Regeringen har presenterat en tilläggsbudget på 4,1 miljarder euro varav 3,5 miljarder ska användas i år för att rädda ekonomin som djupdyker till följd av coronapandemin.
Många har ropat efter hjälp och att staten borde komma till deras undsättning och med hjälp av det här miljardpaketet hoppas staten kunna stöda företagen, kommunerna och medborgarna som har det svårt.
- Nationen Finland kan i det läge vi befinner oss nu göra två misstag och de är att antingen göra för lite eller göra för mycket, säger biträdande professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi Edvard Johansson. Jag anser att staten hellre får göra för mycket och ta de lån som krävs för att bära oss över den pandemi och akuta kris som pågår.
För ekonomin är det bra om man så småningom kan börja gå över till något av ett normalläge men eftersom ingen riktigt vet när det blir så är det bra att staten tar en aktiv roll.
- Hittills har regeringen meddelat om stödpaket i miljardklassen men som jag ser det behövs det ännu mer, säger Johansson. Främst är det företagen som behöver hjälp och gör man inte tillräckligt här är risken stor att det blir massarbetslöshet och en långvarig kris.
Staten har redan meddelat om flera tilläggsåtgärder i maj och i augusti förväntas också en ny tilläggsbudget vara aktuell.
- Jag tror nog att det nu krävs snabba beslut och direkta stöd för exempelvis företagen och ett sätt är att betala företagen för den omsättning som gått förlorad i och med pandemin och de restriktioner regeringen har infört, säger Johansson. Annars är risken stor att företagen faller en efter en.
Oro över ökad skuldsättning
Vissa röster har höjts mot att regeringen och staten nu skuldsätter sig ytterligare. En par av målsättningarna då regeringen kom till makten var att öka sysselsättningen och minska på skuldsättningen.
Nu är risken stor att det går tvärtom och statens skuldbörda ökar markant.
- Ifall regeringen skulle välja att inte skuldsätta sig i det läget vi befinner oss skulle Finland snabbt befinna sig i en ännu större kris, säger Johansson. Skulder behöver inte direkt göra staten handfallen och passiv utan det kan också aktivera politikerna.
Johansson tror att den krismedvetenhet som regeringen nu får och de skulder som tas kan öppna en del av de politiska lås som har funnits.
- Man är helt enkelt tvungen att se över det finländska samhället och sikta blicken på de följande 20 åren och hur man vill utveckla republiken och genomföra de stora strukturella förändringarna det har varit tal om så länge, säger Johansson.
Regeringen får ett halvbra vitsord för krishanteringen så här långt
Johansson är redo att ge 7,5 i vitsord åt Sanna Marins regering så här långt. Vitsordet kunde ha varit bättre om regeringen hade genomfört en del av åtgärderna snabbare.
- Regeringen har kanske enligt min mening varit långsam vad gäller en del av de åtgärder man nu har berättat om, säger Johansson. Men det är förstås svårt att få insyn i hur regeringen har arbetat och en del av de åtgärder man har gjort kräver också tid att genomföra så situationen är naturligtvis inte svartvit.
Regeringen måste nu också inse att vikten av att stödja kommunerna. Närmare en miljard euro riktas till kommunerna men frågan är om det räcker.
- Regeringen måste inse att kommunerna är deras bästa bundsförvanter i kampen mot pandemin men också vad gäller ekonomin, säger Johansson. Den offentliga sidan kommer dels att få mindre skatteintäkter men också tampas med högre sjukvårdskostnader och det kräver stöd.
Johansson hoppas att regeringen inser detta och inte tummar på stödet till kommunerna.
- Det är bättre att få stöd och bevilja lån för att kommunerna inte ska behöva permittera sin personal, säger Johansson. Trots att alla inte har arbetsuppgifter är det viktigt för kommunerna att fortsättningsvis betala lön åt dem för det i sin tur bidrar till att hålla de ekonomiska hjulen rullande.
Så Johansson hoppas att regeringen inte sparar på krutet nu då Finland är mitt inne i krisen.
- Möjligheterna till stora misstag finns förstås men min åsikt är att det är bättre att ta i lite för mycket i det här skedet än att ta i för litet, säger Johansson.