Migrationsverket upptäckte olika kvalitetsbrister i tio beslut, varav de flesta hade fattats 2016–2017.
Efter att Finland i november fick en fällande dom i Europeiska människorättsdomstolen inledde Migrationsverket en granskning av sina asylbeslut.
Av de sammanlagt 319 asylbeslut som vunnit laga kraft, hade 309, eller 97 procent, behandlats på det sätt som Europeiska människorättsdomstolens avgörande förutsätter, uppger Migrationsverket.
Väsentliga brister upptäcktes i tio asylbeslut, varav de flesta hade fattats åren 2016–2017. Personerna har uppmanats lämna in en ny asylansökan.
– Alla tio personer som de bristfälliga besluten gäller är kvar i Finland, säger Tirsa Forssell, direktör för juridisk service och landinformation vid Migrationsverket.
– Bland dem fanns irakier, afghaner, somalier och några från Kongo, berättar Forssell.
– De brister som upptäcktes vid granskningen skärskådades. Vårt fokus låg inte bara på de fall som var identiska med fallet som domstolens avgörande handlade om, utan sådana sökanden vars beslut innehöll väsentliga brister fick en uppmaning att lämna in en ny ansökan, säger Antti Lehtinen, chef för Migrationsverkets asylenhet, i ett pressmeddelande.
Tirsa Forssell motiverar valet att göra en intern granskning med att det är mycket svårt att göra en riskanalys.
– Det finns egentligen inte någon utomstående som kunde göra en granskning med den tidtabell som vi hade.
– Det är inte lätt att göra en riskanalys. Det svåraste i asylrätten är riskanalys, att avgöra om det finns en risk i framtiden för att en person ska utsättas för förföljelse i framtiden om hen återsänds till sitt hemland.
Forssell berättar att migrationsverket har ett välfungerande samarbete med UNHCR och har diskuterat med dem om de kan göra en kvalitetskontroll av bedömningen av riskanalysen i Migris nya asylbeslut.
Ska vidareutveckla sin verksamhet
Finland prickades i Europeiska människorättsdomstolen för fallet där en irakier i december 2017 nekades asyl och skickades tillbaka till Irak. Tre veckor senare sköts mannen ihjäl.
Enligt människorättsdomstolen bröt Finland mot artikel två och tre i europeiska människorättskonventionen, det vill säga punkterna som handlar om rätt till liv och förbud mot tortyr.
I sitt avgörande fäste domstolen särskild uppmärksamhet vid att de finländska myndigheterna inte hade bedömt framtida hot på ett korrekt sätt.
Migrationsverket meddelar att man kommer att utveckla verksamheten så att den tar i beaktande domstolens avgörande. I fortsättningen kommer man bland annat att ändra uppbyggnaden av asylbesluten så att riskbedömningen av framtida hot blir ett eget avsnitt i beslutet.
Man kommer att också utveckla rutinerna som gäller handläggningen av nya ansökningar för att säkerställa att en asylsökande, som är i behov av internationellt skydd, identifieras i alla situationer.