På onsdag börjar regeringen diskutera nya åtgärder för att skapa fler jobb. Svenska folkpartiet vill hålla en låg profil och ge arbetsmarknadsparterna arbetsro. Men partiet sticker inte under stol med att man önskar en mer sporrande arbetslöshetsersättning.
Regeringen är överens om att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. I praktiken betyder det att 60 000 fler människor ska ha ett jobb att gå till innan valperioden tar slut 2023.
Under hösten har arbetsgivarnas och löntagarnas organisationer i flera arbetsgrupper utrett olika åtgärder men de konkreta förslagen verkar utebli.
Hittills har regeringen bland annat fattat beslut om satsningar på utbildning, lönesubventioner och tjänster för arbetslösa.
Frågan är om de mjuka åtgärderna räcker för att nå målen. Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är de antagligen inte tillräckliga.
– För oss är sysselsättningen en enormt viktig fråga. Vi ser absolut det här som ett obligatorium för att vi ska kunna förverkliga regeringsprogrammet. Och det räcker inte med lönesubventioner och utbildningssatsningar utan vi måste också se på arbetsmarknaden som helhet, hur attraktivt det är att grunda ett företag och att anställa, säger Adlercreutz.
På onsdag samlas regeringen till aftonskola för att få en rapport om hur arbetet i arbetsgrupperna framskrider. Först ska man bilda sig en uppfattning om hur långt de åtgärder man redan fattat beslut om räcker, sedan måste man vid behov enas om tuffare åtgärder.
Regeringen oense om tuffare tag mot arbetslösa
De övriga regeringspartierna har redan positionerat sig i offentligheten.
De grönas ordförande Maria Ohisalo har bland annat krävt en skärpning av den så kallade pensionsslussen som i praktiken låter äldre arbetslösa gå i pension. Varken hon eller Centerns Katri Kulmuni utesluter heller en gradering av arbetslöshetsdagpenningen för att sporra arbetslösa att söka jobb.
I praktiken skulle det betyda sämre förmåner för dem som inte lyckas sysselsätta sig fort efter att de blivit arbetslösa.
Förslagen får Vänsterförbudet att se rött. Också Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne har sagt nej till en nedtrappning av arbetslöshetsdagpenningen, men de socialdemokratiska ministrarna i Marins regering har varit försiktigare med att utesluta några åtgärder.
Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson vill hålla en låg profil men säger att partiets mål inte är någon hemlighet.
– Jag går inte in i detaljer nu eftersom jag tycker att arbetsmarknadsparterna bör ges arbetsro i de här frågorna. Men den som har läst vårt valprogram och våra skuggbudgetar under de år vi satt i opposition ser ju att vi som parti har talat för en mer sporrande arbetslöshetsersättning, säger Henriksson.
Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz påpekar att även de högutbildades fackcentral Akava krävt en gradering av arbetslöshetsdagpenningen.
– Det bör absolut finnas med i vår palett när vi går till diskussion, säger Adlercreutz.
Vill få ut äldre i arbetslivet
Regeringen skärpte redan vid årsskiftet villkoren för vem som kan komma in den så kallade pensionsslussen. Nu krävs det att man är 62 år för att man ska få lyfta inkomstbaserad arbetslöshetsdagpenning fram till pensionen.
Adlercreutz vill, liksom Ohisalo, ytterligare skärpa kraven.
– Om vi jämför Finlands sysselsättningsgrad med Sverige så har vi en lägre sysselsättning bland äldre, de som är över 55 år, och det beror till en del på pensionslussen. Den ska vi absolut se över, säger Adlercreutz.
Hoppas att arbetsgivarna och facket ska kompromissa
Regeringen väntas under de närmaste månaderna enas om nya åtgärder för att öka sysselsättningen. Målet är att spika riktlinjerna innan vårens rambudget presenteras. Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) tror ändå att de slutliga besluten dröjer till hösten.
Även om till exempel Centerns ordförande Katri Kulmuni efterlyst snabba politiska beslut om arbetsmarknadsparterna velar, hoppas Henriksson i första hand att arbetsgivarnas och löntagarnas organisationer ska komma överens på egen hand.
– Besluten kan fattas i regeringen. Men också arbetsmarknadsparterna är i en nyckelposition och det skulle vara viktigt att vi i regeringen nu ger dem arbetsro. Det är inte vår sak att komma med partiernas enskilda agendor, utan vår sak är nu att betona att nu behövs det beslut och kompromissförmåga för att det ligger i alla finländares intresse, säger Henriksson.
Sysselsättningsgraden är nu enligt Statistikcentralen 73 procent i Finland. Förra året ökade antalet sysselsatta med 17 000, vilket är avsevärt färre än året innan.