Finländarna på det beramade al-Hol-lägret i Syrien borde tas hem. Det anser president Tarja Halonen, som var gäst i Yle-programmet Morgonettan i dag.
– Vi är bundna av vår egen lagstiftning och av internationella överenskommelser. Det finns kanske en möjlighet att en del av de här människorna kan vara farliga ur säkerhetssynvinkel, men vi måste ändå fungera som en rättsstat. Jag förstår inte riktigt vad det är som är så svårt här.
Halonen säger att vi i Finland har redskap och system för att ta hand om också de eventuellt radikaliserade kvinnorna. Mängden finländska barn och kvinnor på al-Hol är trots allt inte så stort.
Att lämna barnen och kvinnorna kvar i lägret, med tanke på omständigheterna och riskerna för radikalisering, skulle inte vara bra för någon.
– Jag tror inte det skulle vara bra för barnen, inte för kvinnorna och inte bra för oss finländare. Det handlar om människor som kommer att leva och växa där, och i framtiden finns dessa människor ändå kvar, säger Tarja Halonen.
Det är klart att en minister måste få planera och förbereda frågor – annars följer dåliga beslut
Tarja Halonen
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har fått skarp kritik för hur han har skött al-Hol-frågan. Riksdagens grundlagsutskott utreder för tillfället om han har agerat lagenligt.
President Halonen ger honom sitt fulla stöd och sina sympatier.
– Det är klart att en minister måste få planera och förbereda frågor – annars följer dåliga beslut.
"Den turbulenta inrikespolitiken ger presidenten mera makt"
De senaste åren har varit turbulenta också i övrigt inom finsk inrikespolitik.
Under 2000-talet har ingen regeringen suttit hela sin period, och fjolåret var ovanligt dramatiskt då både Juha Sipiläs (C) och Antti Rinnes (SDP) regeringar föll.
Tempot inom politiken har blivit allt snabbare, mera "shaky"
Tarja Halonen
President Tarja Halonen ser det här som ett tecken på att politiken blir allt mer instabil, vilket leder till att presidentens makt ökar.
– Tempot inom politiken har blivit allt snabbare, mera "shaky". Det leder automatiskt till att riksdagen och presidenten får större makt, men också ett större ansvar.
Menar ni att den instabila politiken ökar presidentens makt?
– Ja, det tycker jag. Presidenten sitter ändå sex år i taget.
Enligt Halonen är det här en bra sak, som kan lugna ner den politiska turbulensen. Hon håller därför inte med president Sauli Niinistö, som i höstas kastade fram tanken på att förkorta presidentens mandatperiod till fyra år.
Det finns inte heller någon anledning att ingripa i presidentens maktbefogenheter, de är bra som de är just nu, säger Halonen.