På viltbroarna i Östnyland och Kymmenedalen finns kameror som tar bilder dygnet runt. Kartläggningen pågår under ett års tid.
Vi stannar mitt uppe på brokrönet. Under oss brusar motorvägstrafiken på riksväg 7 i Pyttis. Viltbron liknar en utrullad skogsmatta som svävar i luften.
Thomas Vintervik ställer sig bredvid viltkameran och spejar efter djurspår på marken. Mitt på bron finns ett litet sandfält. Han hittar inga spår.
- Här har inte farit några djur på en liten tid nu. Under älgjakten är vi ofta här och tittar och då finns det nästan alltid spår, säger han.
Han är ordförande för jaktföreningen i Mogenpört och är ofta ute i Pyttisskogarna. Själv har Thomas Vintervik inte sett några djur på viltbroarna men andra i bygden har gjort det.
- Från en bil på motorvägen har man sett hur en älg marscherade över bron. Det var säkert en fin syn.
Tio broar i Finland finns med i trafikledsverket Väyläs kartläggning av hur lyckade djurpassager viltbroarna är. Av dem finns sju stycken längs med riksväg 7, två i Lovisa och två i Pyttis.
- Bron som vi nu står på finns mellan Broby och Pyttis kyrkby och är den som djuren bäst började använda då motorvägen kom för fem år sedan, säger han.
Både för djur och människor
En liten skogsväg går över bron på den östra sidan. Resten av den breda viltbron är täckt av jord, stenar, buskar och små träd.
Thomas Vintervik tycker att terrängen på bron skulle kunna erbjuda djuren lite mer skydd.
- Djuren blir inte och stå här mitt på bron utan far hastigt över den, men rädda för den är de inte. Älg finns det gott om här i närheten. Också hjort, rådjur och vildsvin tar sig över den här viltbron.
Också jaktlagen använder ofta vägen över bron.
Viltkameran, som dokumenterar all rörelse, sitter stadigt fast på brostängslet och skickar bilderna till Milla Niemi. Hon jobbar som sakkunnig för andelslaget Latvasilmu som sköter kartläggningen.
- Under hela processen kommer vi säkert att få in tusentals djurbilder och dessutom massor av andra bilder för kameran reagerar på all slags rörelse, säger hon.
Listan på redan fotograferade djur är lång. Förutom de djur Thomas Vintervik nämner har Niemi sett bilder på bland annat lodjur, björn, mårdhund, räv och hare.
- Visst är det fint med naturbilder men mest är jag intresserad av den information bilderna ger oss, säger Milla Niemi. Vem som har varit i farten på broarna och när.
I Sverige finns en hel del forskning om viltbroar men i Finland har ingen större kartläggning ännu gjorts.
- Nu vill vi veta mer om i vilka mängder djuren rör sig över viltbroarna. Intressant är också att se på vilket sätt de används av oss människor och hur det påverkar djuren.
Att broarna i Finland också är försedda med små vägar har sina sidor.
- Helt optimalt är det inte med vägar på viltbroarna men eftersom broarna är rätt dyra att bygga går det lättare att få anslag till dem om de också betjänar mänsklig aktivitet, säger hon.
Vägnätet sätter press på djurlivet. Med undersökningen vill trafikledsverket Väylä få reda på i vilken utsträckning viltbroarna hjälper djuren.
- Det är ingen idé att bygga naturbroarna om de inte fungerar för djuren.
Uppe på viltbron över riksväg 7 står Thomas Vintervik och ser på viltkameran.
- Visst är vi nyfikna på resultaten. Den information man får tack vare forskningen är säkert till nytta också för jaktlagen och jägarna, säger han.
Mest rör sig djuren på bron under natten och vid soluppgången.
- Utan de här broarna skulle det efter en tid vara ganska dåligt att jaga på södra sidan av motorvägen, då det inte skulle komma några nya djur över dit.
Motorvägen, riksväg 7, delar effektivt djurens revir i två delar. Viltbroarna minskar på risken för inavel på den södra sidan.
