Artikeln är över 5 år gammal

Sjukhusdirektör: Läget och språket borde avgöra Raseborgs sjukhus framtid

Henkilökuva
Sjukhusdirektör Gabi Erroll hoppas den plan hon har varit med och arbetat fram ska rädda samjouren vid Raseborgs sjukhus. Bild: Mikko Koski/Yle.fi

Raseborgs sjukhus kan inte rå för hur mycket specialistvård västnylänningarna använder. Men det geografiska läget och språkaspekten innebär att samjouren vid sjukhuset bör bevaras, anser sjukhusdirektör Gabi Erroll.

Raseborgs sjukhus kan enbart spara pengar genom att omvandla en del av den specialiserade sjukvårdens platser till vårdplatser inom primärvården.

Ingalunda springer jag som direktör omkring på stadens gator och torg och fångar patienter med en håv

Gabi Erroll, direktör för Raseborgs sjukhus

Sjukhuset kan däremot inte påverka det faktum att västnylänningarna är relativt gamla och därför har ett stort vårdbehov, säger Gabi Erroll som är sjukhusdirektör vid Raseborgs sjukhus.

Därför är det orättvist att sjukhuset ska belastas för att västnylänningarna behöver specialiserad sjukvård, säger hon.

- Ingalunda springer jag som direktör omkring på stadens gator och torg och fångar patienter med en håv. Till specialistvården kommer du enbart men en remiss från primärsjukvården eller via jouren.

Specialistvården ges dessutom inte nödvändigtvis vid Raseborgs sjukhus, utan kan lika väl ske vid Jorvs eller Lojo sjukhus, poängterar Erroll.

Kraven på att sjukhuset borde omorganiseras har funnits i flera års tid.

En stor orsak är att specialistvården i Raseborg och Hangö är betydligt dyrare än i andra kommuner inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

I juni förespråkade HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi att samjouren vid Raseborgs sjukhus läggs ner. Motiveringen var att samjouren har svårt att hitta anestesiläkare.

Riskfyllt med långa avstånd

Gabi Erroll är en av de tjänstemän som under höstens lopp har arbetat fram ett förslag till hur verksamheten vid Raseborgs sjukhus kunde se ut i framtiden.

Styrelsen vid HUS fattar det slutgiltiga beslutet den 23 mars.

Arbetsgruppens förslag att samjouren ska bevaras är enhälligt och det borde ha en stor betydelse när styrelsen fattar sitt beslut, säger Erroll.

- Om jag var beredande tjänstemannen eller satt i styrelsen skulle jag tycka att tjänstemannaarbetet, där vi alla har varit eniga, rimligtvis skulle väga ganska tungt.

Ekenäs sjukhus sett från baksidan med en skylt i förgrunden
Jouren är viktig för sjukhuset, understryker arbetsgruppen. Bild: YLE / Linus Westerlund

En faktor som talar för en jour dygnet runt är det geografiska läget: det blir väldigt långt för en Hangöbo att köra till Lojo sjukhus och det innebär en hel del risker.

En annan faktor är språkaspekten: väldigt många västnylänningar pratar svenska och vid jouren vid Raseborg sjukhus garanteras en tvåspråkig vård.

Videor på sociala medier ska locka nya läkare

Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi har flera gånger poängterat att invånarunderlaget i Västnyland är för litet för att upprätthålla Raseborgs sjukhus. Ett annat problem som sjukhuset tampas med är att rekrytera läkare.

För att råda bot på läkarbristen har Raseborgs sjukhus börjat använda sig av nya marknadsföringskanaler på sociala medier.

Sjukhuset har också låtit trycka upp nya broschyrer för att locka flera läkare att söka sig till Ekenäs.

Eftersom Esbo blir väldigt starkt så skulle det vara vettigt för oss tvåspråkiga, små kommuner att gadda oss samman och i förväg trygga en stark tvåspråkig enhet

Gabi Erroll tycker de små svenska kommunerna ska förbereda sig inför social- och hälsovårdsreformen

Om samjouren försvann skulle det också bli ännu svårare för primärvården att rekrytera läkare, säger Gabi Erroll.

- Jag tror uppriktigt att läkarkåren skulle söka sig till intressantare arbetsplatser och den konsultationsmöjlighet som vi har i dag skulle bli svårare.

Vårdavdelning är billigare än sjukhusets vårdplatser

Det förslag i rapporten som sparar pengar är att omvandla en del av sjukhusets sängplatser till en vårdavdelning inom primärvården.

I praktiken är det tänkt att den lokal där den invärtesmedicinska avdelningen finns i dag skulle kunna bli en vårdavdelning i stället.

- På det sättet kunde avdelningen också betjäna Ingå, som i dag inte har en vårdavdelning alls, utan köper tjänster enligt behov, säger Gabi Erroll.

Förslaget skulle spara pengar eftersom en primärvårdsavdelning inte kostar lika mycket som en specialistvårdsenhet.

- HUS har en tämligen tung byråkrati som belastar all specialistvård i Nyland, konstaterar, Gabi Erroll.

En central för social- och hälsovården ska värna om svenskan

I sin rapport föreslår tjänstemännen också att det skapas en lokal social- och vårdcentral för både primärvårdens och specialistvårdens läkartjänster vid sjukhusområdet i Ekenäs.

Centralen är en slags uppgraderad vårdcentral där det finns möjlighet att konsultera specialistvården.

Orsaken till det här förslaget är att bädda inför social- och hälsovårdsreformen. Enligt den nuvarande planen delas Nyland in i fem självstyrande områden.

Ett papper med texten "Sote tulee, oletko valmis?" fasttejpad på en lyktstolpe i Helsingfors.
Kommunerna förbereder sig för social- och hälsovårdsreformen, som på finska kallas för sote. För Nylands del är det klart att det blir fem vårdområden. Bild: Yle/Freddi Wahlström

Eftersom de västnyländska kommunerna finns inom samma område som Esbo är man rädd att försvinna i mängden.

- Eftersom Esbo blir väldigt starkt så skulle det vara vettigt för oss tvåspråkiga, små kommuner att gadda oss samman och i förväg trygga en stark tvåspråkig enhet så att allt inte slukas upp i Esbo när det beger sig, säger Gabi Erroll.

Enligt förslaget skulle vårdcentralerna i Ingå, Hangö och eventuellt Karis bli så kallade satellitmottagningar. Erroll försäkrar att det här inte skulle innebära några praktiska förändringar vid mottagningarna.

- Där finns helt vanlig läkarmottagning. Men administrativt skulle de höra till samma pott.

Artikeln bygger på en intervju som Veronica Montén har gjort.