Elever i hela landet kommer från och med i dag att få undervisning hemma och inte i skolan. Det finns ändå skillnader i tillgången på datorer, i hur snabbt nät man har hemma och i hurdana digitala läromiljöer som används.
Situationen är ny för alla när närundervisningen plötsligt slopas tillfälligt på grund av de undantagsförhållanden som råder i landet, till följd av det nya coronaviruset.
I skolorna jobbar man på högvarv för att skapa system för distansundervisningen.
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk på Förbundet Hem och Skola räknar med att det kan bli en del strul, och till exempel överbelastade undervisningsverktyg.
– Kanske det viktigaste och det första är att tänka på där hemma är att nu i det första skedet ta det lugnt helt enkelt, säger hon.
Det gäller alltså att ha tålamod och lita på att alla gör så gott de kan just nu. Det kan ännu ta en tid innan det löper smidigt.
Särskilt i de lägre klasserna är det vanligt att skolorna inte har en bärbar dator per elev, och alla familjer har inte en dator hemma.
Då kan det hända att eleven måste klara sig med sina fysiska skolböcker, papper och penna samt skriftliga uppgifter som läraren skickar till mobiltelefonen, berättar Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen.
– Jag tänker mig att det kan vara instruktioner i stil med att räkna sidorna 78–92, skriv det här, läs det där. Det är sådant som man får fram via mobiltelefonen, säger han.
Torsell betonar också att det finns stor potential till att undervisningen kommer att löpa smidigt på distans.
Det är nämligen i allas intresse att få det att fungera så att vi kan prioritera finländarnas hälsa och sjukvårdens resurser när coronaviruset fortsätter sprida sig.
– Jag har en känsla av att det finns ganska mycket jävlaranamma-feelis ute på fältet, att det här sätter vi att funka. Det kändes bra när Schildts och Söderströms öppnade sina e-läromedel för skolorna, och Yle har gjort en handräckning med material och funderar på videosnuttar och extramaterial, berättar Torsell.
Skolorna använder lite olika digitala läromiljöer och vissa planerar till och med att använda videokonferens så att eleven kan se läraren och sina klasskamrater.
– En del kommuner har skickat instruktioner om att klockan 08.30 loggar vi in och kollar att alla är med och så kör vi två undervisningspass, och så har vi lunch, och sedan två undervisningspass.
Det kan bli en utmaning för vissa elever att faktiskt kunna dra nytta av videoundervisningen för alla har inte tillgång till en snabb internetkontakt hemma.
Svenska Yle presenterade tidigare i år uppgifter över hur snabba 4G-internetkontakterna är på olika håll i landet, och de varierade stort.
Kurt Torsell påpekar att om internethastigheten är låg eller obefintlig så kan eleven i så fall behöva vara med endast via en ljudlänk eller via ett vanligt telefonsamtal.
Han tillägger att det är viktigt med en klar struktur på undervisningen, precis som i närundervisningen.
– Och sedan är det nog viktigt att ge signalen om att vad som än händer här så är målet att hålla undervisningen i gång på så hög nivå som möjligt. Det handlar inte om att någon skulle få en extra ledighet här nu.
Micaela Romantschuk på Förbundet Hem och Skola uppmanar också eleverna att använda sig av tekniken för att vara i kontakt med sina klasskamrater och vänner. Det är viktigt med sociala kontakter när man får undervisning hemma.
– Det är så lätt nuförtiden med våra telefoner att ringa upp vänner och prata i grupp. Uppmuntra barnen att också göra sitt skolarbete tillsammans.
Micaela Romantschuk säger att när det gäller yngre barn så kan man till exempel som förälder ringa upp någon eller några av barnets klasskamrater och så kan barnen ha en rast tillsammans, en virtuell rast. Lite på samma sätt som vuxna också kan ha virtuella kaffepauser.
Hon betonar också att det inte är så farligt att barnen är borta från närundervisningen i en månad eller kanske mer, och att man då inte följer undervisningen till punkt och pricka.
De i lägre årskurser förutsätts inte heller klara av lika mycket självständigt arbete som de i högre årskurser.