Planen på en nordisk skola i Helsingfors tar form. Konceptet presenterades i veckan för nämnden för fostran och utbildning. Svenska folkpartiet valde ändå att dra i handbromsen – den tvåspråkiga lösningen avskräcker.
Ärtholmen, Böle, eller Östra centrum – det är några av förslagen för var den tvåspråkiga nordiska skolan kunde placeras. Men först måste man bestämma vad den nordiska skolan egentligen ska gå ut på.
I tisdags presenterade Helsingfors stad ett koncept för skolan till fostrans- och utbildningsnämnden.
– Nordiska skolan är ett koncept för att kunna ha mera äkta nordiska ungdomar som kan tala flytande både finska och svenska, säger Pia Pakarinen (Saml), biträdande borgmästare för fostran och undervisning i Helsingfors.
Idén till den nordiska skolan kom ursprungligen från SFP, men tanken var då att skolan skulle fungera under finsk administration. I det koncept som staden nu i veckan visade upp skulle skolan administreras både från finskspråkigt och svenskspråkigt håll.
– De språk som ska användas i skolan är finska och svenska, och därtill kan vi också ha andra skandinaviska språk, säger Pakarinen.
"Lagändring undergräver kulturautonomi"
I Finland skulle det här vara historiskt. En tvåspråkig skola har inte tidigare varit möjlig på grund av vår språklagstiftning. Den aktuella modellen kräver antingen en lagändring eller ett undantagslov från undervisningsministeriet.
SFP, som annars ställer sig positivt till den nordiska skolan, valde att lägga ärendet på bordet på nämndens möte i tisdags.
– Att ändra lagen så att vi inte längre skulle ha finska och svenska skolor per definition tror vi skulle undergräva kulturautonomi. Vi vet att skola och dagvård på svenska är det som i alla fall i den här regionen håller upp det svenska och det tvåspråkiga i praktiken, säger stadsstyrelseledamot Marcus Rantala (SFP).
Huruvida skolan överhuvudtaget ska byggas är ett beslut som fattas senare, det som nu ligger på bordet är själva konceptet.
Från stadens håll välkomnar man en livlig debatt, både på politiskt håll och bland invånarna.
– Jag vet att alla inte är eniga om det här konceptet. Nu är det bra att inleda en diskussion och höra folks åsikter i frågan, säger Pakarinen.