Chattgästerna Linn Jung, Amanda Audas-Kass och Antti Koivukangas delade med sig av råd, tankar och pepp till trötta och slutarbetade föräldrar med "leidon". Här kan du läsa ett utdrag av chatten.
Kommunikatören och trebarnsmamman Linn Jung, läsambassadören, modersmålsläraren och trebarnsmamman Amanda Audas-Kass och kommunikationsplaneraren på Snellmans samt tidigare mångåriga Yle Sporten-medarbetaren och tvåbarnspappan Antti Koivukangas hade fullt upp med att chatta med diverse föräldrar ute i Svenskfinland.
Här kommer några tankar, åsikter och känslor som vädrades i chatten.
Fy vad jag börjar vara trött på att vara hemma hela tiden hela familjen, mat ska lagas, städas undan, tvätt efter tvätt, mannen lyssnar varken på mig eller barnen och jobb där vid sidan om ??♀️ saknar tysta distansdagar då man fick jobba i fred och ta dagen som den kommer. Jag är glad att vi har så små barn som inte behöver skolas hemma utan de är ännu i dagis!
Amanda: Jag lider med dig. Vad fint att du skriver det som jag tror att många av oss känner. Det tar ju liksom aldrig slut. Vår treåring släpar omkring 80 procent av ALLA våra saker ALLA dagar. Det där får vi nog bara försöka överleva. Men du ... det här med att mannen inte lyssnar. Det känns inte bra. Om du ska orka hela undantaget tror jag ni måste tala ihop er kring det här. Det är jobbigt. Men viktigt.
Är orolig över min 12-åring som ska börja sjuan i höst. Undrar hur det månne blir om det inte blir någon dag för nya sjuor nu på våren på grund av covid-19.
Antti: Samma båt här, barnet ska börja sexan till hösten, som finns i anslutning till gamla högstadiet. Jag är säker på att det kommer att lösa sig, eller lösas, mer exakt.
Linn, hur gör du om dina barn bråkar med varandra?
Linn: Det känns som de mer eller mindre har ihjäl varandra hela tiden, jag är numera professionell brottningsdomare! :)
Någon av er som vill köpa en tonåring?
Någon av er som vill köpa en tonåring som är duktig på att sucka högt, himla med ögonen och ha en attityd som är coolare än R.Kellys? Ibland lyckas hon ösa ur sig världens orättvisor med sån fart att Eminem skulle blekna och ha såna åsikter så Trump skulle vara nöjd. Till hennes fördel är att hon följer kockar inom some-världen, så man behöver inte gå hungrig med henne i huset iallafall. 2 euro, någon?
Linn: Jag tar alla med kock-scills!!! Vilken fin och sund tonåring det låter som!
Antti: Ugh. I hear you. Äldre sonen är 11 nu och närmar sig tonåren, han går i ganska kort koppel än men visar vissa "teini"-tendenser. Mina sympatier får du, men inte mina pengar :)
Det här med föräldraskap och tid för barnet har ju ändrat brutalt sen coronan slog till - jag bytte jobb förra sommaren för att ha mer tid med barnen, men det var kanske inte riktigt 24/7 som jag tänkte. Hur är det med er andra? Hur gör ni för att "småsmita" från bubblan?
Amanda: Jag smiter från bubblan genom att låta alla titta på skärm en stund och går ut. Har nog aldrig gått så mycket som nu. Men det räcker ju nog inte riktigt. Mitt sociala behov har inte förstått att det är undantag som gäller nu. Jag saknar allra mest att få träffa andra familjer med min familj. All den här tiden är ju lätt värdelös om man inte får göra så mycket skoj av den.
Det jag saknar mest är egentid, jag skulle vilja vara ensam och bara se Netflix och äta choklad en hel dag utan att nån behöver mig. Men det är ganska omöjligt, dels på grund av att vi har en 4 månaders hemma också förutom 6-åringen och 4-åringen. De första dagarna har gått rätt bra hittills, men sen andra dagar har man skuldkänslor för att man inte hittar på tillräckligt bra saker att göra och lär dem inget
Antti: Jag tror på riktigt att vi måste se förbi det där med skuld. Det är undantagstillstånd och då är allt satt på undantag. För oss fungerar det ganska smidigt med att helt enkelt vara tillräckligt tydliga med skärmtid och familjetid och då är jag hemma 24/7 mer eller mindre - det är onekligen en utmaning, men i samråd med en förstående partner lär man hitta tid (promenader till exempel).
Jag är speciellt oroad över alldeles för mycket skärmtid.
Jag och min man delar på vårdnaden av barnen. Vi har en förstaklassare och ett barn på 2,5 år. Främst är det jag som hjälper skoleleven så gott det går. Mannen gillar att vara ute, så jag får nästan 1,5 timme att koncentrera mig på jobbet. Sedan går det också ganska bra när den lilla sover och den äldre ser på TV eller spelar datorspel. Jag är speciellt oroad över alldeles för mycket skärmtid. Hur gör ni?
Antti: Skulle inte oroa mig om skärmtiden. Vår balans har hållits under undantagsförhållanden, när det kommer till FRI skärmtid - sen gör de mycket skoljobb på skärm och vi ser fler filmer än normalt. Så mängden är helt klart på stigande, men det får vi leva med.
Nu behövs skärmtid för familjens bästa!
Amanda: Det låter som om ni ändå har hittat ett system som fungerar. Det här kunde jag leva med. =) Vad gäller skärmtiden tror jag att nästan alla barn överdoserar skärmtid just nu. Men jag hoppas att de också får överdosera föräldratid och vilotid och utetid, och då tror jag faktiskt inte att för mycket skärmtid är ett problem.
Linn: För att jag ska överleva och få jobbet gjort om dagarna så är skärmarna ett superfint hjälpmedel. Jag har resonerat så här: Undantagstillstånd betyder att man får göra undantag. Nu behövs skärmtid för familjens bästa!
Diskussioner om lärarnas ork uppstod också
Jaa, barn hemma att undervisa, elever som behöver/vill ha närundervisning i skolan att undervisa, elever att undervisa på distans ... allt detta plus vardagsrumban ... inga glada dagar för oss lärare just nu.
Amanda: Det hoppas jag faktiskt föräldrarna inser.
All respekt till alla lärare som försöker och vill och kämpar.
Här har vi en lärare/förälder som är helt slutkörd för tillfället. Att försöka skapa meningsfulla uppgifter som är differentierade på fem nivåer samtidigt som tvååringen konstant behöver min uppmärksamhet är svårt. Av föräldrarna kommer det önskemål om mera liveundervisning samtidigt som andra hellre vill ha ett paket med uppgifter för en hel vecka för att kunna jobba i egen takt.
Amanda: Suck ja. Vilket läge. Jag tror det är viktigt att folk visar nåd. Åt alla håll just nu. Och att lärare söker stöd och uppmuntran och hjälp hos varandra.
Antti: Det låter verkligen inte lätt, mina tankar är hos dig. Kraven, jämförandet med hur andra har det och varför inte si och varför inte så - ingen enkel ekvation för en redan utsatt yrkeskår.
Två lärare med egna barn. Det går väl någorlunda. Vi skriker och är arga ibland. men i dag har jag varit på andra löprundan på en vecka med min preteen, så inget ont som inte har något gott med sig.
Amanda: Som hos alla andra då. Vi skriker ibland. Skrattar ibland. Springer ibland. Tror egentligen att lärarjobbet på hemmaplan är väldigt likt många andra jobb på hemmaplan. =)
Tummen upp för lärarna!
Hos oss följer skolan normalt skolschema med raster och allt. Fungerar mer än bra. Fungerade från dag 1. Tummen upp för lärarna! Hoppas någonting av detta blir kvar efteråt då kan barnen följa med på distans även vid till exempel rehab eller längre tider på sjukhus.
Amanda: Härligt att höra! Skicka gärna en hälsning till de lärare du är så nöjd med, de får ta så mycket missnöje nu att det är fint om vi kommer ihåg att uppmuntra ibland också.
Lyx att vara lärare i dessa tider ... bara att panga på uppgifter till eleverna så de drunknar. Det bara går inte utan undervisning ... suck.
Antti: Full respekt för lärarkåren jo, premisserna har ändrat ganska rejält och många lärare lider nog av utebliven elevkontakt har jag på känn, speciellt i de lägsta årskurserna.
Specialklasslärare med en ettåring hemma. Jag sätter upp en plan för veckan på söndag eftermiddag och skickar ut. Sen handleder jag elever 7.30-14.30. Efter det är jag mamma till klockan 20 om jag inte har lärarmöte/teammöte/terapeutmöte/föräldrasamtal. Jag försöker planera sådana uppgifter som barnen kan göra på egen hand så föräldrarna kan jobba vid sidan om. Men föräldrars feedback är så viktig!
Antti: Bra du påminner, skall se till att hylla våra lärare i morgon. Igen.
Linn: Det här är inte en tid när vi ska peka finger - snarare skicka kärleksbomber! Kraft och styrka till alla lärare.
Och tänk hur mycket insikt lärare och föräldrar får om sina barns/elevers lärande! Vi lär oss alla på olika sätt och genom olika metoder.
Linn: Så är det! Tror alla kommer ha mycket större respekt för varandra efter detta.
