Kårkulla samkommuns ekonomiska belastning på kommuner har under det senaste året fått uppmärksamhet runt omkring i Svenskfinland.
I Österbotten funderar kommuner på att lämna Kårkulla, delvis av ekonomiska skäl. Även i Västnyland har flera kommuner varit missnöjda med samkommunens prissättning.
Service för personer med funktionsnedsättning är lagstadgad och kommuner är mer eller mindre tvungna att godkänna priset för den.
Motståndet mot samkommunen, som upprätthålls av alla svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland, har ändå inte fått fotfäste i Sibbo, Borgå eller Lovisa.
Högre kostnader men inga andra alternativ i Sibbo
På Sibbo kommun påpekar social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko att samkommunerna vanligtvis budgeterar mer än en vanlig kommun har möjlighet att göra.
– Om vi tänker på budgetökningen från år till år är den ofta större inom samkommuner. Det gäller inte enbart Kårkulla utan samkommuner över lag.
Det här är Sibbo kommun inte speciellt positivt inställd till.
– Vi tycker inte om det, säger Kokko.
Samtidigt frågar hon sig varför serviceproducenterna inte skulle kunna ha samma linje som kommunerna.
– Om kommunens budget till exempel ökar med en procent borde samkommunen kunna klara sig med samma ökning.
Trots det här har Sibbo ändå inte funderat på andra alternativ till samkommunen Kårkulla.
– Det har vi inte eftersom vi för tillfället inte känner till hemskt många andra alternativ.
Den svenska servicen för personer med funktionsnedsättning är ändå inget Sibbo kommun ifrågasätter.
– Det är viktigt att någon producerar servicen för dem också på svenska. Sibbo har trots allt en grupp personer med funktionsnedsättning vars modersmål är svenska.
Kårkulla en gedigen samarbetspartner för Borgå
I Borgå har staden heller inte funderat på andra alternativ till Kårkulla.
– Så vitt jag vet har inga sådana diskussioner förts, säger servicechef Leila Eklöv.
Tvärtom lyfter hon fram Kårkulla samkommun som en gedigen samarbetspartner för Borgå stad.
– Kårkulla har en central ställning och vi har ett tätt och fungerande samarbete med dem.
Samkommunens ekonomiska belastning är heller inget Eklöv har desto större anmärkningar på.
– Det är en svår fråga i och med att handlar om personer med ett servicebehov som vi måste svara på.
Den ekonomiska belastningen Kårkulla utgör är inte speciell i jämförelse med andra serviceproducenter, påpekar Eklöv.
Det är dessutom fritt fram för den berörda klienten att välja en annan, privat, serviceproducent, om en sådan önskan finns.
– Klientens behov utreds individuellt och så funderar vi på vilka alternativ det finns tillsammans med klienten.
Andra alternativ skulle bli dyrare i Lovisa
Även i Lovisa ser staden Kårkulla som en viktig aktör.
– Lovisa stad anser det jätteviktigt med de språkliga rättigheterna, att vi servar våra klienter, säger Johnny Haataja som är ledande socialarbetare inom vuxensocialt arbete på staden.
Lovisa har ganska många svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och behöver helt enkelt Kårkullas tjänster för att kunna fullfölja sin plikt gentemot dem.
Visst är Kårkullas ekonomiska belastning på staden ganska stor, medger Haataja, men det är trots allt det bästa alternativet.
– Även om vi skulle välja andra mer finskspråkiga alternativ skulle det kosta oss mer.
Den nuvarande ekonomiska belastningen tycker Haataja är befogad.
– Det är den eftersom servicen är lagstadgad. Vi inte har andra alternativ än Kårkulla och vi är nöjda med deras tjänster.
23.4.2020 klockan 13.29: artikeln uppdaterades: ett felaktigt stycke raderades.