De otypiska anställningarna ökar: deltidsjobb, snuttjobb, hyrd arbetskraft eller jobb för olika arbetsgivare samtidigt. Många av de här arbetstagarna är tvungna att sköta sina sjukdomar på hälsostationen eller privat, för att de inte får gå till företagsläkaren.
I statistiken ser det fint ut. Närmare 1,9 miljoner arbetstagare i Finland hade företagshälsovård år 2017 enligt Folkpensionsanstalten.
Inte så konstigt. Förebyggande företagshälsovård, till exempel hälsokontroll är lagstadgad. Den ska arbetsgivare ordna.
- Den lagstadgade hälsovården finns det lag på att måste ordnas, men den är kanske för snuttjobbare i praktiken minimal om ens befintlig, säger Lena Meyer, kvalitéts- och servicechef för det kommunala affärsverket Företagshälsan Helsingfors.
Ytterligare kan varje arbetsgivare frivilligt erbjuda personalen företagsläkarservice och sjukvård.
Finlands Näringsliv EK och Arbetshälsoinstitutet uppger att de flesta arbetsgivare erbjuder den bonusen till sin personal.
Så vad är då problemet?
Otypiska arbeten ökar
Det som få öppet vill tala om är att i praktiken har en tudelning börjat smyga sig in på arbetsplatserna.
- Vi vet nog i dagens läge, eftersom så kallade otypiska anställningar och företagsverksamhet har ökat att det finns en risk att vissa faller emellan (stolarna) och inte har tillgång till den företagshälsovård som de borde ha. Det här borde man se närmare på, säger Eva Helaskoski, direktör och överläkare för Enheten för arbetshälsa på Arbetshälsoinstitutet.
Tudelningen beror på ojämlik behandling, som i sin tur bestäms av hurdant arbetsavtal du har i din ficka.
Ingen av de myndigheter Svenska Yle har talat med – Folkpensionsanstalten, Arbets- Social- och hälsovårdsministerierna, Statistikcentralen, Arbetshälsoinstitutet eller Finlands Näringsliv EK – vet hur många arbetstagarna är som inte får samma tillgång till företagsläkarbesök på samma sätt som den övriga personalen, trorts att de alla jobbar för samma arbetsgivare.
På Statistikcentralen ser man trenden att de som jobbar i otypiska anställningar ökar. Senast hade över 100 000 så kallade nollavtal som inte ens garanterar dem arbetstimmar. Deltidsjobben ökar och också de som sysselsätter sig själv.
Hälsostation eller gå privat
I Helsingfors stad finns 40 000 anställda. Alla som har minst fjorton arbetsimmar i veckan (för lärare gäller tio timmar i veckan) kan när de blir sjuka använda sig av Företagshälsan Helsingfors, ett kommunalt affärsverk som ger de anställda företagshälsovårdstjänster, säger Meyer.
Hon säger att företagshälsovården för en direkt dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Företagshälsovården har mycket know how om arbetslivet. Den kunskapen finns inte direkt i den kommunala hälsovården på hälsostationerna.
Meyer säger att på hälsostationen sköter man människan i den kontext som hen kommer dit, medan företagshälsovårdens kontext är arbetslivet och arbetslivets krav och utmaningar.
- Förkylningar, feber och vanliga åkommor kan ju skötas hos vilken producent som helst, men det som är arbetsrelaterat och som påverkar arbetsförmågan borde vara i företagshälsovårdens händer.
- Ifall man blir utan arbetsplatshälsovård och har problem med sin arbetsförmåga finns risk att man blir utanför. Då måste man vara aktiv och kunna söka upp den kommunala hälsocentralen eller den privata sidan, som ju kräver pengar, säger Meyer.
Stor utmaning för primärvården
Ju fler av dem som jobbar i otypiska anställningar och inte har rätt att gå till företagsläkaren när de blir sjuka, desto större tryck skapas på den kommunala sjukvården och de redan långa väntetiderna.
- Vi vet ju att resurserna inte räcker nu heller. Hur ska de räcka sen, frågar sig Meyer.
- Visst, om patientmängden ökar ytterligare från vad den är i dagens läge, när en stor del av den arbetsföra befolkningen använder företagshälsovården, så visst är det en stor utmaning för primärvården, säger Helaskoski.
Skulle de som hittills har använt sig av företagshälsovårdens sjukvård landa i den kommunala primärvården skulle det bli en stor skräll.
Senast rörde det sig om cirka 4,4 miljoner företagsläkarbesök när FPA kompenserade arbetsgivare för deras utgifter för sjukvård. Summan FPA utbetalade till arbetsgivarna översteg 400 miljoner euro.
Ovisshet om vart vårdreformer leder
På Social- och hälsovårdministeriet är man på det klara med att arbetslivet för allt fler följer snarare otypiska än typiska mönster.
Kristiina Mukala, specialist i företagshälsovård och i arbetsmedicin vid SHM lyfter fram arbetsavtalslagen och att arbetstagare borde bemötas jämlikt redan nu: om arbetsgivare erbjuder sina arbetstagare sjukvård, borde man erbjuda den på samma villkor åt alla.
De politiska partierna har fört diskussioner om ojämlikheten, men någon lösning har man inte kommit fram till, säger Kristiina Mukala.
Regeringens reform av social- och hälsovården förväntas förbättra primärvårdens service och snabbhet.
Medan den reformen ännu låter vänta på sig trädde en annan reform som hör i hop med sjukvård i kraft vid årsskiftet. FPA ändrade praxis hur arbetsgivare ersätts för företagshälsovården de ordnar.
I korthet går förändringen ut på att arbetsgivare jämfört med tidigare kan få en större del av utgifterna ersatta av FPA, i fall de lägger mer av verksamheten på den förebyggande företagshälsovården.
Både Arbetshälsoinstitutet och SHM säger att det är för tidigt att sia om reformen leder till att arbetsgivare vill banta ner sjukvården inom företagshälsovården.
- Hur det kommer att påverka sjukvården återstår att se, men fortfarande anser vi att sjukvården inom företagshälsovården också har sin plats, säger Eva Helaskoski.
10.2. kl.10.00 Specificering: Antalet arbetsstimmar, som är villkor för att erhålla hälso- och sjukvårdsstjänster av Företagshälsan Helsingfors är minst 14 timmar för anställda (10 arbetstimmar för lärare).