Något hände då Gurli Lindén såg en målning av Hilma af Klint första gången. Det kändes som ett ljus, och Gurli som alltid funderat på vad livet egentligen är frågan om visste nu genast var hon skulle söka vidare.
Så när hon senare fick tillgång till arkivet med Hilma af Klints alla undangömda, andliga skrifter studerade hon dem noga på heltid - i över tio år.
Jobbet resulterade i flera böcker och en helt ny syn på livet. En fördjupande kunskap - som vände upp och ner på allt.
Se dokumentären Gurlis väg - den starka inre rösten på Arenan:
Att Gurli studerade de spirituella skrifterna i just tio år är ett återkommande mönster, för när hon ser tillbaka på sitt liv har hon märkt att de största förändringarna alltid skett med precis tio års mellanrum.
Förändringarna har ofta varit smärtsamma, dramatiska processer och Gurli förstår att många helst undviker dem om de kan, för att de gör så ont. Men för henne har det aldrig funnits några alternativ.
- Jag har haft en inre röst som varit väldigt stark, säger hon.
- Och den har samtidigt varit hård, så jag har inte kunnat väja för den.
Den första stora förändringen kom när hon bytte ut tillvaron som sömmerska och hemmamamma till ett liv som författare på heltid, och fram till idag har Gurli Lindén skrivit närmare trettio romaner och diktsamlingar.
Jag kommer ihåg hur jag satt i bussen och kände detta första gången, hur jag var havande med ett konstverk, och jag upplevde samma känsla som när jag väntade Hanna, en lycka över att vara med vid tillblivelsen av liv. Att jag uppgick i något utanför mig själv.
ur Gurli Lindéns debutroman "Bli till", utgiven år 1976
Den andra förändringen kallar Gurli för det stora uppbrottet, då hon skilde sig och bytte ut kärnfamilj och äktenskap mot en djup relation med författarkollegan Eva-Stina Byggmästar.
Eva-Stina blev Gurlis närmaste livskamrat i över trettio år.
- Och det var ju också en process, för man skiljer sig inte på en gång.
Det var den tredje förändringen som ledde till att Gurli Lindén fick tillgång till Hilma af Klints alla hemliga skrifter.
- Det är också ett av Hilma af Klints stora teman i både texterna och konstverken, att vi måste våga bryta formen och gå in i nya formbildningar. För om vi inte gör det är det den verkliga döden.
Men att Hilma af Klint skulle bli en viktig person i Gurlis liv var ändå inget Gurli kunde ana ännu på 60-talet, när hon satt hemma i Jeppo och designade kjolar och franskt mode. Hon hade fullt upp med annat då.
Skrifterna och tavlorna låg gömda för världen
Dessutom låg Hilmas målningar och skrifter fortfarande gömda för världen på den tiden, på en vind i Sverige, eftersom konstnären önskat att ingen skulle få se dem förrän tidigast tjugo år efter hennes död.
Men de blev gömda längre än så.
Hilma af Klint gick bort år 1944 och de första tavlorna visades i Los Angeles år 1986, på utställningen The spiritual in Art – Abstract Paintings 1890–1985.
- Hilma ville att konstverken skulle vara gömda en tid för att världen inte var mogen att se dem, säger Gurli.
- Men nu verkar ju världen vara mogen, för folk vallfärdar till de här utställningarna.
För Gurlis del skedde det första mötet med tavlorna på Sveaborg år 1988.
Jag förstod inte varför jag blev så drabbad av dem, men hela utställningen var alldeles otrolig.
- Bilderna hade så stark energi och jag kände genast att här är svaret på den väg som jag har gått. Att här ska jag söka.
Ända sedan Gurli var liten hade hon funderat på vad livet egentligen handlade om, och med åren hade hon också börjat läsa allt fler böcker skrivna av mystiker.
- Det var som om skönlitteraturen inte räckte till längre. Jag sökte en djupare förklaring på vår verklighet och läste Blavatsky, den nya fysiken, Jung, det femte evangeliet...
Det var hela tiden en känsla av längtan som förde Gurli vidare, också när hon kontaktade Hilma af Klints stiftelse efter att hon sett tavlorna på Sveaborg.
Stiftelsens ordförande Gustaf af Klint - Hilma var faster åt hans pappa - fick förtroende för Gurli och lät henne ta kopior på de texter hon behövde.
Det handlade om tusentals sidor som Gurli läste, sammanställde och sorterade, i tio år.
Under den här tiden grundade Gurli Lindén också Rosengårds förlag tillsammans med Eva-Stina Byggmästar, för att kunna ge ut böcker om skrifterna snabbare.
- Det kändes som att det var bråttom, säger Gurli som ser hela den intensiva arbetsprocessen som ett privilegium, eftersom hon själv fick fördjupa sig i verken då.
I texterna märks det också att Hilma själv förstod att materialet var dyrbart, fast hon var skeptisk i början.
- Skrifterna kom ju till genom att Hilma och hennes vänner i gruppen De Fem jobbade mediumistiskt och tog emot meddelanden från andliga ledare i en annan dimension.
- Jag väljer att kalla det dimension, säger Gurli. För de här ledarna fanns inte här, utan i en annan verklighet.
Samtidigt var Hilma af Klint en jordnära konstnär som älskade att måla porträttkonst och natur.
Att hon var utbildad vid konstakademin i Stockholm var inte heller en självklarhet för en kvinna i sekelskiftet.
Däremot var det vanligt med spiritistiska grupper då, men Hilma af Klint var aldrig ute efter det sensationella. Hennes grupp De Fem sökte sig djupare, och den var hemlig.
Sovande medium och psykografer
Av gruppens fem kvinnor var Sigrid det främsta mediumet till en början. Hon fick budskapen i sovande tillstånd, medan någon annan av kvinnorna antecknade.
De använde också en psykograf.
- Så fick de tydliga och kärleksfulla meddelanden på det sättet, som de renskrev direkt och som är väldigt inspirerande att läsa.
Ararats berg beredes i varje hjärta. Dessa berg äro bebodda av astrala väsen som bereds att gå vidare. De förebilda er de härligaste stunder, de dogmatiska tecknen. Tibet har än ljusare väsen, de stå som väktare av mänskligheten och sänder ut sina tankar.
antecknat av Hilma af Klint år 1906
För Gurli har texterna blivit en kunskapsväg.
- Det är inte en tro jag har fått då jag studerat det här, utan en kunskap.
Andarna som höll kontakten med gruppen De Fem i tio år - tills Hilma af Klint så småningom började måla sina tavlor på deras direktiv - var också konkreta, på sitt sätt.
De kallade sig för De Höga och hade namn som till exempel Gregor och Georg. Och de presenterades som att de hade levt på medeltiden, på 1100- eller 1200-talet.
- Man får tolka det som man vill förstås, säger Gurli.
- Men de hade arbetat inom klosterväsendet och var förankrade inom urkristendomen. Det som fanns innan det blev just kristendom.
H = De höga mysteriernas herrar, ett heligt brödraskap, känt av alla mystiker. De fyller hela rymden. De kallas De Höga. Därför att de ur astralvärldens benådade jordebarn bildat en grupp av kärleksfulla varelser som arbetar på jordens förädling.
ur Hilma af Klints anteckningar
- De Höga säger att det finns en ursanning, som också är i rörelse, men att alla religioner har samma källa.
De tusentals sidorna med anteckningar består alltså av De Högas meddelanden blandat med Hilma af Klints egna tankar och förståelse av det hela.
När Gurli läste dem noterade hon också en paus omkring åren 1914 och 1915. Att det inte finns så mycket skrivet från den tiden.
- Antagligen för att Hilma målade sina altarmålningar då, säger Gurli.
- I Hilmas konst har det andliga tagit gestalt och De Högas uppgift var att visa att det är möjligt för oss att ha kontakt med andliga dimensioner. Att människan kan samarbeta med dem.
- Och det är ju en svår insikt om det är så, säger Gurli. Det kastar omkull mycket av det vi annars tror på.
Samtidigt finns det en viss kontrast mellan en osynlig, andlig värld och det faktum att vi finns här på jorden i våra fysiska kroppar. Därför måste allting också gå genom oss själva, menar Gurli.
- De djupaste gåtorna är ingen kunskap som vi bara kan hämta utifrån. Vi finns ju i den materiella världen och måste kunna existera här. Det ger oss ett ansvar också. Både för det vi gör här på jorden och för vår inre utveckling.
- Men alla mänskor är ju på olika platser i sina liv och De Höga dömer ingen. I de här skrifterna vill de istället hjälpa människan till en större frihet.
Kunskapen ska göra er fria. Om ni vet, så behöver ni inte heller vara bundna och rädda.
De Höga
Att vi lever här på jorden utan facit har också sin poäng, tror Gurli.
- För om vi har facit. Vad skulle vi då göra här? Här i materien måste vi gå vägen och söka den på nytt.