningar att skida jämfört med tidigare årskurser, för att de haft snöfattiga vintrar.
– Skrinningen har vi nog oftast kunnat genomföra men snöfattiga vintrar har vi haft också tidigare.
Att transportera elever till en ishall för att åka skridskor är inte heller ett alternativ med tanke på logistik och kostnader.
– Det är nog bara att vänta på kallare vindar, säger Jan-Erik Romar.