Sverige införde flygskatt i april 2018 och i fjol minskade inrikesflygresorna med 9 procent. Coronaviruset försvårar flygbranschens läge samtidigt som fler svenskar väljer att avstå från flygandet helt, och tågresorna slår alla tiders rekord.
När antalet flygresor bara ökar i Finland och globalt, ser Sverige helt motsatt trend: svenskarna flyger allt mindre, visar nu också Transportstyrelsens siffror för hela 2019.
Sverige har haft flygskatt sedan april 2018. Jean-Marie Skoglund, sakkunnig på Transportstyrelsen i Sverige, berättar att flygtrafiken haft en oavbruten ökning sedan 2010 som sedan bröts av en nedgång hösten 2017 – alltså redan innan flygskatten infördes.
– Nedgången fortsatte 2018, och 2019 såg vi för första gången en nedgång på 3,5 procent vilket motsvarar 1,4 miljoner passagerare.
Han påpekar att flygtrafiken minskat något ungefär vart tionde år, ofta i samband med ekonomiska avmattningar. Minskningen sedan 2017 har troligen ett samband med både flygskatten och diskussionen kring flygskam i Sverige, men också med att företag av ekonomiska orsaker dragit ner på resandet.
Alla tiders tågsuccé
Det är särskilt inrikesflygen som minskar i Sverige. När det gäller flyg från Arlanda har det skett en minskning på "i stort sett samtliga inrikeslinjer", visar Transportstyrelsens rapport.
Samtidigt upplevde tågtrafiken i Sverige en historisk vändning 2019. Det svenska tågresandet slår alla tiders rekord med 250 miljoner resor per år, mer än någonsin förr.
– Vi vet ju att SJ har ökat på destinationerna Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå. Samtidigt har inrikesflyget minskat rejält till de städerna. Så det finns en konkurrenssituation som är mer uppenbar i Sverige än i Finland, säger Skoglund.
Coronaviruset pressar branschen ytterligare
En stor del av invånarna i både Europa, USA och Kina uppger att de tänker minska på sitt flygande i år, enligt en enkät från Europeiska investeringsbanken EIB.
Ekonomin och det ändrade resebeteende leder i sin tur till att flygbolagen ser över läget noga och lätt ändrar i både rutter och tidtabeller, eller lägger ner linjer helt. Nu står branschen dessutom inför ytterligare utmaningar med coronaviruset.
Det kommer att bli ett mycket tufft år och coronaviruset kommer spä på nedgången
– Jag tror alla destinationer befinner sig i en kartläggning av flygbolagen och att de följer passagerarstatistiken mycket noggrant, månad för månad. Det kommer att bli ett mycket tufft år och den uppkomna situationen med coronaviruset kommer spä på den nedgång som vi fortfarande befinner oss i inom flyget.
Flygskatten är omtvistad också i Sverige
Politiskt är flygskatten i Sverige omdiskuterad och var redan nära att slopas i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag 2018. Regeringen återinförde den ändå redan innan skatten hann avlägsnas.
Kritiken mot skatten har främst bestått av att den slår hårt mot mindre flygplatser och orter i glesbygden där flygbolag annars också drabbas hårt av branschens kris.
Högerpartierna framhäver också att regler om flygskatt borde fattas globalt eller ens på EU-nivå, medan flygbranschen kritiserar skatten för att hindra utvecklingen och hållbarhetsarbetet inom branschen.
Men skatten kritiseras också för att vara för låg. Miljöpartiet skulle gärna höja skatten, som i dag består av max 400 kronor för en längre resa. Vänsterpartiet vill göra skatten progressiv så de som flyger mest betalar mer.
Landet med flygskam och smygflyg
I Sverige myntades ordet flygskam redan 2017 och strax efter kom ordet smygflyga. Det omstridda Instagramkontot Aningslösa influencers skapade debatt 2018 när det hängde ut kändisar som skröt med sina långa resor i sociala medier.
2019 såg flygskammen resultat i flyg- och tågsiffrorna, och 2020 fortsätter diskussionen. Organisationen Vi håller oss på jorden som samlat tusentals medlemmar och spridit sig till också andra länder står senare i år inför en internationell kampanj för att sprida budskapet.
Maja Rosén är grundare till både organisationen och kampanjerna #flygfritt2019 och #flygfritt2020 där folk förbinder sig till ett flygfritt år och glädjer sig åt siffrorna på minskande flygresor.
– Det är inte rimligt att vara mer rädd för att förstöra stämningen än för en klimatkollaps, säger Rosén om hur hon för några år sedan började ställa frågor bland sina bekanta om deras flygresor.
Hon insåg att de flesta inte alls hade reflekterat över sitt flygande.
Det handlar inte om att folk struntar i klimatet, utan om att så många inte insett klimatkrisens allvar och inte heller betydelsen av deras eget agerande
– Ju mer jag arbetar med det här desto mer övertygad blir jag om att det inte handlar om att folk struntar i klimatet, utan det handlar om att så många fortfarande inte insett klimatkrisens allvar och inte heller har förstått betydelsen av deras eget agerande.
Själva flygskatten tror Rosén att är för låg för att påverka folks flygande, men hon såg den som viktig för att få igång debatten om flygandet. Hon påpekar också att det behövs politiska beslut för att nå klimatmålen.
Men för att uppnå de politiska lösningarna behövs det en stark opinion:
– Det blir väldigt tydligt att när fler svenskar går ut med att de kommer sluta flyga påverkar det människor i deras omgivning jättemycket. Vi hade inte sett den här minskningen om det bara vara för flygskatten.
De som ser att andra är beredda att göra något och avstå från något är mer benägna att själva börja tänka om, ser Rosén.
Flygskamsforskning: Framtidsoro, inte skam är orsaken till minskning
I studien Grounded - beyond flygskam som publicerades i december intervjuades svenskar som frivilligt valt att avstå från att flyga. Forskarna slog fast att beslutet att sluta flyga inte alls handlar om skam, utan helt enkelt om ökad kunskap om flygandets klimatpåverkan och om en oro för framtid.
– Å ena sidan kunskap om klimatproblemens allvar som ackumulerats över tid och blivit till en tvingande insikt. Å andra sidan om proportioner: man har insett storleken av flygets utsläpp, skrev professorerna Maria Wolrath Söderberg och Nina Wormbs i en debattartikel i Aftonbladet dagen då studien publicerades.
En flygresa tur-retur till Kanarieöarna släpper ut cirka 1,4 ton, vilket avsevärt ökar på svenskens genomsnittsutsläpp på 10 ton per år
Som exempel nämnde de att en flygresa tur-retur från Stockholm till Kanarieöarna släpper ut cirka 1,4 ton, vilket avsevärt ökar på svenskens genomsnittsutsläpp på omkring 10 ton per år.
Maja Rosén har under sina kampanjer på stan blivit förvånad över hur få som känner till flygresornas påverkan på deras individuella utsläpp. Hon understryker att vill man leva hållbart finns det inget utrymme för flygresor, hur mycket man än vill att det ska finnas det.
– Jag förstår att det blir svårt för många, det är inte helt enkelt. Men vi kan inte använda argumentet "vissa flygresor är oundvikliga" för att försvara allt flygresande.
Nöjesflyga mitt under pågående klimatkris, det är det verkligen ingen som behöver göra.
Genomsnittssvensken (och finländaren) flyger bara en gång om året, men redan det är fem gånger mer än det globala genomsnittet. 80 procent av världens befolkning har aldrig flugit. Den allra största delen av flygresorna i Sverige och Finland är privata resor, inte arbetsresor, och majoriteten av dem är semesterresor.
– Jag kan tycka det är mer rimligt att den som verkligen inte har ett alternativ flyger än att alla vi som inte måste flyga gör det. Nöjesflyga mitt under pågående klimatkris, det är det verkligen ingen som behöver göra.