Jord- och skogbruksministeriet beslöt strax före påsk att man försöker få runt 1 500 säsongsarbetare från Ukraina till Finland. Men det här motsvarar inte ens en tiondedel av behovet. Jordgubbsodlare i Ingå klarar sig tack vare traktens ungdomar.
Många ungdomar har varit i kontakt med bland andra Karl Åberg och Gustav Hildén. Båda odlar jordgubbar i Ingå.
- Ett positivt problem, vi har ännu inte ens hunnit ringa till alla, säger Gustav Hildén på Lill-Breds i Ingå, när Yle Västnylands reporter besöker honom på vinterns enda dag med ymnigt snöfall.
Det här var i början av april.
Under sina tre första år som jordgubbsodlare på Lill-Breds har paret Hildén alltid haft utländsk arbetskraft som skött plockningen. De flesta har kommit från Ukraina.
- Kutymen har varit att man har skött det utländskt, men jag blev jättepositivt överraskad, säger Gustav Hildén över att många ungdomar har hört av sig.
I år kommer jordgubbsplockningen att skötas av 50-60 ungdomar från Ingå, Karis, Sjundeå, Kyrkslätt och Virkby.
Annonser via skolornas wilma och på facebook
Hildén tog kontakt med högstadiet och gymnasiet i Virkby via Wilma, det vill säga skolornas www-anslutning där lärare, elever och vårdnadshavare också kan kommunicera med varandra.
Lika gjorde han på Raseborgsskolornas Wilma.
- Sedan satte vi också ut på vår egen Facebooksida, berättar Gustav Hildén.
- Många har sagt att de redan har haft ett annat sommarjobb, men på grund av coronakrisen så har de blivit utan. Inte är jordgubbsplockning kanske det första som ungdomen vill göra, men i brist på bröd äter man limpa, konstaterar Gustav Hildén.
På Lill-Breds i Ingå har man också tidigare somrar haft lokala ungdomar på sommarjobb, men de har då skött försäljning, kafeet och bageriet på gården.
- Vi har inte ens försökt erbjuda plockningsarbete åt dem, säger Gustav Hildén.
Plockarna får ackordlön
De som plockar jordgubbar på Lill-Breds får i första hand betalning enligt hur mycket jordgubbar de plockar. Lönen är 1,05 euro per kilo bär.
När säsongen börjar vara på målrakan och det finns rätt få jordgubbar kvar att plocka, ändras betalningen till timlön, 8,71 per timme.
- Det är ingen dålig lön för en ungdom anser jag åtminstone. Jag är inte själv så hemskt gammal och minns att jag hade 4,80.
Gustav Hildén vet inte varför jordbruksarbete inte lockar ungdomar i vanliga fall.
- Är det obekvämt eller är kanske inte så trendigt i dagens samhälle?
Gustav Hildén hoppas att sommaren lyckas bra och att ungdomarna återvänder nästa år.
- Vad skulle vara bättre än att eget folk får förtjänsten hellre än att det far utomlands?
På Lill-Breds finns några utländska jobbare
Vårplöjningen har kommit igång. Alla dukar som täckte jordgubbslanden i Lill-Breds är öppnade.
Så här långt och fram till sommaren klarar man sig på Lill-Breds med den personal som finns på gården.
- Jag hade den turen när jag märkte vartåt det barkar, så för att säkerställa att jag har personal så tog jag telefonen och fixade. Nu har jag med säkerhet tio som kommer utifrån och sköter planteringsarbeten och skötseln i april och maj, berättar Gustav Hildén.
Han tillägger att han nog var lite nervös innan det klarnade att han fick ett litet gäng utländska säsongsarbetare.
De har kommit till Finland före gränserna stängdes och de blir också kvar efter att skolorna börjar och de sommarjobbande ungdomarna återvänder till skolbänken.
Ekomisk tragedi för utländska säsongsjobbare
Också hos jordbrukare och jordgubbsodlare Karl, Kalle, Åberg i Flyt i Ingå jobbar det ett par från Ukraina, som blivit kvar i Västnyland hela vintern.
- Meningen var ursprungligen att de skulle åka hem på semester för att sedan återvända, men i och med det här läget bestämde de sig för att stanna, säger Kalle Åberg.
Kalle Åberg har jordgubbsodlingar på tre olika ställen; två i Kyrkslätt och ett jordgubbsland i Ingå.
Totalt har Åberg jordgubbar på en 28 hektar stor yta.
De två ukrainarna och familjen hinner till för att sköta planteringar och annat förarbete. Till sommaren behövs det många fler.
- Vi har har hittills haft ungefär 50 säsongsarbetare från Ukraina och Vitryssland. Nu får de knappast komma hit och det är nog en större ekonomisk tragedi för dem än för oss, säger Kalle Åberg.
Kalle Åberg har främst använt sig av Facebook när han har annonserat efter säsongsjobbare.
Också han har lyckats hitta jordgubbsplockare.
- Vi har tillräckligt med jobbare nu. De har åtminstone lovat komma. De är främst lokala ungdomar och nyfinländare, säger Kalle Åberg.
Några företagare har också hört sig för.
- Det ringde till exempel en massör som sade att hon vill ha jobb. Man måste nog vara tacksam. På det viset att vi har fått ihop tillräckligt med jobbare.
Många kan ha en bild av att det är ett hårt jobb att plocka jordgubbar men Kalle Åberg säger att det inte torde vara några problem för ungdomar.
- Det kräver bara flinka fingrar och lite spänst i kroppen och dåligt betalt är det inte. Vår bästa plockare fick i fjol på sin bästa dag ihop 390 kilo jordgubbar, så hon förtjänade lite över 400 euro på en dag. Det kan man inte säga att är en dålig lön, säger Kalle Åberg.
I år ska plockarna ha handskar på
Både Gustav Hildén på Lill-Breds och Kalle Åberg i Flyt erbjuder också självplock.
Kalle Åberg misstänker att fler människor kommer att vara intresserade av självplock i år.
- Det kanske är många som är oroliga för hygien, men det behöver ingen vara. Jag har i flera år redan uppmanat våra plockare att bära handskar och i år kommer alla att ha.
Problemet med utländsk arbetskraftsbrist stor i Pojo
I en artikel i Helsingin Sanomat berättade vd Tomi Tahvonen på företaget Puutarha Tahvoset i Pojo att de hade flygbiljetter bokade och mellan 20 och 30 utländska säsongsarbetare på väg till Pojo för att jobba.
Därav blev det inget. Tomi Tahvonen anser att finländare borde förpliktigas till arbete.
I artikeln förutspådde Tomi Tahvonen att matpriserna kommer att stiga på grund av arbetskraftbristen.
När Yle Västnyland ringer Tahvonen några dagar senare säger han att tidningsartikeln har satt fart på folk. Han går just nu genom arbetsansökningar.
- Problemet är att det blir långa arbetsresor och bostadsproblem för en del, men det positiva är att arbetskraftsmyndigheterna för första gången har hört av sig.
Puutarha Tahvoset behöver cirka 50 som kan jobba året runt och mellan 100 och 130 säsongsarbetare.
- Vi brukar också anställa lokala skolungdomar, men de kan börja jobba först i juni.
Tomi Tahvonen tror det kommer att ordna sig för hans företag också fast många utländska jobbare uteblir.
- Senast idag anställde jag fyra personer, säger Tomi Tahvonen (6.4).
Regeringen jobbar för att få utländska säsongsarbetare till Finland
Några dagar före påsk rapporterade utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) om framgångar i förhandlingarna med Ukraina om att ta 1 500 säsongsarbetare till Finland.
Arbetsgivarna tvingas förmodligen bekosta charterplan för sin personal. De ska också se till att de nya arbetstagarna håller sig i karantän i 14 dagar vid ankomsten.
Oberoende hur det blir, kommer Gustav Hildén på Lill-Breds att anlita traktens ungdomar den här sommaren.
- När jag nu lovat jobb åt ungdomarna så får de dem först. Sedan när skolorna börjar får jag se ifall utländsk arbetskraft får sköta efterarbetet, säger Gustav Hildén.
Också fast det kommer 1 500 säsongsarbetare från Ukraina till Finland är det högst osannolikt att någon av dem skulle komma för att plocka jordgubbar i Ingå.
Behovet av utländska säsongsarbetare är minst 16 000.
Jord- och skogsbruksministeriet sände före påsk (7.4) en webbenkät till företag inom jord- och skogsbrukssektorn.
Genom enkäten kartlägger ministeriet företagens omedelbara behov av utländsk säsongsarbetskraft under de kommande två månaderna.
Svar ville ministeriet ha väldigt snabbt. Deadline för webbenkäten var på skärtorsdagen (9.4).
Problemet med utländsk arbetskraftsbrist ännu större på andra håll i Europa.
Problemet med säsongsjobbare gäller inte bara i Finland eller enbart jordgubbar. Det finns mycket grönsaker som måste skördas för hand.
- Bara i Tyskland brukar det behövas en miljon säsongsarbetare, för att inte tala om Spanien och Italien.
Kalle Åberg i Ingå har ett förslag på hur man kunde göra det mer attraktivt att jobba i trädgårdsodlingar.
- Gör det skattefritt som när man plockar skogsbär och till exempel säljer sina blåbär. Då skulle fler vara intresserade.
