Vid en brand är det svårt att koppla ur elen ur en solpanel och räddningsverket har inga enhetliga föreskrifter för hur de ska hanteras.
Räddningsverket har tvingats leva och arbeta med en okänd riskfaktor. Det finns inga nationella säkerhetsföreskrifter för hur man ska agera i en brand där solpaneler finns på byggnadens tak.
För varje år har uppdrag där solpaneler är involverade ökat. År 2018 hade räddningsverket i Finland åtta sådana räddningsuppdrag.
- Elen i solpanelerna och vattnet som används vid släckningsarbetet är en dålig kombination och det borde tas i beaktande under släckningsarbetet, säger specialutredare Marko Hassinen på Räddningsinstitutet.
Han är inte speciellt oroad över att stora solkraftverk har byggts i samband med industribyggnader eller shoppingcenter. Han är däremot oroad över de installationer som finns på egnahemshus.
- Även om stora aktörer har stora kraftverk och stora spänningar, har de även säkerhetsorganisationer- och mekanismer samt expertis. Jag är oroad över gör-det-själv-installationer i egnahemshus, där man nödvändigtvis inte använt sig av professionella elinstallatörer.
Själva solpanelen är inte särskilt brandfarlig, men kablar, möjliga batterier och övrig elapparatur kan vara känsliga.
Dessutom producerar solpanelen el så länge solen skiner på den. Så i en räddningssituation är det viktigt att få panelerna ur bruk, så att ingen för en elstöt.
På räddningsinstitutet har man testat ifall elproduktionen i panelerna kunde avbrytas med att täcka dem med en presenning eller med en sprutbar massa. Av den gummiliknande massan har man bra erfarenheter.
Stadshuset i Karleby har fått splitternya paneler och specifika föreskrifter
Elunderhållsteknikern Thomas Näse och brandmästaren Juuso Hagqvist går runt på stadshusets tak i Karleby. Männen undersöker solpanelerna som installerades på taket för några månader sedan.
Allt som allt finns 195 paneler och kraftverket producerar 52 000 kWh per år. Panelerna sträcker sig över ett areal på 600 kvadrat.
För räddningsverket är stadshuset ett ganska enkelt objekt. Trots att det finns relativt många paneler, finns även tekniken och installationerna dokumenterade.
- All extra information är positivt, men vi har inte alltid tid att fördjupa oss i alltför specifika rapporter. Grundritningar och scheman är bra att ha till hands, konstaterar Hagqvist.
För räddningspersonalen skulle det vara bra om man kunde bekanta sig med stora objekt på förhand. I Finland finns inga förordningar eller officiella krav på sådana inspektioner.
I Karleby är en inspektionsrunda för räddningspersonalen på stadshusets tak under planering.
Räddningspersonalens arbete kan underlättas
Ägaren till solpanelerna kan med några enkla knep minska farorna och underlätta räddningspersonalens arbete.
Specialutredaren Marko Hassinen ger som tips att ett PV, det vill säga ett photovoltaics-klistermärke kan fästas i byggnadens elskåp. Det berättar att man använder sig av solenergiteknik i byggnaden.
Man kan även redan under nödsamtalet berätta att byggnaden där det brinner har solpaneler.
- Då vet räddningspersonalen att ta ett tillräckligt långt säkerhetsavstånd då de släcker elden med vatten. De kan också fundera på hur elen kan kopplas ur panelerna.
På Mellersta Österbottens räddningsverk har man endast på teorinivå bekantat sig med ett fiktivt scenario där solpaneler är involverade i en brand.
Den här texten är en översättning av artikeln Sähkö tekee aurinkopaneelista tulipalossa vaarallisen – erityisesti tee-se-itse -asennukset huolestuttavat skriven av Heini Holopainen för Yle Kokkola. Översättning till svenska av Juho Teir, Yle Österbotten.