Det blev brexit till slut. - Nu försvinner bromsen, säger statsvetaren Thomas Karv, som tror att EU:s stora länder nu kommer att gå in för en mer integrerad union.
Dagen för brexit kom till slut. Men den som tror att det nu äntligen är över misstar sig ordentligt.
Nu inleds nämligen en övergångsperiod, helt enligt utträdesavtalet. Det vardagliga umgänget mellan EU och Storbritannien går i gamla hjulspår under en elvamånadersperiod.
Tills slutet av 2020 går det att resa, arbeta och idka handel mellan EU och Storbritannien på samma villkor som i dag.
Men Storbritannien har inte längre någon bestämmanderätt i de olika EU-organen. Man är nu ett så kallat "tredje land" i förhållande till EU.
"Ingen tror att det är möjligt"
Premiärminister Boris Johnson och hans kabinett hoppas på korta förhandlingar under övergångsperioden som ska resultera i ett avtal som kan träda i kraft i början av 2021.
Statsvetare Thomas Karv på Åbo Akademi i Vasa är skeptisk till tidtabellen.
- Ingen realistisk bedömare tror att det är möjligt. Ett handelsavtal mellan EU och en tredje part tar i medeltal 28 månader att jobba fram. Då pratar vi avtal mellan EU och små länder. Nu är det en av världens största ekonomier man ska få till stånd ett avtal med, säger Karv.
Det verkar som att en stor del av britterna är trötta på brexit. Hur trötta kommer man att vara efter att dessa förhandlingar är över?
- Extremt. Än så länge har britterna inte sett förändringar i vardagen på grund av brexit. Men sen när vissa varor kanske inte längre finns i affärerna och det blir svårare att resa till Europa... Det kommer att göra ont för många, säger Karv.
"Politiker byts ut"
Stridigheterna kring brexit har satt sina spår, inte bara bland befolkningen i Storbritannien, utan säkerligen också mellan EU:s och Storbritanniens beslutsfattare.
Går såren att läka? Hur pass goda är relationerna i dagsläget?
- Politiker byts ju ut. Om tio år är det nya människor med nya idéer som tar över. Relationerna kommer att förbättras över tid, tror Karv.
Britterna har alltid bromsat
Men här kommer vi in på något som varit ett faktum ända sedan Storbritannien och EU (vid tidpunkten EEG) inledde sitt förhållande år 1973:
Britterna har alltid varit misstänksamma gentemot EU.
Detta vet inte minst Thomas Karv, som skrev sin doktorsavhandling om medborgarnas inställning till EU genom åren.
- Redan 1975 höll man en första folkomröstning. På 80-talet omförhandlade Margaret Thatcher avtalet med EU och fick otroliga rabatter. Britterna har varit en broms för EU:s djupare integration.
- Britternas attityder står ut. De har generellt haft lägst förtroende för Europaparlamentet. Varför ska någon bestämma över det mäktiga imperiet Storbritannien?
Skillnaden i attityder och inställning syns också på andra sätt. Britterna ser sig inte som européer.
- I Storbritannien känner man sig inte alls som en europé i lika stor utsträckning som i resten av EU. Skillnaden är märkbar, säger Karv.
Ännu ingen dominoeffekt
Och hur blir det med andra länder där det finns en stark EU-skepsis? Blir det en dominoeffekt nu eller blir man avskräckt när man ser på hela kaoset kring brexit?
Någon dominoeffekt ser man inte skymten av, åtminstone inte ännu.
- Effekten har varit den motsatta. Det har varit väldigt tyst inom andra länder. Man har också sett att attityderna inom EU-området blivit positivare gentemot EU, eftersom folk börjat tänka ett steg längre nu, säger Karv.
Karv slänger dock fram en intressant tanke:
- Tänk om EU är inne i en lågkonjunktur inom säg tio år och hela EU verkar vara ett stort kaos, samtidigt som Storbritannien går som tåget. Då kan många länder börja fundera på ett eget brexit.
Tryck på djupare integration
Dynamiken inom EU då? Storbritannien lämnar ett hål efter sig. Är det Tyskland och Frankrike som fyller hålet och blir ännu starkare?
Karv tror att det man nu kommer att se är en större push för ett mer integrerat EU.
- Nu försvinner den största bromsen. Jag tror att länder som Frankrike, Tyskland och Italien kommer att lägga i en högre växel nu.
Men säkerligen skapar det motreaktioner?
- Absolut. Många EU-skeptiker kommer att få vatten på sin kvarn och lyfta upp den nationella självbestämmanderätten. Men samtidigt är det många som önskar att EU blir en starkare aktör.
Och kopplat till den motreaktionen, kommer vi att se länder som vill lämna hela EU?
- Röster kommer säkert att höjas i flera olika länder. Men tröskeln för att till exempel ordna en folkomröstning i frågan kommer att vara extremt hög. Och generellt är den så kallade politiska eliten väldigt pro-EU i så gott som hela Europa.
Det positiva då?
De negativa konsekvenserna för Storbritannien i och med brexit har lyfts upp otaliga gånger.
Men vad vinner man på ett utträde?
- Nu kommer EU-lag inte längre att stå över brittisk lag när det kommer till kritan. Men allt hänger ju förstås på vilket sorts avtal man nu förhandlar fram. Ska man sälja varor till EU-området, så måste varorna följa EU:s direktiv.
Karv nämner också att britterna nu får kontroll över sitt territorialvatten. Nu kan britterna välja att stänga ute till exempel franska fiskare från Storbritanniens territorialvatten.
- Men då kan ju reaktionen bli att fransmännen lägger in sitt veto mot att britterna ska få sälja sin fisk i Europa. Det finns otaliga dylika risker nu när Storbritannien inte längre är EU-medlem, utan räknas som en tredje part.
Mer huvudvärk väntar runt hörnet
På tal om risker. I Skottland höjs röster för självständighet och kanske i förlängningen ett EU-medlemskap.
Skotska nationalistpartiet SNP tog en storseger i Skottland i parlamentsvalet i december och krävde efter det en ny folkomröstning om självständighet.
Blir ett självständigt Skottland en realitet finns det inte mycket "stor" kvar i Storbritannien.
I folkomröstningen år 2014 var resultatet att en majoritet ville stanna kvar i Storbritannien. Men nu är läget ett annat.
- Opinionen har skiftat. Nu när Storbritannien lämnar EU och besluten åter börjar fattas i London så blir det en annan sak. Skottarna har alltid varit skeptiska mot engelsmännen. Dessutom röstade man för ett fortsatt medlemskap i EU.
Har brexit någon betydelse för mannen och kvinnan på gatan i Finland?
- Ingen större betydelse. Klart att vi har många företag som exporterar till Storbritannien som drabbas om det sätts tullar på varor. Och om företagen lider kan det blir permitteringar och då syns det förstås även här hos oss, säger Karv.
Men som kommunalare eller statligt anställd lär man inte påverkas nämnvärt.