Artikeln är över 5 år gammal

Brådska och bristande övervakning - det här antas vara de främsta orsakerna till att offentliga byggnader får fuktskador och andra problem

Gul isolering på väggarna på en byggarbetsplats.
Så här såg de icke intäckta ytterväggarna ut när Psykehuset, ett psykiatricentrum i anslutning till Raseborgs sjukhus i Ekenäs byggdes. Bilden är från slutet av december 2016. Bild: Yle/Christoffer Westerlund

När kommuner begär in anbud för olika byggprojekt drar upphandlingsprocessen ofta ut på tiden. I slutändan blir det bråttom att få allt färdigt. Efter några år kan det hända att de första byggmissarna uppdagas.

Så sent som i slutet av januari upptäcktes ett vattenläckage i nya Hagahemmet i Gammelboda i Ekenäs.

Det är Capman Capital som äger fastigheten. Vårdbolaget Esperi Care hyr Gammelbodafastigheten och Raseborgs stad hyr i sin tur byggnaden av Esperi Care.

Vattenläckan upptäcktes drygt en vecka efter att invånarna från det tidigare Hagahemmet hade flyttat in. Byggnaden i Gammelboda blev klar för två år sedan.

En man i gul väst utanför en vit byggnad där det står Esperi.
Nya Hagahemmet har också fått kritik för att det inte finns förråd där man kunde förvara till exemepel större partier med blöjor. Bild: Nicole Hjelt / Yle

I servicehuset Lönneberga i Ingå har man märkt att de flesta av badrummen är fuktskadade. Huset är från 2012.

De äldre som bor i Lönneberga måste flytta ut medan badrummen renoveras. Det här berättade vi också om i slutet av januari.

Det här är några exempel på offentliga byggnader med fel som skett i samband med att man byggt dem. Söker vi längre bak i våra nyhetsrapporteringar hittar vi flera.

Tidsbrist eller tidsoptimism?

- Felen kan delvis bero på att det är så bråttom. Man hinner inte låta saker och ting torka ordentligt utan man bara fortsätter, säger Satu Wigren, upphandlingschef i Raseborg.

En kvinna med kort, gråsprängt hår i ett kontor. En hylla med mappar i bakgrunden.
Satu Wigren har lång erfarenhet av upphandlingar. Inte bara för Raseborg utan också för Hangö eftersom de två städerna har en gemensam upphandlingsenhet. Bild: Yle / Tiina Grönroos

Satu Wigren har hand om upphandlingar som görs med olika entreprenörer. Hon säger att det ofta är beställaren, i hennes fall kommunerna, som har mest bråttom med att få ett byggprojekt färdigt.

- Man ska ha bygget färdigt inom en viss tid och så startar man kanske projektet lite väl sent, säger Satu Wigren.

En orsak till att det blir bråttom på slutet är att upphandlingsprocessen drar ut på tiden.

Det mest optimala vore om man kunde bygga under sommarhalvåret, men då är många byggföretag bokade. Att bygga vintertid är mer utmanande med regn, snö och fukt.

Brister i övervakningen?

- Klart att det kan finnas andra orsaker, men det här brukar vara de vanligaste, säger Satu Wigren och tillägger att varje bygge ska ha övervakare som ser till att varje moment görs rätt och ordentligt.

Byggnadsövervakningen är också en tjänst som Raseborgs stad köper.

- Hur duktiga de sen är och hur mycket man märker är en annan sak. De (byggnadsövervakarna) har kanske också bråttom och det är brist på yrkesutbildat folk, säger upphandlingschef Satu Wigren.

Vems är felet när offentliga byggnader får fuktproblem och andra skador? Så här upphandlingschef Satu Wigren, Raseborg och Hangö

Brist på planerare och konstruktörer

Bristen på yrkesutbildat folk märks bland annat i Yrkeshögskolan Novia där blivande ingenjörer och byggmästare rekryteras till olika planeringsbyråer och byggföretag redan under studietiden.

-Det är ett positivt problem, säger lektor Mats Lindholm som kan stoltsera med att ingen av hans studerande har blivit utan jobb efter slutförd examen.

Det blir kvar fukt från byggnadstiden och sedan drar man på andra material, som plastmattor

Ninni Timola, studerar till ingenjör

Men vad säger unga, blivande byggplanerare och -konstruktörer om vad som kan vara orsaken till att många offentliga byggnader tampas med olika skador och problem?

rekryteringsmässa i en skola
Novia utbildar byggmästare i Raseborg och ingenjörer i byggnads- och samhällsteknik i både Raseborg och Vasa. Bild: Yle / Tiina Grönroos

- Nog kan det vara brådska. Det blir kvar fukt från byggnadstiden och sedan drar man på andra material, som plastmattor. Då kapslas fukten in och blir problem, säger Ninni Timola som studerar till ingenjör.

- Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är mängden problem som har ökat utan man är mera vaken och följer mera med i dag, säger blivande byggmästare och ingenjör Mattias Simberg.

Det att vi har blivit mer medvetna om luften vi andas inomhus är enligt Mattias Simberg en bra utveckling.

Men nog är det vårt ansvar, som blivande ingenjörer och byggmästare att se till att vår del utförs rätt

Mattias Simberg, studerar till byggmästare och ingenjör

- Sedan när vi kommer till orsaken så beror det nog på brådskan, både i planeringsskedet och i byggnadsskedet, tillägger Mattias Simberg.

Han funderar också på vems ansvar det sist och slutligen är när också beställaren har en himla brådska med att allt ska vara färdigt inom en viss tidtabell.

Speciellt om man som entreprenör vet att det kan medföra problem.

- Men nog är det vårt ansvar, som blivande ingenjörer och byggmästare att se till att vår del utförs rätt, säger Mattias Simberg.

- Kan man kanske planera processen bättre, se till att allt material hålls torrt. Byggplatsen måste också planeras bättre och förpackningar ska inte öppnas så att innehållet blir vått. Det ska i förväg finnas tillräckligt med utrymme för att förvara material, säger Ninni Timola.

Vems fel är det när nybyggda hus får mögel eller andra stora skador? Studerande och lärare vid Yrkeshögskolan Novia

Viktigt att prata med alla som deltar i ett bygge

Mats Lindholm, lektor vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs är långt inne på samma linje som Timola och Simberg.

Han tror inte att det nödvändigtvis byggs sämre i dag, jämfört med förr i tiden.

En man med glasögon och blå tröja. Bakom en vit skoltavla med matematiska formler
Mats Lindholm har utbildat byggmästare och ingenjörer i långt över tio år. Bild: Yle / Tiina Grönroos

- Tidigare förbisåg man kanske problemen, men i dag lyfts de genast upp. Då kan felen åtgärdas snabbare och skadan hinner kanske inte bli så stor, säger Mats Lindholm.

- Men samtidigt ska vi komma ihåg att varje fel är ett fel för mycket, säger Mats Lindholm.

Mats Lindholm säger att det saknas förståelse för att god planering och byggande tar tid. Beställaren har ofta för stram tidtabell och då kan det i förlängningen uppstå dyra problem.

Man ska verkligen nå ut till alla som förverkligar byggprojektet

lektor Mats Lindholm om kommunikationens betydelse

Att prata och gå genom olika detaljer är också väldigt viktigt under hela byggnadsprojektet.

Mats Lindholm tar upp kommunikationen mellan arkitekt och ingenjör, där det är viktigt att man respekterar varandras arbete och också kan diskutera vad som är möjligt att genomföra och vilka utmaningarna är.

Vidare ska man också hålla upp kommunikationen mellan planeringsbord och byggarbetsplats.

- Vi besökte nyligen Tripla (nytt köpcentrum i Böle i Helsingfors) och om jag minns rätt var det tusen anställda med 95 olika nationaliteter på jobb samtidigt. Det lyfter fram utmaningen för alla som leder ett sådant jobb. Man ska verkligen nå ut till alla som förverkligar byggprojektet, säger Mats Lindholm.

Husägaren har också ansvar

Mats Lindholm vill också lyfta fram det ansvar som varje husägare har, också vad gäller offentliga byggnader.

- Det gäller att hålla ventilationen i skick och underhålla ventilationsaggregatet. Det här kan vara problemet i många äldre skolor, säger Mats Lindholm.

-Eller sedan så enkla saker att man har städat med för aggressiva kemikalier vilket har gjort att det har börjat pyra i golvlister av diverse olika, knepiga bakterier, säger Mats Lindholm.

Varför får nybyggda hus alla möjliga fel inom några år och vems är ansvaret? Lektor Mats Lindholm, Yrkeshögskolan Novia

Priset avgör inte alltid

Från yrkeshögskolan Novia återvänder vi till nyrenoverade Raseborgs stadshus, som finns i gamla Ekåsens sjukhusfastighet.

En kort tid efter att stadens personal hade flyttat in, drabbades för övrigt ekonomikontoret av en mindre vattenläcka. Det här som en liten bisats som hänför sig till ämnet.

En stor stenbyggnad som är Raseborgs stadshus.
Nuvarande Raseborgs stadshus finns i före detta Ekåsens sjukhus. Huvudbyggnaden är från 1930. Bild: Marica Hildén / Yle

Stämmer det som folk säger, det vill säga att det alltid är det billigaste anbudet som vinner vid en offentlig upphandling och att mindre, lokala företag inte har en chans eftersom de inte kan pressa ner priserna lika mycket som de stora?

Nej, säger upphandlingschef Satu Wigren.

- Vi ställer nog krav på företaget och de anställda vid våra upphandlingar. Vi har vissa kompetenskrav och kriterier som ska uppfyllas. Efter det är det priset som avgör, säger Satu Wigren

Allmänna avtalsvillkor och ansvarsfrågan

Det finns helt tydliga, allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader. Här står det om ansvar, men också mycket annat viktigt som har med byggkontrakt att göra.

- Vid byggentreprenader tillämpar vi de allmänna villkoren,YSE 1998. (guiden på finska) Där sägs det väldigt klart vem som bär ansvar för vad. Entreprenören har ansvar för garantitiden som vanligtvis är två år. För icke synliga fel, som kan uppdagas under en längre tid, har entreprenören ansvar i tio år, säger Satu Wigren.

Det största ansvaret ligger som sagt hos entreprenören.

- Men nog har man som beställare också skyldighet att övervaka att man får det som man har beställt, förtydligar Satu Wigren.

Om till exempel taket läcker inom två år är det entreprenören som har skyldighet att reparera skadorna, men för hyresgästen Raseborg stad i fallet Gammelboda, medför det också en hel del olägenheter.

I synnerhet för vårdpersonal och de invånare som bor där.