Vintern har varit ovanligt mild. Det har varit mindre kul med tanke på vintersport och har kanske väckt en del oro för klimatet. Men många husägare har fått betydligt lägre elräkningar än normalt.
Caruna uppger att elöverföringen sjönk med 16 procent för bolaget i januari i år jämfört med förra året. På Kimitoön har den milda vintern varit en dålig affär, där har snöröjningsavtalet stått sig dyrt.
- Vi betalar cirka 118 000 euro för vinterunderhåll på byggfastigheter, detaljplanevägar och vägar för gång- och cykeltrafik. Vi får kanske börja fundera på något annat typ av avtal i framtiden, säger kommunens fastighets- och infrachef Jonas Pomren.
I Pargas stad är man ändå nöjd med det milda vädret just med tanke på kostnaderna för vinterunderhållet.
Staden har delvis egen personal som sköter vinterunderhållet. Vid behov anlitas utomstående entreprenörer som får betalat enligt prestation.
- Man får vara glad över den milda vintern. Förra året sprack budgeten redan i mars och slutade på minus 51 000 euro för 2019, säger Stefan Illman som är underhållsingengör i Pargas.
I år har staden inte behövt ploga alls och entreprenören har saltat huvudvägarna 16 gånger. Stadens personal har främst varit upptagen med att köra ut material och reparera grusvägar.
En tredjedels kapacitet
Det kommunalt ägda fjärrvärmeverket i Dalsbruk går på låg kapacitet just nu. I januari månad i år har energiförsäljningen varit 25 procent lägre än under samma period förra året och det har gått åt drygt 1 000 kubikmeter mindre flis än normalt.
- Februari verkar också bli likadan som januari. men vädret kan vi inte påverka. I Dalsbruk har vi 33 kunder anslutna till fjärrvärmenätet, men det skulle det finnas kapacitet för fler, säger bolagets VD Raimo Parikka.
Fjärrvärmeverket i Dalsbruk invigdes 2012 och i dag är drygt 30 fastigheter anslutna till systemet. Många större fastigheter som ämbetshuset, hälsocentralen och skolorna ägs av kommunen, och även fabriken på valsverksholmen var en stor kund.
Anläggningen ägs av det kommunalt ägda bolaget Kimitoöns värme som investerade över tre miljoner euro i fjärrvärmeverket. NTM-centralen beviljade projektet ett energistöd som betalade 20 procent av kostnaden.
Fjärrvärmen är stabil och pålitlig
Bo Pomren som sköter driften i fjärrvärmeanläggingarna i Kimito och Dalsbruk, säger att fjärrvärme med flis förtjänar ett bättre rykte.
- Det är ju dels det här med cirkulär ekonomi, mycket av fliset kommer ju från Kimitoön och det skapar arbetsplatser på orten. Vad gäller koldioxiden har jag förstått att utsläppen är så gott som noll, säger Pomren.
Dessutom är priset stabilt. På fem år har priset höjts en gång medan prisutvecklingen för el ser helt annorlunda ut. Anläggningen i Dalsbruk har en kapacitet på tre megawatt, medan värmeverket i Kimito är mindre.
- Egentligen borde de båda värmeverken byta plats. I Kimito går den på full effekt medan vi bara utnyttjar ungefär en tredjedels kapacitet här, säger Pomren.