Artikeln är över 5 år gammal

I Svartå kvarn blir spannmål till mjöl i en 86 år gammal valskvarn

Kvinna med vit halare och hörselskydd vi den spannmålsvåg.
Ekobonden Anna Alm jobbar ungefär halvtid i Svartå kvarn. Resten av tiden går åt till Mörby gård. Bild: Helena Rosenblad / Yle

Mellan 70 och 80 ton spannmål blev till ekologiskt mjöl eller gryn i Svartå kvarn i fjol. Lantbrukaren Anna Alm som äger kvarnen hoppas kunna utveckla produktionen ytterligare.

Det var för två år sedan, i början av år 2018, som Anna Alm köpte Svartå kvarn. Hon berättar att kvarnen har funnits på samma plats sedan år 1908 och den är Finlands första elektrifierade kvarn.

Valskvarnen, eller vetekvarnen, som fortfarande används är från år 1934. Där görs det mjöl av vete, spelt och enkorn.

Valskvarnen inne i Svartå kvarn.
Valskvarnen som ännu används är från 1934 Bild: Helena Rosenblad / Yle

- Spannmålet rinner genom valsen först på ena sidan och blir till kross och sedan går den upp med en elevator och faller genom en siktlåda. Det är egentligen de här siktena som gör det möjligt att göra det vita vetemjölet.

Alm berättar att spannmålet går upp och ner genom valsarna sammanlagt 16 gånger innan mjölet är klart.

Ekobonden Anna Alm driver också Mörby gård i Ekenäs. Mörby gård hade redan i tiotals år använt sig av Svartå kvarn då Alm tog över kvarnen.

Halva tiden i kvarnen

Under de senaste åren har hon fördelat sin tid mellan gården och kvarnen och räknar med att ungefär hälften av arbetstiden går åt till Svartå kvarn.

- Jag tycker fortfarande att det är roligt och det blir bara mer och mer intressant ju mer jag lär mig om olika sorters mjöl och gryn och kvaliteter av dem.

Under fjolåret räknar Anna Alm med att mellan 70 och 80 ton spannmål kom till Svartå kvarn. Eftersom flera spannmål behöver skalas blir ungefär hälften, eller 30 till 40 ton, till mjöl eller gryn.

Alm har också själv lärt sig att använda kvarnen. Det gör det också lättare att anställa personal om hon själv känner till vad som krävs för att jobba i kvarnen.

Röd hög byggnad där Svartå kvarn finns.
Svartå kvarn har funnits på den nuvarande platsen invid Svartån sedan år 1908 Bild: Helena Rosenblad / Yle

Sedan årsskiftet har hon jobbat ensam i kvarnen, men kommer snart att anställa en person på deltid.

I början av året görs det en del underhållsarbete i kvarnen och då står maskinerna. Men i vanligt fall är de i gång åtta timmar per dag fem dagar i veckan.

Det finns potential att utveckla produktionen ytterligare, säger Alm.

- Åtminstone på vetesidan finns det efterfrågan och det dyker hela tiden upp små surdegsbagerier som vill ha den här typen av mjöl. Jag skulle också gärna utveckla havresidan och också rågmjölet härifrån är jätteomtyckt.

Rågmjölet görs i en hammarkvarn, berättar Anna Alm som tycker att det är trevligt att odla råg.

Eget spannmål blir till mjöl

Största delen av spannmålet kommer från Mörby gårds egna odlingar. Alm köper också upp vete och en del spelt av andra ekologiska odlare.

- Vete är ett av de mera utmanande spannmålen att odla och vi klarar inte av att odla så mycket som det finns efterfrågan och då samarbetar jag med lokala ekobönder.

Tidigare såldes mjöl under namnet Svartå kvarn. Anna Alm funderade till en början på att fortsätta sälja mjöl från andra odlare under Svartå-namnet.

Hon kom fram till att det är för krångligt och ineffektivt i en så liten verksamhet.

- Av förenklade orsaker gick vi in för att sälja det under Mörby gård. Det står alltid på våra påsar vem som har odlat. Ursprunget är jätteviktigt för mig. Men Svartå kvarn som namn på den här platsen kommer alltid att finnas kvar.

I Svartå kvarn blir spannmål till ekologiskt mjöl