Manliga ingenjörer tjänar betydligt mer än kvinnliga sjukskötare - trots att de har samma utbildningsnivå. Vårdarfacken har gjort upp en tioårsplan för att få mera jämställda löner, men för att det ska lyckas behövs det både hot och strejk.
Arbetslivsforskare vid Tammerfors universitet har jämfört löner för 35- och 40-åringar inom den mansdominerade teknikbranschen och den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen.
En 40-årig kommunalt anställd ingenjör tjänar 14 000 euro mera om året, än en 40-årig kommunalt anställd sjukskötare.
- Vårdarbetet är inte lika uppskattat. De här siffrorna bevisar igen att det är en lång väg till jämställda löner, säger Satu Ojala, forskardoktor vid Tammerfors universitet.
Ett annat intressant resultat är att vårdarlönerna inom den offentliga sektorn är lite högre än inom den privata sektorn.
Kommunerna har sedan 1990-talet börjat köpa mycket av social- och hälsovården från den privata sektorn. Äldreomsorgen är ett exempel på det här.
- Det kräver tilläggsutredningar, men vi antar att då kommunerna köper tjänster, så håller de kostnaderna nere, och det påverkar vårdarlönerna, säger Ojala.
Långa karriärer inom kommunen ger lite högre löner
Vårdarfacket Tehy har låtit göra motsvarande beräkningar och kommer till samma resultat.
Vårdarlönerna inom privata sektorn är ungefär två procent lägre än inom kommunerna. Men inom kommunerna är också arbetstiden lite kortare och därför räknar Tehys ekonom Ralf Sund med att skillnaden egentligen är fem procent.
- Själva kollektivavtalen är ganska lika, men antagligen beror skillnaden på att man har lite längre arbetskarriärer på samma plats på den offentliga sidan. Det kommer alltid några procent till när man jobbar länge på samma arbetsplats, säger Sund.
Ralf Sund tror för sin del inte att kommunerna är ute efter att spara pengar då de köper social- och hälsovårdstjänster, utan att det istället handlar om att få in mera flexibilitet.
- Den ekonomiska nytta som kommunerna skulle kunna få är så pass liten. Och det kommer också nya kostnader, för man ska ha en massa folk som gör avtalen och allt måste kollas på ett annat sätt än om det är egen personal som gör jobbet.
Forskare kritisk till att “alla” löner höjs med samma procent
Vårdarfacken Tehy och Super förhandlar som bäst om nya kollektivavtal för både privata och kommunala social- och hälsovårdssektorn.
Flera andra branscher har nyligen slutit nya kollektivavtal där lönen höjs med 3,3 procent.
Satu Ojala är kritisk till att lönerna ofta höjs med samma procent, för det innebär att skillnaderna i euro, mellan mans- och kvinnodominerade branscher, hela tiden ökar.
- Det absoluta eurobeloppet blir högre ju högre utgångsläget är, säger Ojala.
“Utan strejkhot eller lite hårdare åtgärder kommer vi inte i mål”
I kollektivavtalsförhandlingarna strävar vårdarfacken efter att bli av med de 24 extra timmarna i konkurrenskraftsavtalet och att få en löneförhöjning på minst 3,3 procent.
Ett ytterligare krav är att utöver förhöjningen på 3,3 procent få en extra löneförhöjning på 1,8 procent - varje år i tio års tid - först då skulle de mans- och kvinnodominerade branschernas löner bli jämlika.
- Det här målet är ju på ett sätt lite pedagogiskt, för man förhandlar ju bara för två år åt gången. Det är ganska svårt att göra ett avtal för 10 år. Men i den här storleken är problemet och alla erkänner att något behöver göras, säger Sund.
Kommunarbetsgivarna har ändå flera gånger meddelat att de under inga omständigheter kan gå med på att höja lönerna med ytterligare 1,8 procent per år.
- Den här frågan om 1,8 procent är absolut den svåraste biten. Utan strejkhot eller lite hårdare åtgärder kommer vi inte i mål. Utan det blir det ingenting, säger Sund.
Nuvarande kollektivavtal löper ut i slutet av mars.